Fysisk förtätning är en strategi som i Sverige har fått ett stort genomslag. Städer har traditionellt i första hand vuxit utåt och tagit upp onödigt mycket mark och resurser i processen. I nutid har fysisk förtätning i stora drag blivit synonymt med den hållbara utvecklingen men har samtidigt stött på mycket kritik. Denna studie avser att undersöka hur fysisk förtätning kan bidra till att främja och implementera social hållbarhet och jämställdhet.  Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag som bidrar till att göra en plats i Sandvikens centrum mer levande och förstärka det stadsmässiga rummet. I kapitel 2.1 beskrivs närmare vad som i denna studie menas med stadsmässig rumslighet och social hållbarhet. Uppsatsen inleds med en djupgående litteraturstudie inom ämnet. Val av plats har skett genom ett platsbesök, en SWOT- analys och en kompletterande platsanalys. Inom ramen för uppsatsen har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tjänstemän brukats som utgångspunkt och kunskapskälla till gestaltningsförslaget.  Gestaltningsförslaget har utformats med fokus på sociala hållbarhetsfaktorer och element som främjar jämställdhet och följaktligen trygghet. Dessa är: kvarter i rutnät med korta avstånd, naturliga stråk, grönska, god genomströmning, lätt orientering, belysning, sittplatser, faciliteter och goda siktvägar. Faktorerna har använts i studien för att implementera och stärka jämställdhetsintegreringen inom fysisk förtätning. Förslaget framhåller en mångfunktionell markanvändning som möjliggör en mer dynamisk miljö för boende och besökare i området. Vidare föreslår studien nya bostäder och verksamheter tillsammans med ett nytt parkområde som skapar liv och rörelse. Social hållbarhet har i gestaltningsförslaget hanterats genom att främja sociala interaktioner och etableringen av fler mötesplatser. Detta har stärkts genom ny bebyggelse med blandade upplåtelseformer i kombination med nya verksamheter. Studien fortsätter med en diskussion som motiverar gestaltningsförslagets utformning och förfarande. Diskussionen avrundas med en avslutande metodkritik tillsammans med öppningar som behandlar fortsatta studier. Denna studie har därmed medverkat till framtagandet av en utformning i samband med fysisk förtätning som bidrar till aspekter lämpliga för främjandet av social hållbarhet och jämställdhet. Denna studie har därmed medverkat till en flexibel och dynamisk utformning, som syftar till att attrahera människor. / The compact city and urban densification is a popular strategy in Sweden. Since cities mostly have been growing horizontally and occupied unnecessary land and resources in the process, the concept of the compact city reveals a new and improved way to build cities. This new way of building cities has become synonymous with sustainable development. This study is an intention on research in regard to how the compact city and urban densification can conduce to promoting and implementing social sustainability and gender equality.  The aim of the study is to create a proposal on urban densification for an area in Sandviken municipality, in the county of Gävleborg, Sweden. The proposal aims to make an area of choice with apparent shortcomings in social sustainability and equality more vibrant and to contribute to making Sandviken more urbane. Chapter 2.1 describes more precisely what in this study is meant by urbane. An analysis of shortcomings in social sustainability will be described in chapter 2.1. The report begins with a profound literature review of the topics that has been chosen. An assorted selection of location has been carried out, followed by a SWOT analysis and a site analysis. Semi structured interviews with urban planners have also been done. The purpose of the site selection has been to sort out an appropriate place for the study based on social sustainability and gender equality.  New housing with mixed use and a green area that function as a social meeting point is the core of the proposal. The proposal has been designed with a focus on social sustainability factors and elements that promote gender equality at the site of the study. These factors are specified in Chapter 2.2. A final methodological criticism along with ideas regarding further studies summarized the discussion. This study has thus contributed to the development of a design that contributes to factors that are appropriate for promoting gender equality and social sustainability in connection with urban densification.

Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart?   Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker.   Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not?   The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians.   Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability.

