Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring flerspråkighet. Tidigare forskning har visat att barns flerspråkighet i förskolan uppfattas som problematisk. Studien utgår från forskning om interkulturell pedagogik samt begrepp utifrån den franske utbildningssociologen Pierre Bourdieus teori. Den teoretiska förankringen har i studien används för att förklara och för att nå ökad förståelse för flerspråkighetens problematik i förskolan.  För att belysa problematiken genomfördes en intervjustudie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur ser förskolepersonalen på flerspråkighet i förskolan? Hur uppfattar förskolepersonalen modersmålets betydelse för barnets kunskaps- och språkutveckling? Sju stycken förskolepersonal (förskolechefer, förskollärare och barnskötare) på tre förskolor i en mindre kommun intervjuades. Det gick att urskilja olika samtalsämnen i förskolepersonalens resonemang utifrån förskolepersonalens bakgrund och kompetenser, vårdnadshavares roll i den flerspråkiga förskolan, hemmets roll i modersmålsutvecklingen, svenska språkets betydelse, barns språkliga svårigheter, flerspråkighetens och modersmålets betydelse. Resultatet visade att förskolepersonalen har en positiv inställning till flerspråkighet, samtidigt upplevde de olika svårigheter i samband med barns olika modersmål. Flerspråkighet ansågs utgöra en merit i det framtida arbetslivet, samt som viktig för barns självkänsla och trygghet. De intervjuade upplevde även att flerspråkighet hade positiv påverkan på deras egen kompetensutveckling och förhållningssätt. Det som upplevdes som nackdel var olika sorts kommunikationssvårigheter, samt att brister i svenska utgör en viss risk för utanförskap. Med utgångspunkt i Bourdieus teori konstateras att förskolepersonalens och barns habitus spelar roll för flerspråkiga barns utveckling, likväl som flerspråkighet kan utgöra ett symbolisk kapital både i förskolan och samhället.

Den här studien syftar till att bidra med förståelse om samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare i den dagliga kontakten ur ett förskollärarperspektiv. För att uppnå syftet har forskningsfrågorna "Vad uttrycker förskollärare om samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavare i den dagliga kontakten?” och “Hur kan det förskollärarna uttrycker förstås ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv?” besvarats. Empirin har samlats in genom två fokusgruppssamtal med förskollärare som deltagare. Deltagarna har valts ut genom bekvämlighets- samt kriteriebaserat urval. Den insamlade empirin har analyserats tematiskt utifrån verksamhetsteorin med utgångspunkt i Yrjö Engeströms (1987) modell för verksamhetssystem. Ur den tematiska analysen framkom två huvudteman samt sex delteman. Det första huvudtemat är verksamhetssystem som samarbetar med delteman förtroende, förståelse och vårdnadshavarnas delaktighet. Det andra huvudtemat är verksamhetssystem som kolliderar med delteman tidsutrymme för samtal, skilda uppfattningar om samtalens innehåll och samarbete för barnens bästa. I resultatet framkommer det som är betydelsefullt för ett förtroendefullt samarbetet mellan förskola och hem i den dagliga kontakten, vilket är att skapa ett förtroende och förståelse för varandras perspektiv samt delaktighet genom förskolan projekt. I resultatet lyfts även kollisioner som kan uppstå, vilket innefattar tidsutrymmet för samtal som i vissa fall kan upplevas begränsad, olika syn på vad samtalen i den dagliga kontakten ska innehålla samt synen på barns bästa.

Att läsa för barnen är något som sker dagligen i förskolans värld. Vi vill med denna studie undersöka förskollärarnas tankar om hur barnlitteratur används som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av semistrukturerade inter-vjuer som metod och intervjuat sex stycken förskollärare på två olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fo-kus om att barn lär genom samspel med andra. Studiens analys visar att förskollärarna anser att barns utveckling av språket är en viktig anledning för att läsa för barnen på förskolan. Det framkommer också i studien att förskollärarna använder sig av många olika metoder och strategier för att bearbeta litteraturen på förskolan. Vi vill genom vår undersökning synliggöra användandet av barnlitteratur på förskolan. Genom att upp-muntra och inspirera de som arbetar med barn om hur viktigt det är att läsa för barnen och även belysa olika sätt att arbeta med literattur på. Vår förhoppning är att fler förs-kollärare ska våga och vilja använda sig mer av litteraturen i förskolans dagliga verk-samhet i framtiden.

