• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 294
  • 4
  • Tagged with
  • 298
  • 71
  • 65
  • 60
  • 60
  • 53
  • 52
  • 50
  • 43
  • 33
  • 32
  • 32
  • 30
  • 28
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

”När jag inte får vara med blir jag ledsen. Det känns ensamt och dåligt.” : En rapport om förskolebarns känslor och tankar kring samspel och eventuella konflikter

Johansson, Martina, Fransson, Lena January 2010 (has links)
AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap. Forskningsbakgrunden innehåller även olika metoder kring hantering av konflikter utifrån barns perspektiv.I den empiriska delen ges ett sammanfattande resultat av våra barnintervjuer och barnobservationer, där urvalet består av tio förskolebarn i åldern fyra-fem år. De enskilda intervjuerna har varit utav kvalitativ karaktär. Frågeställningar som är i fokus i denna empiriska del är: hur en bra kompis är, barns känslor vid konflikter samt barns olika konflikthanteringsmetoder.I resultatet redovisas det bland annat att en bra kompis ska vara snäll och bra på att leka, att barn blir ledsna då de inte får vara med i leken och att det går att lösa konflikter genom att ”göra förlåt” istället för att bara verbalt uttrycka det.I samband med arbetet kring denna rapport har vi fått större insikt i känslornas betydelse vid samspel och konflikter samt vikten av att bejaka och bearbeta dessa.
132

Med en kamera i hand. : En fältstudie om hur barn utforskar sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera. / Camera investigations. : A field study about children exploring their everyday life via the digital camera.

Bergdahl Gustafsson, Anna January 2012 (has links)
I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot. / This is a fieldwork in a Swedish preschool that describes how children use, develop and investigate the everyday environment in preschool with digital cameras. The aim is to show how preschool children, with the digital camera as appliance want’s to tell their own story about the daily life that they are a part of at the preschool. It also contains the allowance to let the voices of the children to be heard, and contribute to the knowledge of the children’s intension and ability of thinking, narration during their production of culture and knowledge. The research questions are; How does the children communicate their everyday life in preschool with digital camera? What kind of pictures does the children produce? What do the children tell us by their pictures? The theoretical framework contains poststructuralist theories in which the children are actors and co-producers of the reality that constitutes the preschool. The empirical material is analyzed with discourse methods. The multimodal function of the material is described in texts and pictures. The result shows the ability of the children to cooperate and plan their investigations. It also shows how the conceptions of the preschool, child and the society that the children are a part of, does produces the culture of childhood and also the resistance against it, by the children.
133

Uteslutningar och ensamlek i förskolan : Vad kan det bero på?

Lindberg, Margaretha January 2010 (has links)
Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv. I resultatet framkom det att barn väljer själv att leka ensam ibland, men anser att det är viktigt med vänner. Det var en flicka som nästan alltid valde att leka ensam om hon inte fick vara med de yngre barnen och leka. Undersökningen är gjord på en förskola i en grupp med 17 barn, tre till fem år. Slutsatserna jag drar utifrån resultatet är att barn ofta utesluter varandra i leken, och att de gör det för att skydda sina lekutrymmen. De vet också att leken är skör och lätt blir förstörd. Barns sociala och språkliga kompetens har betydelse för om de blir inkluderade i leken eller ej.
134

Barn och elevers kommunikation i konfliktsituationer : En empirisk studie om barns och elevers verbala och icke-verbala kommunikation samt val av konfliktstil i konfliktsituationer

Sivertsson, Linda, Olsson, Johanna January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.
135

Naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie om förskollärares tankar och arbetssätt / Science in preschool : An interview study of preschool teacher's thoughts and teaching methods

