• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 6
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Flerspråkighet : flerspråkighet i förskolan

Mustafa, Helan, Holmgren, Susanne January 2016 (has links)
Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.
2

"Vadå undervisning? Dom är väl för små för att lära sig så här mycket saker?" : En kvalitativ studie om förskollärares och förskollärarstudenters uppfattning av begreppet undervisning

Arnberg, Rickard, Thunqvist, Josefin January 2018 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och förskollärarstudenter uppfattar begreppet undervisning samt hur de anser att undervisning kan bedrivas i förskolan, vidare presenteras även de skillnader som går att utläsa mellan dessa två respondentgrupper.Studiens teoretiska ramverk utgörs av det sociokulturella perspektivet, forskning kring undervisning och lärande ur ett didaktiskt perspektiv samt definitioner av begreppet undervisning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiri som bearbetats genom en analytisk induktion.Resultatet visar att förskollärarstudenter ställer sig skeptiska till användandet av begreppet undervisning då det uppfattas kravfyllt och associeras med en mer strikt planerad verksamhet. Förskollärare uppvisar däremot en mer pragmatisk syn på begreppet och ser generellt inga problem med att använda sig av det i förskolan. Vidare gick att urskilja paralleller mellan förskollärare och förskollärarstudenters uppfattning av begreppet undervisning och hur den kan bedrivas vilket exempelvis yttrar sig genom att förskollärarstudenters mer negativa uppfattning av undervisning gör dem mindre benägna att vilja undervisa i förskolan.
3

Förskollärarstudenters tal om genus

Hallgren, Emelie, Svensson, Erika January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande förskollärare talar om genus och vilka föreställningar de har om begreppets innebörd i koppling till det kommande jämställdhets-uppdraget i förskolan. De teoretiska begreppen som ligger till grund för denna studie är till stor del definierade utifrån Hirdmans genusteori. Begreppen som använts som verktyg för analysen av denna studie är genus, kön, genussystemet, jämställdhet och jämlikhet. Studien bygger på empiri utvunnet ur intervjuer med fem förskollärarstudenter om hur de talar om genus. Resultatet visar att studenterna talar om genus som något komplext. De diskuterar begreppets innebörder på olika nivåer beroende på hur de relaterar till begreppet och vilka föreställningar de har om det. Vidare visar resultatet att studenterna talar om genus som en kunskapsfråga. De menar att genus inte får tillräcklig plats i utbildningen och att de därför behöver söka kunskap om ämnet på egen hand för att bättre kunna åta sig förskolans jämställdhetsuppdrag.
4

Verksamhetsförlagd utbildnings påverkan på rösten : hos förskollärarstudenter

Andersson, Maja, Lindberg, Adam January 2018 (has links)
Bakgrund Förskollärare är högt representerade bland patienter med röststörning på logoped-mottagningar vilket kan kopplas till långvarigt röstanvändande och belastande omgivningsfaktorer. Redan under utbildningen börjar röstbesvär uppkomma hos många studenter och detta verkar öka i samband med deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).   Syfte Syftet med studien var att undersöka om förskollärarstudenters röster påverkas av VFU. Studien undersökte även förekomst av individuella och arbetsmiljömässiga riskfaktorer för röstbesvär.      Metod Studien omfattade 11 förskollärarstudenter som läste termin 5 på Lärarhögskolan och genomförde VFU under vårterminen 2018. En inspelning samt självskattning av deras röster gjordes före och efter VFU. Inspelningarna bedömdes perceptuellt och jämfördes tillsammans med självskattningarna. Individuella och arbetsmiljömässiga faktorer samlades in genom frågeformulär.   Resultat Denna studie visade att det fanns en signifikant skillnad i hur deltagarna skattade sina kroppsliga röstbesvär före och efter VFU. För de perceptuella bedömningarna fanns inga signifikanta skillnader men det bedömdes att skrovlighet i rösten uppkom hos 18% av deltagarna efter VFU. Samtliga deltagare rapporterade hög ljudvolym och 73% rapporterade torr luftkvalité.   Slutsats Studiens resultat visade att uppkomst av skrovel kan förekomma efter genomförd VFU och att brist på kunskap om rösten kan vara orsaken till detta. Förskollärarutbildningar bör ha obligatorisk röstundervisning för att förebygga röstbesvär hos framtida förskollärare.
5