Storstadsregionernas växande befolkning, viljan att förtäta förorterna, samt miljonprogrammets stora utbud av standardiserade flerbostadshus i ytterstaden leder oss fram till examensarbetets innehåll: en studie om våningspåbyggnad på miljonprogrammets flerbostadshus. Syftet med examensarbetet är utreda miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning. Vertikal förtätning innebär att redan befintlig bebyggelse kompletteras med ytterligare våningsplan. Syftet är även att underlätta för kommande påbyggnadsprojekt genom att lyfta fram svårigheter som ett påbyggnadsprojekt kan medföra, samt beskriva hur en våningspåbyggnad kan utföras. För att nå rapportens syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1. Varför ska vi bygga ovanpå miljonprogrammets flerbostadshus? 2. Hur utformas en våningspåbyggnad lämpligast med avseende på stommaterial, byggmetod och installationer? 3. Vad bör särskilt beaktas vid en våningspåbyggnad? Examensarbetet kommer att studera miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning i främst Stockholms stads förorter. Flerbostadshusens byggtekniska förutsättningar lyfts fram. Utöver det studeras lämpliga byggmetoder, stommaterial och installationslösningar för en påbyggnad. Examensarbetet avslutas med att belysa vad som särskilt bör beaktas i ett påbyggnadsprojekt. Resultatet av examensarbetet visar att miljonprogrammets flerbostadshus har god potential för en vertikal förtätning. Våningspåbyggnaden utformas lämpligast med planelement av betong om den befintliga konstruktionen tål en tung påbyggnad utan förstärkning. I annat fall konstrueras påbyggnadens stomme lämpligast av planelement av trä för miljonprogrammets flerbostadshus. För att fritt kunna utforma våningspåbyggnadens planlösning bör en balkgrund eller ett installationsgolv installeras. Där kan de nya installationerna till påbyggnaden dras. För att undvika störningar under projektets gång är områdets förutsättningar minst lika viktiga att beakta som den befintliga konstruktionens byggtekniska förutsättningar. Hyresgästernas åsikter och skyddsrumsreglerna ska även beaktas tidigt i ett våningspåbyggnadsprojekt. / The growing population in most Swedish conurbations, the desire to densify housing in the suburbs, as well as the suitability of the so called ”the Million Programme” wide range of standardized apartment buildings in the suburbs, led us to the thesis content: a study on storey extension for “the Million Programme” apartment buildings. The aim of the thesis is to facilitate the concept development phase for future storey extension projects and overall, to investigate ”the Million Programme” buildings’ potential for vertical densification. . Vertical densification means supplying additional floors on already existing buildings. To address the purpose of the report, the following questions will be answered: 1. What are the incentives for building on top of ”the Million Programme” apartment buildings? 2. How should a storey extension be designed conveniently concerning construction methods, selection of structural bearing materials and HVAC? 3. What should be considered especially during a storey extension project? The thesis will investigate potential of the buildings of ”the Million Programme” for a vertical densification, mainly in Stockholm’s suburbs. The residential buildings’ technical conditions will be highlighted. In addition, the study will also consider suitable construction methods and structural bearing materials, as well as HVAC solutions for storey extension. The thesis is rounded off by highlighting what should be considered especially during the storey extension project work to avoid or minimize disturbances during the project. The result of the thesis proves that the ”million programme” apartment buildings have good potential for a storey extension. If the existing building allows a massive storey extension without revetments, the storey extension should be made of plan elements of concrete. Otherwise the most appropriate alternative is proven to be plan elements of wood on the “million programme” apartment buildings. To freely be able to design the plan arrangements in the storey extension, an appropriate alternative is to build a beam floor or an installation floor that creates a space between the existing floor and the new floor. This space can be used for the new installations for the storey extension. Our result also proves that the area qualifications are at least as important to observe as the technical qualifications of the existing buildings. Also the opinions of the tenants in the area and shelter regulations are important things to investigate early in the project.

