Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

<p>Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden.</p><p>Frågeställningen som besvaras är: ”Vad har förskolebarn för tankar om döden?”</p><p>Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland.</p><p>Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med.</p><p>Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet. Deras teckningar visade också en bred variation av tolkningar av döden.</p> / <p>The purpose of this thesis is to gain an insight into pre-school pupils’ thoughts concerning death.</p><p>The question at issue is: “What thoughts do pre-school pupils have concerning death”?</p><p>Qualitative interviews have been done with ten pre-school pupils of four to six years of age which are the foundation of this work. Drawings by the children that clarify their thoughts are also included in the thesis. The pupils all go to the same pre-school in Värmland.</p><p>Everything that is said in the interviews is only applicable to the pre-school pupils that have been interviewed and can not be generalized to apply to other pre-school children.</p><p>This thesis proves that pre-school pupils have an open mind regarding death. The children have had a wide range of thoughts on the subject. Their drawings also showed a wide range of interpretations regarding death.</p>

<p>Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem.</p><p>Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm.</p><p>Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.</p>

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med några förskolebarn i åldern fyra år för att ta reda på deras kunskap i räkning, jämförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag använde var att gå ut i skogen till en välbekant plats. Där fick barnen genomföra övningarna med hjälp av kottar, stenar, pinnar och löv.  Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjälp av deras sinnen och genom lek.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare kan arbeta med matematik i utomhusmiljön samt hur de utformar lärandesituationer. För att visa hur förskollärarna arbetar synliggörs Bishops sex matematiska aktiviteter i verksamheten samt förskollärares didaktiska val. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare med avsikt att ta del av hur de undervisar matematik i utomhusmiljön. I studiens resultat framkommer det fyra kategorier. Den första kategorin handlar om spontana situationer i undervisningen. Den andra kategorin lägger tonvikt på planerade situationer i undervisningen. Den tredje kategorin innebär att förskolläraren ska utmana barnen i undervisningen. Den fjärde och sista aktiviteten omfattar förskollärares kunskap om barnen. Utifrån förskollärarens mål, syfte, kunskap om ämnet, kunskap om barnen och planering kan dessa kopplas ihop med didaktikens utgångspunkter: vad, varför, hur, vem, när och var. I det insamlade materialet identifieras samtliga av Bishops sex matematiska aktiviteter, att leka, att förklara, att mäta, att räkna, att designa och att lokalisera i utomhusundervisningen.

My essay is describing a dilemma of my own experience, of how you as a teacher should relate to the children´s free play at preschool and how you as a teacher relate to children´s invitations to play. The dilemma consists of whether preschool teachers should be participants in the children´s free play or merely be present at the side of the play and also what impact the teacher´s authority has in children´s free play. In the essay, I explore the concept of "free play". The purpose of my essay is to highlight the different perspectives of free play and the teacher´s participation. I do that by reflecting in terms of the scientific essay. The questions I have formulated based on my dilemma is: - Do I , as a teacher, have something to contribute with in children´s free play? - Am I, as a teacher, an authority that interferes with children´s free play and makes them adapt to my rules or can I instead serve as a support and inspiration in the free play without the play taking place on my terms? - What is actually free play?