Jag som man får extremt mycket uppmärksamhet av väldigt många barn, utan att egentligen göra någonting : Förskollärarstudenters uppfattningar om manliga pedagoger i förskolan / I as a man get extremely much attention from very many children, without actually doing anything : Preschool teacher students perceptions about male educators in preschool

Lindberg, Simon, Brander, Victoria January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärarstudenter har för syn på manliga pedagoger och vad som kan vara anledningen till varför så få män jobbar inom yrket. För att få svar på detta använder vi oss av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärarstudenter i olika åldrar och bakgrund. Resultatet av dessa intervjuer visar att studenterna anser att det inte borde vara någon skillnad om man är man eller kvinna, men att de både ser och själva känner av en skillnad inom vissa områden. Studenterna anser att många situationer, såsom till exempel lek beror på hur gammal man är, vad man har för erfarenheter och hur man är som person. Att vara man eller kvinna inom yrket har inte en stor betydelse utan det handlar mer om vem man är som person och var man har för erfarenheter utifrån forskningen och studiens empiri.
6

Förskollärarstudenters uppfattning av fysisk aktivitet i förskolan : En kvalitativ studie som syftar till att belysa förskollärarstudenters uppfattning av fysisk aktivitet i förskolan / Preschool teacher students´ perception of physical activity in preschool : A qualitative study aimed at finding out preschool teacher students´ perception of physical activity in preschool

Eriksson, Sandra January 2021 (has links)
This is a qualitative study aimed at getting an idea of how preschool teacher students perceive physical activity linked to the preschool context, how they perceive factors that can affect preschoolers' ability to be physically active, and how they themselves imagine that they might work on this later when they come out to work. The study was conducted through semi-structured interviews with five preschool teacher students who are studying their final semester of preschool teacher education. The results of the study show that preschool teacher students imagine that the attitude, commitment and presence of educators are perceived as the factor that can affect the physical activity of preschoolers the most. But also that it is important that children are offered a variety of physical activities. This is so that they have the opportunity to create an interest in being physically active. The results also show that preschool teacher students have a perception that physical activity can occur both spontaneously in the free play and during planned activities. All informants also perceive that it is easier to be physically active outdoors because it is more allowed there than in preschool's, sometimes cramped, indoor premises. Results also show that the informants imagine that the forest and stay in the local area attract higher levels of physical activity. And the hilly and varied terrain that exists in the forest provides good opportunities for training on rough motor skills.
7

Att få teknikperspektiv : En fenomenologisk studie om lärarutbildares och studenters upplevelser av teknikundervisningen i förskollärarutbildningen

Andersson, Sofie, Bolzanello, Isabelle January 2020 (has links)
Studien har undersökt lärarutbildares och studenters upplevelser av teknikämnet i förskollärarutbildningen. I teknikämnet återfinns många perspektiv som relaterar till mänskligt skapande för att uppnå särskilda ändamål. Det innefattar såväl tekniska system och digitala lösningar som vardagliga föremål. I läroplanen för förskolan uttrycks mål som relaterar till teknik i vardagen. Byggande, skapande och konstruerande är en del av dem. Föreliggande studie har fokus på de områden i teknikämnet som berör praktisk teknik i vardagen. I tidigare studier framkommer det att förskolepersonal saknar kunskaper om teknikens innebörd samt att undervisa teknik tillsammans med barn. Syftet med vår studie är därför att undersöka och beskriva på vilka sätt förskollärarstudenter och lärarutbildare på förskollärarutbildningen upplever att undervisningen inom målområdet teknik ger förberedelse och kompetenser för att didaktiskt kunna undervisa teknik i förskolan. För att få möjlighet till att närma oss lärarutbildare och studenters upplevelser har vi använt oss av en fenomenologisk forskningsansats. Insamling av empiri skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer som dokumenterades genom ljudinspelning samt skriftliga svar som skickades via mejl. Resultatet från intervjuerna med förskollärarstudenter visar att teknikundervisning upplevs bidra till nya kunskaper. För att ge relevans för deras professionsutveckling bör undervisningen vara mer förankrad till yngre barn för att studenterna ska kunna genomföra teknikdidaktisk undervisning. Resultatet från lärarutbildarnas upplevelser visar att det är viktigt att teknikundervisningen inte börjar i ett för stort perspektiv och även startar från en gemensam grund. Genom att teknikundervisningen inkluderas av diskussion, igenkännbart material samt konkreta tips till teknikaktiviteter ges studenterna möjlighet till professionsutveckling. Slutsatsen av studien visar att det finns en betydelse av kommunikation mellan studenter och lärarutbildare i relation till mål och förväntningar för att skapa en kunskapsutvecklande teknikundervisning.
8