Vi upplevde en avsaknad av tidigare studier som har undersökt coronapandemins påverkan på introduktionsperioder i förskolan. Vår studie syftar därmed till att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka hur en förtroendefull samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare har etablerats vid introduktionsperioden under coronapandemin. För att kunna beakta ett förskollärarperspektiv valdes en kvalitativ ansats som inkluderade åtta semistrukturerade digitala intervjuer, vilka spelades in och transkriberades. Genom tematisk analys framkom exempelvis resultat som påvisade betydelsen av individanpassning för etablering av en förtroendefull samverkan, samtidig som vårdnadshavares begränsade tillgång till inomhusmiljöer har upplevts vara en utmaning under pandemin. Resultatet analyserades utifrån den utvecklingsekologiska modellens mikro-, meso-, exo- och makrosystem. I slutsatsen framkommer förskollärares upplevelser av att pandemin bidragit till ett ökat behov av flexibilitet, lyhördhet och ansträngningar.

Syftet med studien är att få förståelse för hur förskollärare uppfattar barns medverkan i dokumentation. Undersökningsfrågan för studien är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barns medverkan i dokumentation? Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare genomförts. Utifrån enactment-policyteorin har det insamlade materialet analyserats och bildat fyra kategorier som beskriver hur förskollärarna uppfattar sitt eget arbete med att göra barnen delaktiga och medvetna i dokumentationsarbetet. Resultatet visar förskollärares tolkningar av barns delaktighet i dokumentation utifrån målen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som berör områdena dokumentation, barns delaktighet och inflytande i utbildningen samt barns rätt till integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas tolkning av barns delaktighet i dokumentation blir begränsad till delar av dokumentationsprocessen och inte hela dokumentationen. Samt att barns integritet i dokumentationsprocessen ligger dels hos barnen, dels hos förskolläraren utifrån de krav som finns på att barn ska dokumenteras. Det bidrar till att förskollärarnas genomförande av dokumentation går före barnens rätt till att sätta egna gränser för sin integritet.

Det är förskollärares yttersta ansvar att med utgångspunkt från förskolans läroplans angivelserdidaktiskt planera och utforma förskolans undervisning med hänsyn till varje barnsindividuella behov. Denna studie syftar till att undersöka förskollärares didaktiskaförhållningssätt vid tillämpning av bildstöd samt dess uppfattningar om bildstöd. Syftetbesvaras utifrån följande frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare bildstöd som ettfenomen i förskolan? På vilket sätt tar förskollärare hänsyn till de didaktiska frågorna vidtillämpning av bildstöd i förskolans verksamhet? I studien har en fenomenografiskmetodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare förinsamling av empiri. I resultatet synliggörs förskollärares variationer i relation till dessuppfattningar och tillämpning av bildstöd. Studien visar att förskollärare har varierandeuppfattningar och tar hänsyn till de didaktiska frågorna i olika utsträckning, samt attförskollärares uppfattningar om bildstöd som ett fenomen påverkar dess didaktiskaförhållningssätt och val vid tillämpningen av bildstöd. Studiens resultat kan bidra till attförskollärare ges ökad medvetenhet om hur dess agerande och personliga uppfattningarpåverkar tillämpningen av bildstöd och tolkning av läroplanens undervisningsinnehåll

