Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera. Korten från observationen låg till grund för intervjuerna som genomfördes med fyra pedagoger varav två barnskötare och två förskollärare. I diskussionen har vi tolkat resultatet från observationen och intervjuerna i relation till olika teorier. Vårt resultat visade enligt pedagogernas svar att barnen utvecklar och lär många färdigheter i leken och att pedagogernas svar kan kopplas samman med de fyra olika teorierna. Det barnen lärde sig enligt pedagogerna var att bearbeta, utforska, matematik, visa hänsyn, fantasi, språk, kommunikation, rollek, samspel och turtagning. Det fanns en viss skillnad mellan barnskötarnas och förskollärarnas tolkningar men även likheter har funnits i undersökningen.

Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar när de ställs inför två matematiska problem innehållande division/delning. Vilka lösningsstrategier använder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie på den förskola där vi alla tre arbetar, och metoden vi använde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femåringar. När vi transkriberade videoinspelningen såg vi att barnen använde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utsträckning. De vanligaste var pekräkning/förflyttningsräkning och fördelningsstrategin. Av resultatet framgick att de flesta barnen kombinerade flera lösningsstrategier vid samma problem. Det framkom också att barnen hade svårt att sätta ord på sina lösningsstrategier i genomförandet, och förklara hur de tänkte när de löste problemen.

No description available.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik. Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder. Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Detta är inte enbart med syfte att variera det musikaliska utbudet utan också för att uppmärksamma barnen på att man kan uppleva musiken med alla sinnen.

SAMMANFATTNING Nina Leufstedt & Sofie Nilsson Handledare: Lena Stenmalm Sjöblom Den viktiga leken En studie kring barns leksvårigheter The importance of play A study about childrens difficulties at play Antal sidor: 33 Leken är en stor del i förskolans värld och vi anser därför att det är väldigt viktigt att barn med svårigheter får hjälp tidigt att komma in i lekens trygga värld. Vårt syfte med detta arbete är att uppmärksamma förskolebarn som har svårt att behärska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi även ett annat syfte, som är att ta reda på vad förskollärarna beskriver att de gör för att hjälpa barnen. För att nå vårt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer på barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi på intervjuerna med förskollärare. Våra observationsresultat visar att barnen signalerar olika då de har svårt att behärska de tre lekreglerna. De visar det genom att stå utanför leken eller förstöra för andra. I intervjuerna fick vi reda på att för att hjälpa barnet är det viktigaste att man ger sitt vuxenstöd. Det är en stor och viktig uppgift för förskolläraren att få dessa barn att leka tillsammans med andra.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. / From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.

The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field. The control group did not solve any learning tasks and only entered the open field, which was divided into 18 equally large squares, where the children’s activities were observed. The children’s learning times as well as their spontaneous open-field activity and wall-seeking behaviour were registered. The result showed as a general rule that the learning time was reduced between each session. However, the visual memory task increased the children’s spontaneous open-field behaviour more and decreased their wall seeking to a greater extent than the spatial-construction learning task.

<p>Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar när de ställs inför två matematiska problem innehållande division/delning. Vilka lösningsstrategier använder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie på den förskola där vi alla tre arbetar, och metoden vi använde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femåringar. När vi transkriberade videoinspelningen såg vi att barnen använde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utsträckning. De vanligaste var pekräkning/förflyttningsräkning och fördelningsstrategin. Av resultatet framgick att de flesta barnen kombinerade flera lösningsstrategier vid samma problem. Det framkom också att barnen hade svårt att sätta ord på sina lösningsstrategier i genomförandet, och förklara hur de tänkte när de löste problemen.</p>

No description available.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik väcker hos förskolebarn och i vilken mån de väljer att ge uttryck för sina känslor till musiken. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda på om känsloläget hos barnen påverkas under tiden de lyssnar på klassisk musik.</p><p>Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor påverkan på barnens känslotillstånd och sinnesläge. Många barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kände med hjälp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berättelser och i en del fall även målade bilder.</p><p>Min slutsats är att klassisk musik skulle kunna användas i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten på förskolan. Detta är inte enbart med syfte att variera det musikaliska utbudet utan också för att uppmärksamma barnen på att man kan uppleva musiken med alla sinnen.</p>