The traditional Christian doctrines of atonement have been widely critized for expressing a violent image of God, and for having serious misogynist consequenses. In this thesis I start by presenting some feminist critics of the objective, subjective and classical view, but my main objective is to discuss the question of feminism and soteriology through the lens of Selma Lagerlöf’s narrative Kejsarn av Portugallien (The Emperor of Portugallia). Selma Lagerlöf’s stories have been used before in theological contexts, mainly through Margareta Brandby-Cöster who detects lutheran undercurrents in Lagerlöfs writings, which I also present in this thesis. Kejsarn av Portugallien deals with the redemption between a father and a daughter, and has some parallels with the subjective and the classical view of atonement, but doesn’t fully align with any of the doctrines. I have found that there are some important themes and imagery in Kejsarn av Portugallien that can be used in a feminist discussion about soteriology. It opens up for a debate on sin, the issues with a male saviour, suffering, images of God and performativity.

Uppsatsen utgår ifrån två huvudfrågor: 1. Hur ser ett antal pastorer verksamma inom Equmeniakyrkan på innebörden av Jesus död och uppståndelse? 2. Har de teologiska strömningar som debatterades gällande synen på försoningen under andra halvan av 1800-talet och i början av 1900-talet relevans för förståelsen av de intervjuade pastorernas syn på försoningen?  För att besvara dessa frågor har jag intervjuat fem pastorer kring hur de ser på betydelsen av Jesus död och uppståndelse. Dessa intervjuer har analyserats utifrån följande försoningsteologiska modell:  "Från - Övergång - Till" Alltså vad försoningen sker ”från” och vad den sker ”till” samt vad som möjliggör övergången, det vill säga vad som möjliggör försoningen.  För att svara på om de teologiska strömningarna från förra sekelskiftet har relevans för att förstå de intervjuade pastorernas syn på försoningen låter jag C. O. Rosenius, P.P Waldenström och Gustaf Aulén representera dessa strömningar. Några av de svar jag kommer fram till på huvudfrågorna är:  Den genomgående uppfattningen både då och nu är att frälsningen handlar om att få en upprättad relation till Gud. Samtliga är även eniga om att frälsningen är något som i huvudsak sker på Guds initiativ och i de fall det nämns så är Guds kärlek motivet till frälsningsgärningen. Den dominerande hållningen är att frälsningen även förutsätter någon typ av aktivt mottagande från människan, samt att den får konsekvenser för evigheten. Det är frälsningen av den enskilda människan som betonas mest. Att Jesus seger över ondskan och döden är det som möjliggör frälsningen är det frälsningsmotiv som lyfts fram mest bland de intervjuade pastorerna. Alltså det synsätt som Aulén förespråkar. Till skillnad från de äldre teologerna betonar inte nutida pastorerna Guds vrede och risken för evig förtappelse som en konsekvens av detta.

<p>Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet.</p><p>1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande.</p><p>Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet. 1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande. Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader. / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Genom en innehållslig idéanalys av Gustaf Auléns bok ‘Den kristna försoningstanken’ och Agne Nordlanders bok ‘Korsets mysterium’ med C. Baxter Krugers teologiska ståndpunkt i hans bok ‘Jesus and the Undoing of Adam’ som den vetenskapliga utgångspunkten för min analys ger jag mig i kast med ett tidlöst ämne som ställer mig i en mångtusenårig tradition. Jag hoppas kunna göra en teologisk analys och bedömning av vad litteraturvalet har att säga om begreppet Guds vrede och därigenom ge exempel på hur försoningslära kan förankras i patristisk teologi. / Through a thematic analysis of Gustaf Aulén's book 'Den kristna försoningstanken' and Agne Nordlander's book 'Korsets mysterium', using C. Baxter Kruger's theological standpoint in his book 'Jesus and the Undoing of Adam' as the scholarly foundation for my analysis, I delve into a timeless subject that places me within a tradition spanning millennia. I aim to conduct a theological analysis and assessment of what the choice of literature has to say about the concept of ‘the wrath of God’, thereby providing examples of how atonement theology can be anchored in patristic theology.

This thesis examines the concepts of Sacrifice, Atonement, and Passion in the context of the Early Christian Johannine Tradition. Specifically, the study examines the relationship between John 10:11–18, that is, the pericope of the Good Shepherd, and John 18–19, that is, the Johannine Passion Narrative: with special focus on the theme of Jesus' death and its connection to the Maccabean martyr traditions and the Levitical cult respectively. The conclusion of the thesis is that John 10:11–18 specifically speaks of Jesus' death as a martyrological death, with parallels to the atoning deaths of the Maccabean martyrs. However, this does not imply that the death of Jesus in the Gospel of John is to be interpreted exclusively as a martyrological death. As for John 10:11–18, it seems to mainly speak of Jesus' death in martyrological terms, but undoubtedly, there are several instances in the Johannine Corpus that on the other hand seem to speak of Jesus' death in cultic terms, especially with regards to the theme of the Lamb of God in John 1:29. The aforementioned conclusion of the thesis constitutes a mediating contribution to the scholarly debate regarding the exact nature of Jesus' death in the Gospel of John, in that it speaks of Jesus' death as an atoning martyrological sacrifice – the sacrifice being the mediating factor between the two interpretive traditions.