The aim of this study was to explore preschool-teachers views about children's outdoor physical activities. the purpose of the study was to investigate how preschool-teachers use physical activites in their daily work. Scientific research shows that physical activities are good for the motoric and the cognitive development. Ten different preschool-teachers in three different towns in Sweden were interviewed about how they comrehend outdoor physical activities and how they promote children to be active outdoor. The study is analyzed from four different perspective: space, time, materials and the role of the preschool-teacher in three categories. The study explored what possibilities and obstacles the preschool-teachers could see in their profession. The study concluded that preschool-teachers are positive to physical activities, but need more qualification about how to promote the development of the motoric and cognitive skills. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur förskollärare agerar och stödjer barn i deras tillträde i den fria leken samt undersöka vilka tillträdesstrategier som används av barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Studien är kvalitativ och använder semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som metod. Data transkriberades och analyserades genom att använda Corsaros studier med begreppen tillträdesstrategier samt kamratkulturer. Vid analysen framkom två teman: stöttning och tillgänglighet samt ”får jag vara med?”. Båda teman har flera underrubriker. Studien visar att det fanns två olika uppfattningar kring stöttning och tillgänglighet, där den aktiva förskolläraren uppfattas som att förebygga exkludering långsiktigt medan den avvaktande förskolläraren har en mer kortsiktig plan och löser problemen som finns här och nu. Studien visar även förskollärarnas upplevelser kring barnens hinder och vägar till lek och vilka tillträdesstrategier som förskollärarna anser fungerar mer eller mindre bra för att få tillträde till den fria leken. En slutsats som framkom i vår studie utifrån tillträdesstrategier ur ett förskollärarperspektiv är att det inte är den strategi som förskollärarna uppfattar förekommer mest som är den som oftast leder till lek, något som även Corsaro har kommit fram till i sina studier. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som väntar på att aktiviteter ska starta, många gånger är personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfällen. Vi har därför funnit barns väntan intressant eftersom vi har upplevt att det i väntan på förekommer lek och möten mellan barn som är viktigt att synliggöra. Vårt syfte med studien var därför att undersöka vilka lekar som sker i väntan på ur ett förskollärar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i människors möten då det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod där vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer. I samband med intervjuer och observationer fördes anteckningar med stöd av filminspelning och ljudupptagning. Vi besökte en förskola under fyra förmiddagar och observerade två olika barngrupper i olika åldrar samt intervjuande två förskollärare från vardera avdelning. I vårt resultat synliggörs rollek, besjälad lek och projektiv lek, tre vanliga lekformer som förekommer i väntan på och hur förskolläraren förhåller sig till dessa tillfällen. Förskollärarna har generellt sätt svårt att tillgodose barns inflytande i väntan på då de inte är medvetna om vad barn leker och tiden inte räcker till. Barns lek i väntan på influeras av förskollärarens förhållningssätt.

Syftet med denna undersökning är att tar reda på hur de yngsta barnens, 1-2 åringarnas inflytande i förskolan ser ut och detta sett utifrån ett förskollärarperspektiv. I undersökningen kommer barnen att kallas toddlare. För att få mer kunskap om toddlarnas inflytande i förskolan så intervjuades förskollärare som arbetar med toddlare ute i verksamheten. Metoden som användes till undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna som besvarades i undersökningen var vilka hinder och möjligheter ser förskollärare för toddlarnas inflytande i förskolan samt vilka erfarenheter har förskollärarna av att arbeta med toddlarnas inflytande i verksamheten. Resultatet i undersökningen visar att det är förskollärarnas förhållningssätt och deras syn på barn som påverkar toddlarnas möjligheter till inflytande. Som förskollärare krävs det att man läser av toddlarna mer genom kroppsspråket och att miljön ska vara utformad med möbler och material i toddlarnas nivå, det här kan annars bli hinder för toddlarnas inflytande. / The aim with this study is to find out what the youngest children’s, 1-2 years influence at the preschool looks like from a preschool teacher’s perspective. In this study the children will be referred to as toddlers. To get more knowledge on the toddlers influence at preschool, pre- school teachers were interviewed out in their natural environment. The method used for this study was semi-structured interviews. The questions asked in this study were to do with what obstacles and opportunities the preschool teachers can se for the toddlers influence at pre- school as well as the preschool teacher’s experiences when it comes to work with toddlers influence at preschool. Results from this study shows that it is the preschool teachers’ attitude and their view of children that affect the toddlers opportunities for influence. As a preschool teacher one is required to read the toddlers body language and to make sure the environment is designed with furniture and material at toddlers level, as this otherwise can cause obstacles for the toddlers influence.