• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 294
  • 4
  • Tagged with
  • 298
  • 71
  • 65
  • 60
  • 60
  • 53
  • 52
  • 50
  • 43
  • 33
  • 32
  • 32
  • 30
  • 28
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

"Vem släppte ut robothundarna?!" : - En studie om barns spontana musicerande. / "Who let the dogs out?!" : - A studie of childrens spontaneous musicmaking

Mejsholm, Sofie, Flensburg, Hanna, Eklöf, David January 2009 (has links)
Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem. Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm. Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.
122

Förskolebarns och pedagogers åsikter om hälsa och lek utomhus : en jämförelse mellan traditionella förskolor och naturförskolor

Carlsson, Madeleine, Sandblom, Marie January 2009 (has links)
Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa. De frågor vi hade som utgångspunkt var om barns utelekar och lekmaterial skiljer sig åt mellan traditionella förskolor och naturförskolor, vad pedagogerna hade för uppfattning om utevistelsen och ifall barn som vistades mycket utomhus var friskare. Undersökningen är till största del av kvalitativ art grundad på barnintervjuer och öppna enkäter till pedagoger på förskolor. Dessutom finns en kvantitativ del i studien i form av statistik över barnens närvaro. Studiens visade att barn på naturförskolor är friskare än barn på traditionella förskolor under vinterhalvåret. Däremot syns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan förskolorna under sensommaren. På de olika förskolorna är barns lek relativt likartad och de använder oftast samma typ av lekmaterial. Pedagogerna upplevde att det bara finns positiva effekter av att barn vistas mycket utomhus på förskolan, både vad det gäller psykiska och fysiska reaktioner hos barnen.
123

"Det är inte jag som räknar, det är min hjärna" : addition i förskoleklassen på olika abstraktionsnivåer

Grimås, Linda, Ryling, Kristina January 2009 (has links)
Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att avgöra om det finns någon variation i de strategier elever i förskoleklassen använder sig av när de löser additionsuppgifter, beroende på uppgifternas abstraktionsgrad. Syftet är även att se vilken förståelse eleverna har av de olika abstraktionsnivåerna. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie eftersom att vi är intresserade av elevernas förklaringar, hur de löser additionsuppgifterna. För att kunna ta reda på hur eleverna löser uppgifterna och hur de förklarar sina lösningar valde vi att intervjua och observera dem under tiden som de löste additionsuppgifterna. Vi har utgått ifrån en fenomenografisk ansats i vår studie i och med att vi vill få en insikt i hur elevernas lösningar ser ut i de olika abstraktionsnivåerna och vilka variationer som förekommer. När vi analyserade svaren använde vi oss av hermeneutisk tolkning. Resultat: Vi har inte sett någon större variation på antalet rätt mellan de olika abstraktionsnivåerna. Den variation som vi har sett är i elevernas förståelse av uppgifterna, här har en del av eleverna hjälp av det laborativa materialet. Eleverna använder sig av olika lösningstrategier beroende på vilken abstraktionsgrad uppgifterna har. Den lösningstrategi som eleverna använder sig av mest när de har tillgång till laborativt material är dubblor. När eleverna inte har tillgång till laborativt material och talområdet blir större använder de sig av fingrarna mera frekvent.
124

Naturvetenskap i förskolan : en studie om hur några pedagoger ser på barns erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen

Sjöblom, Anette January 2009 (has links)
No description available.
125

Måltidssituationen i förskolan - förskolepersonals upplevelser : En intervjustudie

Jansson, Karin January 2008 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.
126

Förskolebarns motoriska utveckling : -Hur en förskolegård bör utformas för bästa tänkbara utveckling av barns motorik

Johansson, Elisabeth January 2008 (has links)
The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development. All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future.
127

En jämförelse mellan barn med psykopatiliknande egenskaper och andra barn i utagerandeproblematik

Engelholm, Karin January 2008 (has links)
Forskning gjord på vuxna med psykopatisk personlighetsstörning, samt ungdomar med psykopatiliknande egenskaper har visat på samband med kriminalitet. Detta förde fram frågan huruvida det var möjligt att identifiera psykopatiliknande egenskaper redan hos barn? Skulle detta i så fall vara en särskilt problematisk grupp? Skulle denna grupp av barn med psykopatliknande egenskaper skilja sig från andra grupper av barn i utagerandeproblematik? Studien gjordes i form av två olika frågeformulär, som tilldelades förskollärare och barnets föräldrar på förskolor i Örebro, Kumla samt Linköping. Försökspersonerna bestod av 309 barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visade att det fanns en grupp av barn med psykopatiliknande egenskaper. Barnen i denna grupp samt i en grupp av barn med hög impulsivitet hade särskilt hög grad av utagerandeproblematik. / Adults and youths with psychopathic personality disorder have been associated with criminal activities. This raised the question whether it was possible to identify psychopathic traits in young children? If so, would it be a problematic group of children? Would the group of children with psychopathic traits be different from other groups of children in externalizing behaviours? This research was done through two different questionnaires, one was given to teachers at pre-school and the other one was given to the child’s parents. The study included 309 children, in the age of 3-5 years. The research was done in three medium sized cities in Sweden. The result showed that there was a group of children with psychopathic traits. The group of children with psychopathic traits, together with a group of children with high impulsivity both showed behaviours that correspond with externalizing behaviours.
128

Pedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande

Hansson, Christina, Westerlund, Susanne January 2008 (has links)
När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.
129

Artkunskap : en studie om en grupp femåringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och växter

Cederholm, Emma, Hellström, Cecilia January 2013 (has links)
I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.
130

Variabilitet i voice onset time : En studie av svenska femåringars initiala klusilproduktioner

Le, Jenny, Fattah Hosseini, Mahtab January 2013 (has links)
Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som återspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas även vara det mest tillförlitliga sättet att särskilja mellan tonande och tonlösa klusiler. VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mätningar gjorts, varför det föreligger behov att fastställa hur konsistent barns VOT är. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen är hos svenska barn i femårsåldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader. I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar där medelåldern var 5:6 år. Barnen fick benämna bilder av minimala par med klusilord tre gånger. Samtliga testningar ljudinspelades. Inspelningarna analyserades därefter. Resultaten visade att barnen var förhållandevis konsekventa i VOT-värden vid de flesta klusilproduktionerna, variabilitet förekom mellan specifika klusilproduktionsomgångar. Bland de barn som hade förton vid produktionen av tonande klusiler noterades variabilitet i såväl förekomst som värde. Inga statistiskt signifikanta könsskillnader noterades.

Page generated in 0.039 seconds