This essay highlights preschools and educators' perspectives on gender, and the approach to it. This is a case study where interviews have been conducted with seven educators from a preschool in Sweden where the intention is to illustrate educators' approaches and gender awareness. The concepts discussed are essentially gender, gender norms, gender patterns, gender roles, gender equality, educators, preschool teachers and preschools. The empirical material has been analyzed and then linked to the theory. The results of the essay show that there are differences in the behavior of girls and boys and what gender roles they are assigned or takes on. The result showed that educators contribute to norms and gender roles that shape the children's personality and identity to a certain extent. The way in which this happens and what measures can be taken to prevent the children from being affected as much is elucidate in the essay. Educators with experience in the profession have an outstanding opportunity to see the everyday work in preschools and children's interaction with each other and with the opposite sex. They therefore have an exclusive opportunity to also change and improve the management of gender for children and preschool activities in Sweden. All the interviewed educators’ have suggestions on how to make changes for the better in order to create a more gender equality and gender-conscious environment for children and adults at preschools. / Denna uppsatts belyser förskolor och pedagogers perspektiv på genus och hanteringen av det i verksamheten och hos individer. Detta är en fallstudie där intervjuer har gjorts med sju pedagoger från en förskola i Sverige där avsikten är att belysa pedagogers förhållningssätt och hantering av genus. Begreppen som behandlas under uppsatsens gång är i huvudsak genus, genusnormer, genusmönster, genusroller, jämställdhet, pedagoger, förskollärare och förskola. Empirimaterialet har analyserats och sedan kopplas till teorin.Uppsatsens resultat visar att det råder skillnader på flickor och pojkars beteende och vilka roller de får tilldelade eller tar på sig. Det sociologiska problemet visar på att pedagoger bidrar till normer och bestämmelser om genus vilket formar barnens personlighet och identitet till viss mån. Pedagoger med erfarenhet av yrket har ett enastående tillfälle att se det vardagliga arbetet på förskolan och barns interaktion med varandra och med det motsatta könet. De har därför en exklusiv möjlighet att också förändra och förbättra hanteringen av genus för barnen och förskoleverksamheten i Sverige. Samtliga av informanterna har förbättringsförslag på hur ändringar kan göras till det bättre på förskolor runtom i Sverige för att skapa en mer jämställd och genusmedveten miljö för barn och vuxna på förskolor.

Syftet med föreliggande studie är att genom reflexiva intervjuer undersöka hur fem förskolelärare upplever sina förutsättningar att utföra sitt uppdrag efter arbetsplatsens ramfaktorer. Detta genom att de själva reflekterar över deras konkreta möjligheter och erfarenheter på arbetsplatsen. Syftet och dess frågeställningar sammankopplas med tidigare forskning och det ramfaktorteoretiska perspektivet som belyser förskolelärares möjligheter på arbetsplatsen efter de olika ramar som råder. De reflexiva intervjuerna utfördes under höst och tidig vinter 2022 med fem legitimerade förskolelärare från olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visade förskolelärarnas perspektiv på sin egen arbetsmiljö och hur faktorer så som administrativa arbetsuppgifter, tillgång till lämpliga vikarier, barngruppsstorlek med mera har en direkt inverkan på deras förmåga att utföra sitt arbete utan att påverkas negativt av stress och stressrelaterade besvär. I den avslutande diskussionen framgår svaren på forskningsfrågeställningarna samt hur förskolelärarnas uppfattning kring sin arbetsmiljö kan förklaras med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:</p><p>– Vad innebär ledarskapet?</p><p>– Vad är det som påverkar ledarskapet?</p><p>– Hur kan man utveckla sig själv som ledare?</p><p>– Vilken sorts ledare behöver barn idag?</p><p>Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen.</p> / <p>The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been:</p><p>- The meaning of the leadership?</p><p>- The factors which affect the leadership?</p><p>- How can one develope ones leadership?</p><p>- What kind of leader do children of today need?</p><p>The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. / The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

Abstract ”Do you have common sense? Great! Then you can work as a preschool teacher!” A qualitative study of preschool teachers and Facebook The aim of this study is to investigate how preschool teachers, working in a small town, feel that their professional role affects their private use of Facebook. We will also like to find out what expectations preschool teachers themselves perceive that others, ie, parents of children in preschool, have on them and their behavior on Facebook. Therefore, it is also relevant to consider the expectations that parents have for preschool teachers' behavior on Facebook . By comparing the expectations and perceptions of these groups, we want to try to find out what moral principles that guide the perceptions and the behaviors. The issues designed with the purpose is:   How does preschool teacher's professional role affect their private use of Facebook? How do parents, with children at the preschool expect that teachers should behave on Facebook? What are the moral principles underpinning the preschool teachers' behavior on Facebook ? What are the moral principles underpinning the parental perceptions of preschool teachers' behavior on Facebook ?   The results of the study show contradictions in the answers from both preschool teachers and parents. These contradictions are inherently interesting, and are also the focus of the analysis. Different moral dimensions occurred to be in conflict with each other, such as the right to privacy and common sense. The conclusions we can draw from this study is that preschool teachers adapt their behavior on Facebook, because of the professional role as preschool teachers. We can also see that parents have certain expectations of how a preschool teacher should behave, and that these expectations are guided by professional standards and common sense.

Purpose: The current thesis assignment aims to explain, understand and follow the strategies the young children employ into a conception of numbers. This thesis is based on a study performed by Doverborg and Pramling Samuelson. The following research questions serve to refine the stated goal: How mathematical thinking regarding conception of numbers occurs within younger children and which strategies they use? How is the interaction between the teacher and the younger children? Method: The study is organized as a qualitative study and was conducted in a pre-school with a group of four children. The children that have participated within my study are between two and three years old. They were filmed in four exercises. Then the films were transcribed. The method used is an analytic approach intentional analysis which allows studying the children´s strategies according to the established questions and also it makes it possible to follow how they think regarding mathematics. Conclusion: My study group shows in the final results that they in their strategies made use of one or more principles in their conception of numbers. / Syfte: Bidra till en bättre förståelse för små barns tänkande kring matematik. Jag utgår ifrån Doverborg och Pramling Samuelsons studie som behandlar antalsuppfattning i matematik hos de yngsta barnen. Följande frågeställningar syftar har undersökts: Hur sker de yngsta barnens matematiska tänkande omkring antalsuppfattning och vilka strategier de använder sig av? Hur sker samspelet mellan pedagogen och de yngre barnen? Metod: Studien är upplagd som en kvalitativ studie och genomfördes i en förskola med en grupp på fyra barn. De barn som har deltagit i min studie är mellan två och tre år gamla. De filmades i fyra övningar varefter filmsekvenserna transkriberades. Metoden som använts är en analytisk metod intentionell analys som gör det möjligt att studera barnens strategier i enlighet med fastställda frågor och även gör det möjligt att följa hur de tänker om matematik. Slutsats: Min undersökningsgrupp visar i slutresultatet att de i sina strategier använde sig av en eller flera principer i antalsuppfattning, nämligen principen om ett till ett korespondens, principen om den stabila ordningen, kardinalprincipen, och principen om godtycklig ordning. Barnen kan också urskilja grupper av två eller tre föremål, det vill säga subitizing.