Ahlberg, Anna January 2014 (has links)
The aim of this study was to investigate how preschool teachers think about preschool science, what they consider science to be and how they deal with specific curricular objectives related to science. Science is a part of our everyday life, it is a prerequisite for understanding everyday phenomena and how the world is working. Nevertheless it is often dropped in favour of other subjects in Swedish preschools. The eight preschool teachers participating in this study are all working in the same municipality in the western part of Sweden with children aged 1- 5 years. The method used in this study was interviews. The interviews were recorded to facilitate the transcriptions. The results show that preschool teachers find that science is an important subject that should be introduced to the children early on in life. They also show that preschool teachers consider science to have a preventive effect on the learning to the children, and it is needed for them to understand everyday processes and phenomena. When working with the curricular objectives linked to science, the result show that preschool teachers perceive nature as an asset to develop the children’s knowledge and interest for scientific concepts. Factors that impact the work with science in preschool could, according to the educators, be lack of knowledge, the children’s age or their attitude towards the subject. Conclusions that can be drawn from this study are that preschool teachers draw on the children’s interests when teaching science. They also find it important to use the correct terms at an early stage. / Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker kring naturvetenskap i förskolan, vad de anser att naturvetenskap är och hur de arbetar med specifika läroplansmål som är kopplade till naturvetenskap. Naturvetenskap är en del av vår vardag, den behövs för att förstå vardagliga fenomen och hur världen fungerar, ändå väljs den i svenska förskolor oftast bort till förmån för andra ämnen. De åtta förskollärare som deltog i studien arbetade i samma kommun i Västsverige med barn i åldrarna ett till fem år. Metoden som användes var intervju. Intervjuerna spelades in vilket underlättade efterarbetet. Resultatet visar att förskollärare anser att naturvetenskap är ett viktigt ämne som bör introduceras för barnen tidigt i livet. Det visar också att förskollärare anser att naturvetenskap har en förebyggande betydelse för barnen och den behövs för att kunna förstå vardagliga processer. Vid arbetet utifrån läroplansmålen som är kopplade till naturvetenskap, visar resultatet att förskollärare ser naturen som en tillgång för att utveckla barnens kunskaper och intressen för naturvetenskapliga begrepp. Faktorer som påverkar arbetet med naturvetenskap i förskolan kunde enligt förskollärarna vara kunskapsbrist, barnens ålder eller barnens attityd. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskollärare utgår från barnens intressen i naturvetenskapligt arbete. De anser också att det är viktigt att benämna med de rätta begreppen.
136

”…i interaktionen det är där det sker…” – en diskurspsykologisk analys av 5-åringars subjektskapande och motivval i förskolans ateljé.

Magnusson, Lena January 2010 (has links)
Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen. Resultatet visar också att förskolan i denna undersökning är mer öppen för genusöverskridande byten av subjektspositioner än för utmaningar av den vuxnas auktoritet. Barnens motivval och handlingar överensstämmer inte riktigt med de mönster som presenteras under rubriken tidigare forskning, vilket i sig är ett av de intressanta resultat som detta arbete presenterar.
137

Barns positioner runt bilderboken : En etnografisk studie om pojkars och flickors användning av skönlitterära bilderböcker och faktabilderböcker på en förskola. / Children´s positions around the picturebook : An etnographic study of boys and girls use of fiction and nonfiction picturebooks at one preschool

Järvung, Kristin January 2018 (has links)
Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka vilka positioner förskolebarn intar i mötet med bilderböcker i en förskolas verksamhet. Med utgångspunkt i Bronwyn Davies (2003) definition av poststrukturell teori, ägnas uppmärksamhet åt de positioner barn intar i samspel med bilderboken. Detta kan visa sig i att barnen gör kön eller, skapar sin identitet på något annat sätt. En etnografisk metodansats används i studien då den möjliggör ett nära sätt att förstå barns handlande genom att kunna vara i deras miljö. För att fördjupa undersökningen har olika metoder använts; observationer och fokusgruppintervjuer. Nio barn, tre flickor och sex pojkar, observerades och intervjuades.   Resultatet visar att två positioner i förhållande till bilderböckerna är av särskild betydelse för barnen; dels i den sociala samvaron där barn positionerar sig som litterata eller ickelitterata i förhållande till bilderböckerna; dels könspositioneringen i valet mellan skönlitterära bilderböcker och faktabilderböcker som visar att såväl pojkar som flickor intresserar sig för skönlitterära bilderböcker, men där främst pojkar väljer faktabilderböcker. Det finns även ett övergripande område som handlar om hur barnen på olika sätt positionerar sig i former av närhet och distans.
138