The Chassidic Chabad movement is one of Judaism’s most successful and influential groups interms of missionary presence around the world and distributed missionary material online.Chabad’s final Rebbe is still regarded by his followers to be the long-awaited final redeemerand Messiah, despite his clinical death in 1994. The aim of this study is to describe how theChabad-followers, through the movement’s publications, maintain the belief in the Rebbe asthe Jewish Messiah, and the theological interpretive tools utilized in order to ‘survive’ as aunited movement. The study indicates that Chabad is still a united and radical messianicmovement, wherein, internal theological mechanisms interpret the Rebbe as corporally alivebut concealed by illusion, and will soon be revealed or imminently resurrected to complete theredemption of the world. The study also discusses the movement’s extreme right-wingedpolitical stance in regards to the ongoing Israel-Palestine conflict, the movement’s Holocausttheology as means to further understand how the group ‘survived’ the cognitive dissonance thedeath of the Rebbe created and the theological similarities between Chabad and earlyChristianity. / Den Chassidiska Chabadrörelsen är en av judendomens mest framgångsrika och inflytesrikanya religiösa rörelser när det gäller missionär närvaro runt om i världen och missionärt materialonline. Chabads sista Rebbe anses av hans anhängare att vara världens sista försonare ochMessias, trots hans uppenbara kliniska död år 1994. Denna studie beskriver hurChabadanhängare, genom rörelsens egna tryckta och online publikationer, upprätthåller tron påRebbe som den judiska messias och de teologiska tolkningsverktyg som rörelsen använder föratt ‘överleva’ som en enad grupp. Studien indikerar att Chabadrörelsen, ändå till våra dagar, ärenad och radikal-messianistisk där man genom interna teologiska mekanismer tolkar Rebbensom levande i materiell kropp, gömd genom illusion men snart uppenbarad eller snartåteruppväckt från de fysiskt döda och i båda fallen för att fullgöra världens försoning där Gudförsonar människan i den materiella världen. Studien diskuterar också rörelsens extremahögerpolitik, i synnerhet när det gäller Israel-Palestina konflikten och förintelseteologi som ettsätt att vidare förstå hur gruppen ‘överlevde’ den kognitiva dissonansen Rebbens död skapadei termer av misslyckad profetia och de teologiska likheterna mellan Chabadrörelsen och tidigkristendom.Nyckelord: NRR,

För nutida läsare av Nya Testamentet kan referenser till ”Kristi blod” upplevas som märkliga och rentav obehagliga – de flesta människor idag associerar ju blod till något negativt. I denna uppsats studeras två passager i Första Petrusbrevet som innehåller just motivet ”Kristi blod” – detta utanför en nattvardskontext. Utifrån den svenska översättningen och sekler av teologiska läror är det lätt att tänka att motivet anspelar på en försoningstanke kring rening och frigörande från synd. Men stämmer det verkligen? Uppsatsförfattaren utforskar både innebörden av ”Kristi blod” i dessa passager samt vilken funktion de har i Första Petrusbrevet som helhet. Analysen görs genom en historisk-kritisk metod inriktad på ordstudium utifrån den grekiska grundtexten, intertextualitet och metaforik. Bland annat kan författaren visa att ”Kristi blod” utgör en del av en argumentation som handlar om att adressaterna ska härda ut i den sociala utsatthet de upplever som kristna. Genom att följa Kristus i hans lidande kommer de även få del i hans förhärligande och uppståndelse. Förutom de kända referenserna i Första Petrusbrevet till bl.a. Jes 53 och Ps 34 kan författaren här även visa på en intertextualitet med Ps 89. Denna ger ytterligare en dimension av temat ”Herrens lidande tjänare” som finns i brevet samt förstärker argumentationen om en Kristus-identifikation för adressaterna. / For modern New Testament readers, references to “the blood of Christ” can be perceived as strange and even unpleasant, since most people today associate blood with something negative. In this bachelor’s thesis, two passages in the 1 Peter are studied, which contain the motif of "the blood of Christ" - this outside a communion context. Based on the Swedish Bible translation and centuries of theological teachings, it is easy to think that the motif alludes to atonement theory and an idea of ​​purification and liberation from sin. But is this really the matter? The author here explores both the meaning of "the blood of Christ" in these passages and what function they have in 1 Peter as a whole. The analysis is made through a historical-critical method focused on word study based on the Greek text, intertextuality and the many metaphors in the letter.  Among other things, the author can show that "the blood of Christ" is part of an argumentation that is about helping the addressees to endure the social vulnerability they experience as Christians in the Greek-Roman society. By following Christ in his suffering, they will also be able to take part in his glorification and resurrection. In addition to the well-known references in 1 Peter to e.g. Isaiah 53 and Psalm 34, the author can also point to an intertextuality with Psalm 89. This deepens the theme of "The Lord's suffering servant" in the letter and strengthens the idea of identification in Christ for the addressees.