Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda på olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvårigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssätt som lämpar sig bäst för att hjälpa dessa barn. Syftet var även att ta reda på om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvårigheter annorlunda än andra förskolebarn och om man behöver ta reda på orsaken till svårigheterna för att kunna hjälpa barnet. Två förskollärare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svårigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkäter av olika pedagoger. Det visade sig att begreppet kan tolkas på många olika sätt och att det finns många olika hanteringssätt för att hjälpa dessa barn. Vuxna har en viktig roll i processen, som måste finnas till för barnet genom att hjälpa och stötta det på vägen. Dessa barn behandlas annorlunda än andra barn, men å andra sidan behandlas alla barn olika, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Det är även viktigt att ta reda på vad svårigheter beror på för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt. För vet man inte vad som är fel eller vad som orsaker svårigheterna, kan man inte hjälpa barnet på rätt sätt.

Bakgrund: Regering och riksdag har beslutat att barn ska lära sig vad demokrati är och vad det innebär att leva i en demokrati. Ändå framför barn att de inte får vara med och bestämma på förskolan.Syfte: Syftet med undersökningen är dels att skapa sig en bild av vilken genomslagskraft politiska beslut har i verksamheten samt att tydliggöra personalens möjlighet att vara demokratibärare för framtida generationer. Metod: Undersökningen handlar om vad olika nivåer, både politisk-, lednings- samt verksamhetsnivå lägger i ordet demokrati. Vidare undersöks om barnen har inflytande över förskolans verksamhet och om barnen upplever att de är med och bestämmer om verksamheten. Utvärderingar av verksamheten har också tagits upp. I undersökningen har vägts in regeringens och skolverkets synpunkter (utifrån olika dokument). Intervjuer har skett med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande, rektor och tre förskollärare. Barnen har observerats och filmats på sina avdelningar och därefter har samtal förts med barnen. Resultat: Barnen tycker att fröken bestämmer på förskolan men att de själva bestämmer i leken. I förskolan utvärderar personalen genom att samtala med barnen sedan beslutar personalen själva vilka aktiviteter som ska ske. Aktiviteterna planeras utifrån de behov personalen bedömer att barngruppen har. Inom förskoleverksamheten talar personalen mer handfast om demokrati som att samtala och lyssna på barnen. Övriga nivåer pekar på demokrati som en värdegrundsfråga och pratar om att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge kunskap om demokratins innehåll och form.Diskussion: Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. Förhållandet mellan barnen är inte alltid så demokratiskt. Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stort. Utvecklingspsykologin har stor inverkan på verksamheten.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen. Genom arbetet har jag fått en större förståelse för hur förskolebarn ser på sitt skapande och hur de ser på estetiska aktiviter. Denna kunnskap kommer att vara användbar för mig i mitt framtida yrke. / This study attempts to understand the attitudes and purposes of preschool children when engaged in aesthetic activities. While participating in painting with the children I wanted to see how a different attitude in me would affect them. Through observation and interviews I have found themes that occupy the children in connection with aesthetic activities. These themes I have called social activities, sensuality, the concept art and strategies not to loose one’s face . I have found the social aspect to be the most important one in the children’s view. Through the sturdy I have gained a greater understanding of how preschool children view their performance and how aesthetic activities are viewed. This knowledge will undoubtedly be of use to me in my future profession.

När det kommer till förskolans utomhusmiljö inom forskningen har den inte fått lika stor uppmärksamhet som inomhusmiljön. Därför är vårt syfte med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen visar angående var och med vad barnen föredrar att leka när de får tillgång till utemiljön på förskolan samt hur miljön påverkar barnens lek. Vi har i kunskapsöversikten utgått från Nilholms modell Systematic Mapping and Analysis of Recearch Topographies (SMART) som består av sex steg att utföra en studie av forskning. I översikten ingår tio forskningsartiklar där majoriteten utgår från Gibsons teori om affordance. Resultatet av kartläggningen belyser att de miljöer barn föredrar att vistas i är bland de fasta installationerna och de naturliga miljöerna som innefattar öppna ytor, buskage eller grönområden. Även kullar och avskärmade platser ses som betydande platser av barnen. Dessa miljöer påverkar barnen att leka roll- och låtsaslekar och funktionella lekar där bland annat klättring ingår. Kartläggningen visar också att naturmaterialet är det material som barn föredrar att leka med. Lekar där vatten, sand, pinnar och löv ingår är föredragna bland dessa material och barnen samlar och utforskar materialet på olika sätt. Hur miljöerna och materialen används utomhus varierar beroende på hur gamla barnen är. De yngre barnen utforskar miljöer och material med sina sinnen där de känner och ser hur materialet förändras samt att de gärna utforskar med kroppen genom klättring på klätterställningar. De äldre barnen utforskar däremot miljö och material mer symboliskt. De föreställer sig att klätterställningar är båtar och sanden blir till te i tebjudningar, pinnar är ormbajs och stenar är elefanter. Kartläggningen visar även hur miljöer och materials egenskaper påverkar barnens lek genom att till exempel förändra gården genom att lägga till eller ta bort ett föremål på gården gör att barnens nyfikenhet väcks och de vill utforska de nya.