There is an on-going generational shift related to car culture, occurring in the developed world. After decades of increased driving, a decline can now be seen in twenty of the developed countries. Moreover, one out of five regional shopping malls in America is either dead or likely to fail within the next five years. This has given rise to a new urban planning strategy called “suburban retrofitting”. The strategy mainly concerns redevelopment of suburban areas; involving densification of the area’s built environment, a diversification of functions and improved public transportation to the area. The most common mode of public transportation used within suburban retrofitting is light rail. Most suburban retrofitting projects to date have been carried out on sites of dead shopping malls, and the literature focused on suburban retrofitting is, so far, mainly focused on American conditions. Thus the purpose of the thesis is to relate the theories about suburban retrofitting to the Swedish urban planning context, to see if these theories are useful and relevant for Swedish urban planners and policymakers. This question is highly dependent on whether these strategies can be considered to contribute to sustainable development. A case study is carried out about the redevelopment of a commercial area called Kungens Kurva, in Huddinge, south of Stockholm. The area will be denser, take on a city like character and be supplied with public transport. However, some important aspects of this project differ from the theories about suburban retrofitting: no housing is planned, substantial space for parking remains and shopping will still be the dominant activity in the area. The preconditions for suburban retrofitting differs greatly between Sweden and the U.S. Thus, the subjects for suburban retrofitting in Sweden might currently rather be the “million program” suburbs than commercial areas at the urban fringe. One of the reasons for this is that, in Sweden, commercial areas at the urban fringe are often still doing economically well. Which means that the preconditions for fundamentally changing the character of these areas – by introducing housing and diversifying the functions in the area – simply is not good enough. Other factors that make a radical transformation of commercial areas difficult are the strong regulations concerning noise and pollution. It is particularly the regulations concerning housing that make suburban retrofitting projects adjacent to highways problematic in Sweden. As for introducing a light rail system to the area, it is only a rational choice for the Swedish cities that already has such a system. The subway system has proven to be far more effective in diverting car trips to locations at the urban fringe. Therefore it might be a better choice for suburban retrofitting projects in Stockholm. / Det pågår för närvarande ett generationsskifte vad gäller bilkulturen, både i Sverige och i hela den industrialiserade världen. Efter decennier av ökande bilkörning kan man nu se en nedgång i tjugo av de utvecklade länderna. Dessutom har ett av fem externhandelsområden i USA redan lagts ned, eller är sannolikt att bli nedlagt inom de närmaste fem åren. Detta har gett upphov till en ny strategi inom stadsplanering som kallas för ”Suburban retrofitting”, eller ”förtortsomvandling”. Strategin syftar till att omvandla förortsmiljöer och innebär förtätning av den byggda miljön, en diversifiering av områdets funktioner och förbättrad kollektivtrafik till området. I förortsomvandlingsprojekt är den vanligaste typen av kollektivtrafik spårvägssystem. De flesta genomförda förortsomvandlingsprojekt har avsett nedlagda köpcentrum och den litteratur som berör ämnet är i huvudsak fokuserad på Amerikanska förhållanden. Syftet med examensarbetet är att relatera teorier om förortsomvandling till svensk stadsplanering för att se om dessa teorier är användbara och relevanta för svenska stadsplanerare och beslutsfattare. Vilket är en fråga som i sin tur är starkt beroende av huruvida dessa strategier kan anses bidra till en hållbar utveckling. I detta examensarbete genomförs en fallstudie som berör omvandlingen av externhandelsområdet Kungens Kurva, beläget söder om Stockholm. Området planeras att bli tätare, få en kvartersstruktur och förses med kollektivtrafik. Dock skiljer sig projektet från de teorier som finns i litteraturen om förortsomvandling i flera viktiga avseenden. Inga bostäder är planerade, bilen står fortfarande i centrum och shopping kommer fortfarande att vara den dominerande aktiviteten i området. Några av de viktigaste slutsatserna i examensarbetet är att förutsättningarna för förortsomvandling skiljer sig kraftigt mellan Sverige och USA. Framförallt är de ekonomiska förhållandena för externhandelsområden i Sverige fortfarande relativt bra. Dessutom har Sverige starka regleringar vad gäller partikelhalter och buller, vilket kan göra omvandlingsprojekt nära motorvägar svåra att genomföra. Särskilt om de avser bostäder, vilka är en nödvändig del av ett förortsomvandlingsprojekt om det ska anses bidra till en hållbar stadsutveckling. Vad gäller frågan om att införa spårvägsförbindelser till förortsmiljöer under omvandling är detta endast ett rationellt val om man redan har ett spårvägssystem, eller saknar spårbunden kollektivtrafik överhuvudtaget. I det fall man har ett tunnelbanesystem, som i Stockholm, är det sannolikt mer miljömässigt hållbart att utnyttja detta än att bygga spårväg. Det beror på att tunnelbanesystem är betydligt mer konkurrenskraftigt gentemot bilen avseende resor till perifera mål, eftersom tunnelbanetrafiken är separerad från andra trafikslag och därmed får en högre medelhastighet.

Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar. Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt. Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong – och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement. Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja. Utförda kontroller undersöker bl.a. bärförmågan hos väggar, grundsulor, samt det befintliga vindsbjälklaget. Kontroller utförs även med hänsyn till stabilitet då byggnaden betraktas som en stel enhet med en fiktiv påbyggnad. Slutsatsen av detta arbete är att en våningspåbyggnad är fullt möjlig på referenshuset. Alternativet med massivträ klarar en fiktiv påbyggnad om tre våningar som valts som exempel i arbetet. Alternativet med en prefabricerad betong och-stålstomme kan maximalt byggas på med två extra våningar, sedan blir grundtrycket dimensionerande och begränsar antalet våningar för påbyggnaden till två. / During the so called ‘record years’ between 1961-1975 a total of 920,000 apartments were built in apartment buildings in Sweden. Today about 850.000 of these are still in use. The most common method of building during this period was by using prefabricated one-storey high façade units together with load-bearing interior cross walls and gable walls which were built on site. The purpose of this degree project is to find out if a storey extension on a reference-building from the so called ‘Million Programme’ with load-bearing interior cross walls is possible in order to create new apartments. If this is possible it would give an increase of income of rents to the owner of the apartment building and it could also contribute to an increase of variation in the area as regards both architecture and supply of apartments. This degree project gives information about what has to be checked and investigated before a storey extension project begins. This degree project compares and describes three different suggestions of structural construction systems for storey extensions. The alternatives dealt with are solid timber structural construction consisting of cross-laminated boards, a prefabricated concrete – and steel structural construction consisting of HD/F-elements and tube steel framing, and finally an alternative consisting of prefabricated building modules. The study of the structural construction and the load-bearing capacity of the existing building show that there is enough load-bearing capacity left to make use of. Performed checks investigate for example the load-bearing capacity of load-bearing walls, strip foundations as well as the existing loft floor. Checks are also performed with regard to the stability as the building is considered a stiff unit with a fictitious storey extension. The conclusion from this degree project is that a storey extension is fully possible on the reference-building. The alternative with a solid timber structural construction allows a fictitious storey extension with three additional storeys, which has been chosen as an example in this degree project. The alternative with the prefabricated concrete – and steel structural construction allows a fictitious storey extension of maximum two additional storeys, and then the ground pressure was dimensioning and limited the amount of additional storeys for the storey extension.

