• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 294
  • 3
  • Tagged with
  • 297
  • 71
  • 65
  • 60
  • 59
  • 53
  • 51
  • 50
  • 43
  • 33
  • 32
  • 32
  • 30
  • 28
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Ska barnen styra förskolan? : En studie om makt och inflytande i förskoleverksamheten

Falk, Lisa, Andersson, Marcus January 2018 (has links)
Denna studie bygger på ett behov av att synliggöra pedagogers arbete med inflytande. Författarna upplevde att styrdokumentens mål och egna erfarenheter av hur barns inflytande tar plats i verksamheten inte alltid stämmer överens. Inflytande på förskolan är också något som visar sig vara otydligt och svårdefinierat, pedagoger har olika sätt att arbeta med inflytande och det kan också upplevas svårt att föra samman inflytandet med rättvisa och likvärdighet på förskolan. Syftet med arbetet var att bena ut vad inflytandet faktiskt är på förskolan och hur man arbetar för att lyfta det. Frågeställningarna som studien ställer undersöker inflytandets plats i planeringen och hur pedagoger ser alla barns inflytande. Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i förskolan. Pedagogerna som intervjuades målade upp en varierad bild av inflytande, något som speglades i tidigare forskning och annan litteratur som lyfts i studien. Resultatet visar att alla pedagoger hade ett medvetet tillvägagångssätt för att möta styrdokumentens mål. Pedagogerna hade också en klar ambition att involvera barnen i planeringen på förskolan, både när det gäller praktiska aktiviteter men också i utformningen av miljön de vistas i.
102

Ettåringen, bilden och fenomenet tyngd : Yngre barns pre-naturvetenskapliga meningsskapande i en guidad aktivitet / The toddler, the illustration and the fenomenon of gravity : Young children making sence of pre-science in a guided activity

Anneli, Bergnell January 2010 (has links)
Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hurnågra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats. I huvudsak innebar ansatsen observationer av i förväg iordningställda aktiviteter där totalt fyra ettåringar och två pedagoger på två olika småbarnsavdelningar deltog. I resultaten framkom att barnen till en början undersökte bilderna så som de undersökte övrigt material det vill säga genom att exempelvis banka, smaka och kasta. Barnen imiterade även gärna pedagogernas handlingar i vad som delvis kunde framstå som ett omedvetet upprepande. Dock visade barnen tydligt i vilken grad de ville samspela med pedagogen, vilket kan tyda på att imitationen även innehöll ett medvetet val att delta. I det inledande undersökandet tycktes barnen inte fästa någon större vikt vid det bilderna illustrerade, men snart vände dock barnen allt mer uppmärksamhet mot det bilderna föreställde. Genom barnens handlingaroch kroppsspråk kunde försiktigtvis en tolkning av bildernas samlande, riktande ochåterkopplande funktion, framvisas i barnens lek. Pedagogerna förstärkte bildernas budskapgenom rörelser och ord och uppmuntrade barnen till vidare samspel kring bildmaterialet och de fenomen dessa illustrerade. Det tycks som om bilderna var det som inspirerade barn och pedagoger till ett mer gemensamt sätt att kommunicera sina upptäckter på. Således gjordes en tolkning att bilder och pedagoger hade en vägledande roll i aktiviteten och att barnensdelaktighet i sin helhet bidrog till erfarenheter som så att säga förberedde barnen på kommande situationer. Pendlingen mellan de konkreta materialen och bilderna kan, med stöd av resultaten i studien, sägas utgöra ett yngre barns tidiga multimodala förmåga. Bilderna tycktes även utgöra ett stöd då barnen berättade om sina tidigare erfarenheter av de aktuella naturvetenskapliga fenomenen tyngd och/eller densitet. Här vill jag dra slutsatsen att deiordningställda bilderna bidrog till barnens meningsskapande om det illustrerade fenomenetoch bilden så som en representation av detta fenomen samt att bilder kan komma att fungerasom ett stöd och en förberedelse inför hur yngre barn senare kan kommunicera sina upptäckter.
103

"Man ska lära sig å skriva å göra läxor å lyssna på fröken" : Förskolebarns förväntningar på förskoleklassen. / "One should learn to read and write and do homeworks and listen to the teacher" : Five-year-old´s thoughts about pre-school.

Beslagic, Alisa, Henriksdotter, Linna January 2011 (has links)
BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vårt valda ämne. Vi fördjupar oss även i förskolans historia för att få en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar närmare vad intentionen med för-skoleklassen är och fördjupar oss i leken som redskap för lärandet. Vi tar även upp över-gången mellan förskolan och förskoleklassen för att få en inblick i hur övergången ser ut och vad det kan få för betydelse för vårt resultat. Vi redovisar även för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vår studie är att få reda på förskolebarns förväntningar på förskoleklassen.MetodVi har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Våra frågor var förutbe-stämda men de gav respondenterna utrymme att utveckla sitt resonemang och för oss att ställa följdfrågor. Vi har genomfört våra intervjuer på två förskolor och totalt har vi intervju-at tio barn och fördelningen mellan könen var jämnt fördelad.ResultatDen större gruppen av barnen såg fram emot att börja i förskoleklassen. Barnen har tankar om förskoleklassen trots att de ännu inte börjat med en aktiv övergång mellan förskolan och förskoleklassen. Barnen förväntar sig att de ska få läsa, skriva, göra läxor och arbeta med matematik i förskoleklassen. Det barnen vill lära sig i förskoleklassen är att läsa, skriva och göra läxor.
104

"Undrar hur det kunde bli så?" En studie kring förskolebarns möten med naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade på kemi. / "Wonder how it could be like that?" A study about preschool childrens meeting with experimental natural science, specifically directed towards chemistry.