Denna undersökning handlar om att undersöka hur förskollärare gör i sin undervisning för att fånga barnens intresse samt hur de gör för att återfå barnens intresse när de har tappat det. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i sampel med andra människor. De sociokulturella begrepp som används är internalisering, kulturella redskap samt den proximala utvecklingszonen. Metoden i denna undersökning är enkäter med öppna frågor samt alternativfrågor. Därav består denna undersökning av både kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet visade att förskollärares förhållningssätt, planering samt lärande på barns villkor var viktigt för att fånga barns intresse i undervisningen. När förskollärare tappat barns intresse var det viktigt att vara flexibel och att reflektera över vad som kan förbättras.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med tydliggörande pedagogik i förskolan. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika hjälpmedel och redskap för att göra undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla barn. Genom att använda bilder och symboler i det talande språket kan barn lättare bilda sig en tydligare förståelse kring vardagliga situationer. Vi ville med studien se vilka verktyg förskollärare använder sig av, hur de arbetar och om de ser framgångar med arbetet. Vi ville även undersöka om förskollärare ansåg att det det fanns hinder eller utmaningar med tydliggörande pedagogik. För att få fram ett resultat genom våra forskningsfrågor användes intervjuer som sedan systematiskt bearbetats och analyserats. Analysen har genomförts med hjälp av kodning och kategorisering utifrån respondenternas svar. Det sociokulturella perspektivet och det multimodala designorienterade perspektivet där kommunikation och interaktion med andra är utgångspunkter för lärande och ligger som grund för denna studie. Resultatet i studien visar att tydliggörande pedagogik handlar om att göra vardagen så tydlig som möjligt för barnen, en tydlig struktur underlättar vardagen genom att ge barnen de visuella strategier och de rätta verktygen för att komplettera det verbala språket. Att arbeta med tydliggörande pedagogik ger lugn och ro i barngruppen, men där tiden att färdigställa material att använda till exempel olika bild/tecken-kort kan vara ett hinder.

Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger ta del av hur pedagoger beskriver sin vuxenmakt för att främja barnens delaktighet och inflytande. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som arbetar aktivt i barngrupp i olika län. Vi har utgått från Foucaults maktteori (Nilsson, 2011, Foucault, 2013) och Shiers (2001) delaktighetsmodell. Resultatet visade att pedagogerna ser på vuxenmakten som något positivt som inte går att komma ifrån. Sammanfattningsvis använder pedagogerna sin vuxenmakt för att planera undervisningar, inkludera alla barn samt barnens intresse och behov. Det gör pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till delaktighet och inflytande och sin röst blir hörd i förskolan.