Stationsnäraprincipen innebär att stadsutveckling koncentreras kring knutpunkter i kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten och kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilburna transporter för att stärka en hållbar regionförstoring. Visionen att planera stationsnära i Östergötland kommer från regional nivå och för att implementera visionen i den kommunala planeringen blir det viktigt att visa hur både regionen och varje enskild kommun kan gynnas. Ett tillvägagångssätt är att hitta en arbetsmodell som kan lyfta regionala perspektiv i den lokala planeringsprocessen. Syftet med det här arbetet är att ta fram en förtätningsmodell för stationsnära planering i mindre tätorter. En förtätningsmodell för stockholmsregionen har tidigare tagits fram i samband med den regionala utvecklingsplanen och i det här arbetet undersöks om den modellen kan anpassas för stationsnära planering i mindre tätorter. Förtätningsmodellen har metodiskt anpassats med hjälp från två planerare i Östergötland samt en litteraturstudie om regional utveckling och stationsnära planering. Den anpassade modellen har prövats i två separata fallstudier och resultatet omfattar en kartläggning av förtätningspotentialen som beskrivs utifrån tre olika förtätningsscenarion; kommunala fokusområden för stationsnära planering, marknadsintressanta exploateringsområden och konsensusutveckling. Modellen möjliggör att den regionala visionen för stationsnära planering förs in i den kommunala planeringsprocessen och visar inte enbart hur både kommun och region kan gynnas av ett samarbete, utan även vilka knäckfrågor den enskilda kommunen måste övervinna för att fortsätta utvecklas i framtiden. / Stationsnäraprincipen imply that urban development is concentrated around public transport nodes to increase the accessibility and competitiveness of public transport against motoring transport to ensure that regional enlargement is achieved in a sustainable way. The vision for transit-oriented development (TOD) in Östergötland derives from a regional planning level and in order to implement the vision in municipal planning, it is important to specify how both the municipality and the region can benefit. An approach is to find a model that can raise the regional perspective in the local planning process. The purpose of this study is to develop a densification model that focuses on TOD in smaller urban areas. A densification model for the Stockholm region has previously been developed in conjunction with the regional development plan, and this study examines whether the model can be adapted to TOD planning in smaller urban areas. The densification model has been modified methodically with the help of two planners in Östergötland as well as a literature review on regional development and TOD. The custom model has been tested in two separate case studies and the results comprise a mapping of the potential for densification described in three different densification scenarios; municipal focus areas for densification, market interesting development areas and consensus development. This model enables the regional vision for TOD to be implemented into the municipal planning process and shows not only how both municipality and the region can benefit from a partnership, but also the critical problems that each individual municipality must overcome in order to continue to develop in the future.

Södra station area is a central neigbourhood at Södermalm, that was planned and built during the 1980s. During that time it was one of the largest postmodern urban planning projects in Stockholm. The intent was to imitate the urban pattern of the central parts of Stockholm with its mixed-use diversity, hence to “promote a rich social life” (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). This project investigates the urban form of the Södrastation area, focusing on the interface between public and private space, and proposing new urban features and land-use programs to further support and encourage public life in a central part of Södermalm. Observation of the area and refernance research show that the urban form of the Södra station area deviates form its surroundings and has low support towards its public spaces. How may the streets and the public spaces of the area be enliven? / Södra stationsområdet är en centralt belägen stadsdel på Södermalm. Området planerades och byggdes under 90-talet. Under den tiden var det den största postmoderna stadsbyggnadsinsatsen i Stockholm. Avsikten vid planarbetet var att forsätta på innerstadens blandstadsstruktur för att "befrämja ett rikt social liv" (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). Det här examensarbetet undersöker den urbana formen av Södra stationsområdet med fokus på gränssnittet mellan privat och offentlig mark. Därtill föreslås en strategi med nya urbana inslag och markanvändningsprogram med syftet att både stödja och uppmuntra det offentliga livets kontinuitet i en central del av Södermalm.  Observation av stadsdelen och forskningsreferenser visar att områdets stadsstruktur avviker från de omkringliggande stadsdelarna och ger i dess utformning svagt stöd mot offentliga utrymmen. På vilka sätt kan man uppmuntra till livfulla offentliga miljöer?

Parking planning for new residential constructions is intensively discussed between develops, architects, and municipalities. In a big city, the land value is higher and it is more profitable to build apartments instead of parking places, but parking space can increase the value of the apartment. The purpose of this work was to analyse how the planning of a parking space in a big city compared to a smaller town differs today versus 10 years ago. Results of interviews were that the parameters such as municipal parking regulations and access to public transport govern the parking planning. All the municipalities, contractors and architects agreed that in the future more municipalities will work with flexible parking standards. The conclusion is that it is the municipality’s parking norm and access to public transport that affects parking planning. The largest change and development in the last 10 years is an increased investment into mobility solutions in form of charging stations and carpools.

