No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

Studiens syfte ämnar att, genom ett komparativt internationellt perspektiv, undersöka förskollärares syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan utifrån den svenska förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) och den engelska förskolans läroplan (EYFS, 2021). Detta genom två frågeställningar; Hur ser förskollärare på sitt arbete med rörelse i förskolan, utifrån förskolans läroplan? Vilka likheter och skillnader framträder hos förskollärare i Sverige och i England, i relation till förskollärarnas syn på arbetet med barns rörelse? Studien utgår från ett förskollärarperspektiv genom en kvalitativ metod, inkluderande nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare, fyra i Sverige och fem i England. Arbetet utgår från policy enactment teorin, med fokus på hur rörelse i läroplanstexter tolkas och omsätts i förskolan. I arbetets bakgrund återfinns beskrivningar av rörelse i olika sammanhang, läroplaner från England och Sverige samt säkerhet kopplat till rörelse. I resultatet framgår de intervjuade förskollärarnas syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan genom sju teman, varav ett tema med två underteman. Temana framkom genom en tematisk analys med den teoretiska utgångspunkten som grund. Sammanfattningsvis framkommer olika perspektiv gällande arbetssätt, förhållningssätt och kunskaper kring hur rörelse kan förstås och omsättas i olika förskolor, detta utifrån två olika läroplaner. De största skillnaderna mellan förskollärares syn på arbete med rörelse utifrån läroplanen i Sverige och England inbegriper kulturella olikheter och syn på säkerhet kopplat till rörelse. De likheter som främst framträder är vikten av rörelse i förskolan, samt utomhusmiljöns centrala plats i arbetet med rörelse i förskolan.

Syftet med vårt arbete är att belysa vilket synsätt som förskollärarna har på det inkluderande arbetet kring barn i förskolans verksamhet. Inkludering är ett teoretiskt begrepp som kan vara svårt att tolka för förskollärare. Både i ordet i sig, som kan betyda olika för alla förskollärare samt hur man ska jobba och tänka kring inkludering i förskolans verksamhet. Som teoretisk ansatts har vi använt oss av dilemmaperspektivet, eftersom vi inte kommer komma fram till någon lösning kring inkluderingsarbetet utan mer belyser förskollärares olika synsätt och vilka perspektiv dem använder sig av i sin syn på inkludering. För att få fram hur förskollärarna ser på inkludering i förskolans verksamhet har vi använt oss av semistrukturerad intervju, öppna frågor och följdfrågor för att få fram en beskrivande berättelse av förskollärarna. Som vi kunde se i vår tidigare forskning så är inkludering ett ord som många av förskollärarna tycker är svårt att arbeta kring och förstå. Det är ett begrepp som behöver planering, kunskap och en inkluderande grundsyn för att uppnå inkludering i förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna ser inkludering som viktigt och ett måste, men svaren skiljer sig åt beroende av tolkningen av inkludering i förskolans verksamhet som helhet eller som inkludering i olika aktiviteter och undervisningssituationer. Resultatet i studien visar även vad inkludering i förskolans verksamhet är för varje respondent, varför inkludering behövs i förskolans verksamhet samt hur varje respondent ser att inkludering bör arbetas med.

Vid övergångar från förskola till förskoleklass ses samverkan och kommunikation mellan de olika verksamheterna ofta som centralt för att barns tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas till vara. Men vad har förskollärarna och lärarna för perspektiv och förväntningar på vilka förmågor som barnen bör ha med sig i övergången mellan förskola och förskoleklass? Och vad bör ingå i kommunikationen och samverkan vid övergången? Studiens syfte är att belysa och bidra med kunskap om förskollärares förväntningar på barns förmågor samt vilken kommunikation och samverkan som bör finnas i övergången mellan förskola och förskoleklass. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre förskolor och tre förskoleklasser insamlades relevant empiri utifrån intervjufrågor med utgångspunkt från våra forskningsfrågor. Svaren transkriberades, analyserades, kategoriserades och teman bildades utifrån forskningsfrågorna. Förskollärarna och lärarna har olika förväntningar på förmågor som barnen ska ha med sig i övergången från förskola till förskoleklass. Samtidigt finns det en enighet kring vikten av god kommunikation och samverkan mellan de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är viktigt utifrån ett förskollärarperspektiv och ett lärarperspektiv att det finns en god kommunikation och tydlig struktur mellan förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen vilket gynnar övergången mellan de båda verksamheterna.

Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.

Förskolan ska erbjuda barn stimulans och stöd med avsikt att ge varje enskilt barn goda möjligheter att tillägna sig utbildningen. Förskollärare har ett stort ansvar i inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att inkludering är ett mångfacetterat begrepp. Forskningen visar att inkludering relateras till delaktighet, likvärdighet och interaktion. Förskollärares kunskap och kompetens är en viktig komponent i inkluderingsarbetet. I främjandet av inkludering kan förskollärare använda sig av olika strategier. Syftet i vår undersökning är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan ur ett förskollärarperspektiv. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod med elektroniska intervjuenkäter. Resultatet visar på strategier förskollärare använder i verksamheten för att skapa en inkluderande förskola. Strategier som tydliggörande pedagogik och anpassningar av sociala- och fysiska miljöer i förskolan framkommer som betydelsefulla för inkluderingsarbetet. Resultatet lyfter även förskollärares förutsättningar utefter deras arbetsförhållanden. I relation till dilemmaperspektivet pekar förskollärarnas metoder vid förutsättningar och strategier på handlingar som i nästa led skapar dilemman i vardagen. I diskussionen lyfts de slutsatser undersökningen kommit fram till; alla barn oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller ej har rätt till en likvärdig undervisning i förskolan men styrs utefter dilemman som uppstår i verksamheten.