Den rådande vårdstrategin inom barn- och ungdomstandvård är tidig identifiering av riskpatienter för att bryta utveckling av dåliga vanor och istället etablera goda vanor. Trots detta tandhälsoarbete utvecklar vissa barn karies. Syftet med arbetet är att beskriva en grupp femåriga barn på Tandvårdshögskolan i Malmö avseende kariesförekomst, kliniskt och röntgenologiskt, och vilka riskfaktorer dessa barn har. Dessutom analyseras förhållandet mellan riskbedömning vid tre år och senare kariesutveckling vid fem år. Studien är en retrospektiv journalstudie och materialet bestod av barn födda år 2009 på avdelningen för Allmän barn- och ungdomstandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö. Ett protokoll upprättades för insamling och granskning av data ur journaler. Kariesdata samt olika riskfaktorer för karies vid tre och fem år insamlades från åren 2012 och 2014. Resultatet visade att 25 procent av barnen hade manifest karies vid fem år. Av dessa barn var åtta (19 %) placerade i låg riskgrupp när de undersöktes vid tre-årsåldern. Kariogen kost var den mest förekommande riskfaktorn vid både tre- och femårsundersökningarna för den gruppen som hade manifest karies vid fem år. I gruppen som uppvisade manifesta kariesangrepp var det fler barn som saknade hjälp med daglig tandborstning/borstade inte dagligen vid fem-årsåldern jämfört med vid tre år. Dock finns ingen statistiskt signifikant skillnad. Karies förekom hos 70 procent av barnen som fick en röntgenundersökning vid fem år. Studiens konklusion är att det inte finns en enskild riskfaktor för att förutse karies och styrker därmed att karies är en multifaktoriell sjukdom. Gällande riskbedömningen är träffsäkerhet inte optimal därför behövs prospektiva studier för att mer grundligt utvärdera riskbedömningar och identifiera vilka riskfaktorer som har störst betydelse för kariesutvecklingen i dagens samhälle. / The current treatment strategy for children and youth dental care is early identification of patients at risk, to inhibit the development of bad habits and instead establish good habits. Despite dental health programmes in place, some children still develop caries. The purpose of this thesis is to describe a group of five-year-old patients at the Faculty of Odontology at Malmö University regarding presence of caries and to examine the risk factors for caries found in these children. Moreover, the relationship between risk assessment at three-year-old and later their caries development at five-year-old is analysed. This study is a retrospective dental record study; the material consists of patients registered at the Department of Pedodontics at the Faculty of Odontology (Malmö University), who were born in 2009. A protocol was established for the collection of data from dental records. Caries records and different risk factors for caries at three and five years of age were collected from year 2012 and 2014 respectively. The results show that 25 percent of the children had developed manifest caries lesions at five years of age. Amongst these children, eight (19 %) were placed in a no-risk group when they were examined at three years of age. Cariogenic diet was the most prevalent risk factor in both three and five-year-olds that had manifest caries lesions at five years of age. In the group with manifest caries, more children lacked help with daily tooth brushing/did not brush their teeth every day during their fifth year of life, compared to at three years or age. However, no statistical significance was found. Caries occurred in 70 percent of the children who were x-rayed at five years of age. The conclusion of this study is that there is not a single factor to predict caries and this confirms that caries is a multifactorial disease. Regarding the risk assessment accuracy, it is not optimal which is why there is a need for prospective studies to thoroughly evaluate the risk assessment and to identify which risk factors have the greatest impact on caries development in present times.

Samhället befinner sig i en digital tid som är mycket snabbföränderlig vilket ger ökade möjligheter, samtidigt som det förändrar kommunikationsmönster och till viss del ersätter fysisk interaktion (Statens medieråd, 2019). Den digitala medieanvändningen sträcker sig längre ner i åldrarna och ses numera som en del av småbarns dagliga rutiner. I takt med små barns ökade mediebruk har det väckts oro kring hur barns socioemotionella utveckling kan komma att påverkas (Statens medieråd, 2019). Syftet med aktuell studie är att i en svensk kontext undersöka om det föreligger samband mellan 4-6 åriga flickor och pojkars digitala medieanvändning och deras mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. Samt om ordförståelse har ett förklaringsvärde i ToM-förmåga. Därtill syftar studien att undersöka om det förekommer samband mellan vårdnadshavares skärmtid och förskolebarns mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. I studien deltog 35 barn med vårdnadshavare. Barnen testades på Baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet i olika uppgifter som mäter mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. Ett mått på vårdnadshavares och barns medieanvändning samlades in med hjälp av en webbaserad enkät. Det förekom resultat från studien som tidigare inte återfunnits i svensk kontext (Rönneke & Walfridsson, 2020). Studien fann ett negativt samband mellan barnens mentaliseringsförmåga och digital medieanvändning. Dessutom återfanns resultat som går i linje med tidigare studier som pekar på att ordförståelse och mentaliseringsförmåga samvarierar (Miller, 2012; Milligan et al., 2007; Perner & Ruffman, 2005). Avslutningsvis förekom inget resultat som visar att barns mentaliseringsförmåga samvarierar med vårdnadshavares skärmtid, till skillnad från vårdnadshavares skärmtid och barnens emotionsförståelse, som samvarierar positivt.