Städer fortsätter växa och omfattas av ökad urbanisering. En planeringsstrategi för att hantera ökad urbanisering på ett hållbart sätt kan vara den kompakta staden. Studien syftar till att studera hur den kompakta staden kan appliceras på Linköpings stadsmiljö, samt studera vilka konsekvenser det innebär när grönområden tas i anspråk. Vidare undersöker studien den kompakta stadens komponenter samt deras konsekvenser. Komponenterna är förtätning, täthet, social blandning, hållbar transport, transportsystem, gågator, tillgänglighet, blandad bebyggelse och stadsstruktur. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Vidare visar studien att kommunens planering och utförande är i linje med den kompakta stadens komponenter. Däremot framgår det att den kompakta stadens utfall kan innebära att grönområden påverkas negativt. / Cities continue to grow and are subject to increased urbanization. One form of planning strategy that can possibly achieve increased urbanization in a sustainable way is the compact city. This thesis aims to study how the compact city’s concept can be applied to Linköping’s urban environment. In addition, it studies the consequences of when green spaces are being sacrificed for increased urbanization. A further aim of the study is to examine the components of the compact city and its consequences. The components are densification, density, social mix, sustainable transport, transportation systems, pedestrian access, accessibility, mixed land use and urban structure. The study is based on a qualitative content analysis and qualitative interviews. Our research shows that the municipality of Linköping’s planning and execution are in line with the compact city’s components. On the other hand, the compact city’s outcomes could mean that greenspaces are affected negatively.

Urbaniseringen medför att allt fler människor flyttar in i städerna. Stockholm har under de senaste åren beskrivits som en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och på grund av det ställs det större krav på bostäder och annan utveckling vilket leder till planer på förtätning. Nordvästra Kungsholmen som är beläget i ytterkanten av Stockholms innerstad pekades ut som ett utvecklingsområde i Stockholms översiktsplan från år 1999. Sedan dess har området planerats i avsikt att förtäta och binda samman bebyggelsen på västra Kungsholmen. Syftet är att förstå och analysera vilka utmaningar och möjligheter som Stockholms stad identifierat i samband med förtätningsprojekt i Nordvästra Kungsholmen. I studien har fyra tjänstepersoner från kommunen intervjuats samt har en kompletterande dokumentanalys genomförts. Resultaten visar att med funktionsblandning skapas närhet mellan bostäder, arbete, affärer och aktiviteter samtidigt som hållbara transporter främjas. Kvaliteten av grönytor i området prioriteras framför kvantiteten och olika intressen styr graden exploatering. Det råder inget större fokus på hållbarhet för utvecklingen av Nordvästra Kungsholmen, men i samband med förtätning genomsyras projektet av möjligheter för en hållbar stadsutveckling. / Due to urbanization, more people are moving into the cities. In recent years, Stockholm has been described as one of the fastest growing metropolitan regions in Europe. Because of this, there is a larger demand for housing and urban development, which leads to densification in cities. The northwestern part of Kungsholmen is located in the outskirts of Stockholm city and was designated as a development area in Stockholm’s general plan from 1999. Since then, the area has been planned with the intention of densifying and tie together the buildings on the western side of Kungsholmen. This study aims to understand and analyze the challenges and opportunities that Stockholm city have identified with densification projects in the northwestern part of Kungsholmen. In the study, four officials from the municipality were interviewed and a documental analysis was conducted as a complementary method. The results shows that a mixed land use creates proximity between homes, work, stores, and activities while promoting sustainable transport. The quality of green space is prioritized over quantity, and different conflicts of interests regulate the extent of exploitation. There is no major focus on sustainability for the development of the northwestern part of Kungsholmen, however, densifying projects are permeated by opportunities for sustainable urban development.