Nilsson, Marie January 2011 (has links)
BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptäckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fångas upp och bli till rika lärandemiljöer inom området. För att nå dit krävs ett tillåtande klimat där barnen uppmuntras att utforska sin närmiljö. Pedagogens roll är en viktig faktor där produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och på så sätt nå det syfte som verksamheten eftersträvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade på kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrån etnografisk ansats, där jag som forskare har valt att vara aktiv på fältet genom att inta rollen som deltagande observatör. Nio barn har medverkat i studien, indelade i tre grupper utifrån respektive förskoleavdelningar. Under laborationerna har jag observerat barnens aktioner och spelat in de samtal som aktiviteten genererat.ResultatResultatet visar en variation i förskolebarns sätt att agera, reagera och resonera vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment. Detta synliggörs bland annat genom skillnaden i graden av intensitet hos varje enskilt barn. Gemensamt för alla barn tycks vara deras förmåga att helhjärtat gå in i utforskandet och på så sätt stänga ute intryck från omvärlden. Fantasi, kreativitet och nyfikenhet illustreras som i sin tur visar på hur glädjen infinner sig hos barnen vid utforskandet. / Program: Lärarutbildningen
105

Lek är nyckeln till lustfyllt lärande : Pedagogers betydelsefulla medverkan i barns lärande / Play is the key to pleasurable learning : Pedagogues significant involvement in children´s learning

Lundell, Eva January 2011 (has links)
Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande. Pedagogerna var lyhörda för barnens olika strategier i sin lek. De fanns nära, iakttog och samtalade med barnen och de intog en roll som medlekare utan att dominera leken. Stämningen i leken uttrycker en ömsesidighet, där förutsättningen med olika världar bygger på ett engagemang i båda riktningar, från pedagog till barn och vice versa. Självfallet blir glädje och lust också viktiga delar i den samspelande pedagogiska verksamheten. Karaktäristiskt för stämningen i leken är acceptans, uppmuntran och närvaro i barns lekvärld. De samtalar mycket uppmuntrande med barnen och använder olika gester som uppmuntran. Lust, skapande och en undersökande attityd och en acceptans genomsyrar interaktionen i resultatet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete
106

Ondska och Godhet : Begreppens betydelse för förskolebarn / Evil and Good : Preschool children's understandings of the terms

Jonsson, Peter January 2012 (has links)
Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år. Resultatet från intervjuerna delas upp i tre olika kategorier: Betydelser av begreppet ondska, betydelser av begreppet godhet samt en separat del där illustrationerna analyseras.Resultat:Resultatet visar hur barnen tilldelar det onda och det goda ett dikotomt förhållande samt hur en del av pojkarna ger det onda en positiv innebörd. I diskussionen problematiseras frågan rörande huruvida barns erfarenheter och intressen värdesätts av pedagoger på ett likvärdigt sätt. Diskussionen går även in på barnkulturens för- och nackdelar i barns skapande av en rättvis människosyn. / Program: Lärarutbildningen
107

Literacy : Ett nedslag i några barns lärandemiljöer på den indiska landsbygden / Literacy : a glimpse of some children's learning environments in rural India

Aler, Emil January 2012 (has links)
BakgrundGer en bild av skolväsende för små barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsättningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror på hur läs och skrivkunnighet är spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv på vad literacy/litteracitet är och hur dessa förmågor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmäts betydelse för detta samt de sociala praktiker där lärande sker.SyfteSyftet är att med min blick som svensk förskollärare beskriva och åskådliggöra literacy/litteracitet i några indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie med etnografisk ansats. Det huvudsakliga verktyget som jag använt är skrivna observationer. De har gjorts på olika tider och platser med olika grad av eget deltagande från min sida. Jag har följt fyra barn i två olika skolor under sammanlagt åtta veckor i delstaten Madhya Pradesh. Urvalet är gjort för att ge fältet breddoch visa olikheter i lärandemiljöerna utan att söka extremer. Resultatet av löpandeobservationer har analyserats som kulturstudie och med sociokulturellt perspektiv på lärande.ResultatI resultatet presenteras de fyra barnen. Skolorna beskrivs i hur det talas om dem och hur jag upplever miljön och kulturerna på skola1 och skola2. Skillnader i undervisning mellan skolorna tas upp liksom hur skriftspråk används. Detta och relationerna mellan lärare och elever samt elever och elever skiljer sig åt och skapar olika förutsättningar för lärande. I de sista delarna av resultatet beskrivs text och textrelaterade aktiviteter i samhället runt barnen och i barnkulturella uttryck. Exempel på skilda literacymiljöer ges från två barns hem. / Program: Lärarutbildningen
108

Barns fysiska aktivitet i förskolans miljö : - En intervjustudie utifrån förskollärares beskrivningar av sitt arbetssätt med barns fysiska aktivitet / Children's physical activity in the preschool environment : - An interview study based on preschool teacher's descriptions of their way of working with children's physical activity

Strandberg, Mimmi, Immonen, Julia January 2019 (has links)
Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.
109

Måltidssituationen i förskolan - förskolepersonals upplevelser : En intervjustudie

Jansson, Karin January 2008 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.</p>
110

Naturvetenskap i förskolan : en studie om hur några pedagoger ser på barns erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen

Sjöblom, Anette January 2009 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0305 seconds