”Varför inte stänga av alla män från utbildningen?” - – En studie om manliga studenters upplevelser på förskollärarutbildningen

Mehmedi, Kaltrina, Stojanovska, Sandra January 2017 (has links)
Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.
9

Employer branding för framtidens förskollärare : En kvalitativ studie om hur Hammarö kommun på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare / Employer branding for the future preschool teachers : A qualitive study on how Hammarö municipality can best attract and retain the preschool teachers of the future

Nykvist, Maja, Uulas, Anna January 2019 (has links)
Employer branding, eller svenskt översatt till “att arbetsgivarvarumärka”, handlar om att säljain upplevelsen av en arbetsplats för att attrahera och nå ut till rätt medarbetare. Det handlar även om att få befintliga medarbetare att trivas och vilja stanna i organisationen. Denna studie syftar till att genom empiriskt material och teori ta reda på hur Hammarö kommun med hjälp av employer branding på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare på en allt mer konkurrerande arbetsmarknad. Vidare syftar studien till att få en fördjupad förståelse och jämföra förskollärarstudenters syn med Hammarö kommuns syn kring att attrahera och behålla. Den teoretiska referensramen i vår studie utgår från fyra huvudkapitel, employer branding, framtidens medarbetare, Herzbergs tvåfaktorsteori och organisationskultur. Det empiriska materialet har inhämtats från två håll, förskollärarstudenter på Karlstads universitet och Hammarö kommun. Materialet från studenterna samlades in genom intervjuer. Materialet från Hammarö kommun hämtades från kommunens heldagsworkshop, kallad “idécafé”, medfokus på att attrahera och behålla samt genom en intervju med kommunens HR-chef. Studiens resultat visar att framtidens förskollärarstudenter och Hammarö kommun i huvudsak har en överensstämmande syn gällande attrahera och behålla. Båda parter nämner konkurrenskraftiga löner som en viktig del. De är även eniga kring vikten av arbetsglädje, arbetskamrater, sunda värderingar och äkthet. Vidare anser de att fortbildning, utveckling och ett starkt ledarskap med bra chefer är viktigt för att attrahera och behålla. De är även samstämmiga om att arbetsmiljön är viktig. Studiens resultat visar att det finns en aspekt studenterna tar upp som Hammarö kommun inte uppmärksammar, nämligen jämställdhet. Studenterna beskriver jämställdhet som attraktivt hos arbetsgivare. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att Hammarö kommun är på god väg och har rätt inställning för att attrahera och behålla framtidens förskollärare. De förstår vikten av att arbeta med employer branding för att bli den arbetsgivare framtidens förskollärare väljer.
10

Mattespöken bland förskollärarstudenter, finns de? : En enkätstudie om förskollärarstudenters inställning och tilltro till sin egen matematiska kompetens

Frid, Jennifer, Müllback, Elina January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärarstudenter ser på sin egen matematiska kompetens och vilken inställning de har till matematik före och efter genomförd matematikkurs som ingår i förskollärarutbildningen. Studien genomfördes med kvantitativa enkäter och inslag av en kvalitativ frisvarsfråga, där respondenterna bestod av en grupp med 43 förskollärarstudenter vid ett universitet i Sverige. Det datamaterial som har samlats in har analyserats utifrån begreppet self-efficacy som enligt Albert Bandura (1997) handlar om tilltron till sin egen förmåga i en specifik situation samt begreppen model characteristics och självregleringskompetens. Resultatet av vår studie visar att matematikkursen är av betydelse för blivande förskollärare inför sin kommande yrkesroll. Denna studie kan bidra med ökad kunskap och kännedom om det berörda forskningsläget gällande förskollärarstudenters tilltro, kunskap och inställning till matematik. En potentiell slutsats vi kan se i vår studie är att matematikkursen i förskollärarutbildningen påverkar studenternas egen inställning till matematikämnet och att ett tydligt fokus på self-efficacy kan vara stöttande för förskollärarens matematiska kompetens och i förlängningen barnens lärande i matematik. / <p>Betyg i Ladok 22-06-05.</p>

Page generated in 0.1023 seconds