Abstract   ”I hate you!” -         An essay about preschool teacher's challenges with extroverted children   Behavior problems among extroverted preschool-aged children have been subject to a lively debate for many years. Research in this area is extensive. Preschool teachers have a lot of information available to them about how extroverted children should be interacted with in practice. However, many important issues remain unanswered. One of these issues concerns the subjective feelings that arise in the preschool teacher in its meeting with an extroverted child. The subjective feelings may give rise to unprofessional behavior and thus becoming an obstacle.                                                                                                                                           This scientific essay concerns two similar situations in which extroverted children are the focus, but where I as a teacher react differently in each situation. My aim has been to highlight the extent to which the teacher's feelings - in this case my own - prevents the preschool teacher to sustain a professional behavior towards extroverted child. In the first situation, I acted instinctively, driven by fear of the children’s and my own safety. In the second situation, I could act more professionally.                       In this paper, I reflect on the reasons why I, as a preschool teacher and educator, reacted differently in the two situations. Furthermore, I reflect on what importance the preschool teacher's knowledge of extroverted children may have for the teacher’s treatment and interactions with these children. In addition, I seek to analyze reactions and perceptions that arise in the two situations.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar yoga och de eventuella skillnader som framkommer i verksamheten efter yogaanvändningen, samt om den kan vara en metod för att motverka stress hos barn. Resultatet visar att förskollärarna uppfattade att det finns olika förhållningssätt till yoga i förskolan. Intervjupersoner ansåg att barnyoga ska vara roligt, spännande och lekfullt. Däremot uppfattades yogaanvändningen med barn i behov av särskilt stöd i somliga fall som komplicerad. Detta eftersom barnen, i vissa situationer, kan ha svårt att koncentrera sig eller utföra de fysiska rörelserna. Resultatet visar dessutom att yoga inte alltid prioriteras, på grund av tidsaspekt eller personaltäthet. I resultatet framkom yoga som estetik, i form av rörelse och språk, för att kunna praktisera yoga i linje med läroplanen. Barnen uppfattades även stärka sin fysiska förmåga såsom kroppskontroll och motorik. De uppfattades även som lugnare och tryggare efter yogapraktiserandet. Metoden som har använts i studien är kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Sex förskollärare som arbetar med barnyoga i förskolan har intervjuats. Tre intervjuer utfördes i personligt möte och tre gjordes på telefon. I analysen, vilken gjordes utifrån en fenomenografisk utgångspunkt, framträdde tre huvudteman: Yoga som övertygelse: hur förskollärarnas entusiasm kan ha påverkat hur de ser på yogapraktiserandet i förskolan. Yoga som åtgärd: vilka effekter yogaanvändningen uppfattades ge i den dagliga verksamheten. Yoga som verktyg: om och hur yoga kan användas som verktyg för att arbeta med läroplanen. Samt förskollärarnas uppfattningar om yoga kan vara ett verktyg för barnen att hantera stress genom livet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolebarn tolkar och förstår symbolers kommunikativa funktioner. Vidare syftar studien till att generera kunskap om hur förskollärare kan stötta barns symbolförståelse i förskolans verksamhet. Specifikt avser studien att besvara följande frågor: 1. Hur tolkar förskolebarn symbolers kommunikativa funktioner? 2. Hur undervisar förskollärare om symbolers kommunikativa funktioner? Studiens syfte besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där både barn och förskollärare intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns en variation i barns förståelse av hur de tolkar och förstår grafiska symboler. Vårt resultat visar även att barn förstår symboler i olika steg. Till en början ser barn symbolerna som ett objekt för att sedan veta att de är laddade med ett budskap och till sist få en rikare förståelse för symbolen. Liksom tidigare forskning visar vårt resultat att inga symboler är transparenta då de består av varierande komplexitet. Efter avslutad studie kan vi även se att erfarenhet har en betydande roll för hur barn tolkar och förstår symboler. Hur barn har introducerats för symbolerna och hur de pratar om dessa beror också på deras tidigare erfarenheter. Dessa erfarenheter beror på de miljöer och den kultur barnet befinner sig i. I intervjuerna med förskollärarna visades det att de ansåg sig kunna stötta barnens symbolförståelse på olika sätt, till exempel genom att erbjuda variation och olika aktiviteter där symboler introducerats. De beskrev även att de kan stötta barn i deras symbolförståelse genom att uppmärksamma olika symboler i närmiljön och utgå från barnets intresse. Förskollärarna förklarar dessutom att de stöttar barnen genom kommunikation, detta genom att diskutera till exempel vad som skiljer olika bokstäver från varandra.

I förskolebarns möte med olika utomhusmiljöer förekommer matematiska begrepp, vilka de stöter på i leken samt i de planerade aktiviteterna, där förskollärare ges möjligheter till undervisning av matematik. Dessa lek och lärtillfällen kan vara i skogen, på förskolegården, i stadsmiljö, längs trottoarer eller stränder och så vidare. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares undervisning av matematik i olika utomhusmiljöer i förskolan samt deras beskrivning av den. En kvalitativ metod med self-reports och observationer som redskap har tillämpats. Self-reports skickades ut till förskollärare där de fick beskriva hur de undervisar matematik i förskolan genom att svara på tio frågor. Förskollärare observerades även i samband med undervisningen av matematik i olika utomhusmiljöer. Studien bygger på den sociokulturella teorin som framställts av Vygotskij, (Säljö 2014,ss. 17-18). Vidare baseras studiens resultat på en jämförelse av de sex grundläggande matematiska aktiviteter som presenteras av Alan Bishop, (1991, ss. 99-103). Resultatet i den här studien visar att förskollärare använder matematiska begrepp i undervisningen under vistelsen i utomhusmiljöer. Vilken form av undervisning beror på barns ålder och mognad. Förskollärare använder enkla matematiska begrepp i undervisning av yngre förskolebarn. Förskollärare upplever även sig delaktiga i aktiviteter/lekar samtidigt som de samtalar och benämner olika matematiska begrepp inför förskolebarn. Matematiken sker ofta spontant och finns överallt i olika miljöer. Förskollärare ser möjligheter med att undervisa i utomhusmiljöer även om det finns hinder som ålder på förskolebarn, väder, samt kläder vid kalla årstider.