Sex förskollärares arbete med barn som har kommunikativa funktionsnedsättningar - en intervjustudie / Six pre-school teacher's work with children with communicative impairments - an interview study

Molin, Amanda, Larsson, Jenny January 2018 (has links)
Sammanfattning Undersökningen har strävat efter att besvara undersökningsfrågan ”Vad har förskollärare för strategier för att inkludera barn med kommunikativa funktionsnedsättningar?”. Allt fler barn i förskolan har kommunikativa funktionsnedsättningar, såsom en fastställd diagnos, annat modersmål eller är sen i talutvecklingen av andra orsaker. Det är därför viktigt att förskollärarna i förskolan hjälper dessa barn med kommunikationen samt inkluderar barnen i verksamheten och barngruppen. För att besvara undersökningsfrågan har intervjuer gjorts med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent. Därefter granskades det insamlade materialet och fem kategorier hittades och namngavs utifrån strategierna och informationen som de intervjuade förskollärarna gett vid intervjutillfället. I första delen av resultatet framkommer det vid vilka situationer barnens kommunikativa funktionsnedsättningar främst blir synliga. Det är först och främst i den fria leken som den bristande kommunikationen hos barnen blir märkbar. I den andra delen blir strategierna beskrivna med citat och exempel som förtydligar hur strategierna används. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att inkludera och utveckla barnen i kommunikation är kommunikation med bilder och tecken, kommunikation med handdocka, turtagning, bjuda in barnen och inspelning. Strategierna är sammanställda i en tabell med en beskrivning i slutet av resultatet. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. I diskussionen som följer efter resultatet diskuteras strategierna och hur de kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling och i deras kommunikation med andra. Det diskuteras om varför kommunikativa verktyg ska användas och att de bör ske på en intensivare nivå med fokus på bilder och tecken.
139

Sambandet mellan brister i exekutiva funktioner och symtom på ADHD hos förskolebarn

Ramstrand, Linda, Rey, Vincent January 2017 (has links)
Brister i exekutiva funktioner (EF) har i tidigare forskning visat sig ha en koppling till symtom på Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Studiens syfte var att undersöka relationen mellan brister i EF och lärarskattade ADHD-symtom hos förskolebarn i en icke-klinisk urvalsgrupp med en heterogen socioekonomisk bakgrund. Studien undersökte också könsskillnader i ADHD-symtom. Test av inhibition, arbetsminne och kognitiv flexibilitet analyserades för att undersöka i vilken utsträckning dessa kunde förklara ADHD-symtom. Resultaten visade att det fanns en tydlig koppling mellan brister i EF och ADHD-symtom. Brister i inhibition var av störst betydelse för att förklara variation i ADHD-symtom i denna ålder. Relationen mellan EF och ADHD-symtom var tydligare vad gäller symtom på ouppmärksamhet jämfört med symtom på hyperaktivitet/impulsivitet. Vidare uppvisade pojkarna i högre grad ADHD-symtom jämfört med flickorna. Sammantaget bidrar dessa resultat med en ökad kunskap om vilka specifika brister i EF som kan kopplas till ADHD-symtom i tidig ålder. Merparten av resultaten är i linje med tidigare forskning medan det faktum att brister i EF i högre grad förklarade symtom på ouppmärksamhet skiljer sig från denna. Resultaten från denna studie talar även för att kognitiv flexibilitet som tidigare inte undersökts så mycket bör inkluderas i liknande studier framöver. / PsPATHS (Promoting Alternative Thinking Strategies, Preschool version) vid Psykologiska institutionen
140

Stöd till förskolebarn med kognitiva/intellektuella svårigheter. : Förskollärares erfarenheter av tidigt stöd till barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling - Intervjuer utifrån vinjetter.

Öman Gräll, Åsa, Olofsson, Åsa January 2017 (has links)
Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

Page generated in 0.0263 seconds