Förtätning blir allt mer aktuellt och idag finns det ett ökat behov av att undersöka deekologiska hållbarhetsaspekterna av förtätningsprojekt. Syftet med denna studie är attundersöka för- och nackdelarna med förtätning ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Vidare kommer tre av Sveriges 16 miljökvalitetsmål att undersökas för att se hur mankan arbeta för att uppnå dessa i ett förtätningsprojekt. Utifrån denna kunskap utformasett gestaltningsförslag av ett bostadsprojekt inom ett miljonprogramsområde.För att besvara dessa frågor har flera metoder använts. Bland annat har enlitteraturstudie av förtätningens hållbarhetsaspekter utförts i form av rapporter,avhandlingar, böcker och diverse hemsidor. Två kvalitativa intervjuer har också utförtsför att undersöka kopplingen mellan miljökvalitetsmålen och byggbranschen samt hurgestaltningen av ett hållbart förtätningsprojekt kan utformas.Studiens resultat redogör för de mest väsentliga för- och nackdelarna av förtätning.Några av dessa fördelar inkluderar närheten till lokaltrafik och den befintligainfrastrukturen medan några av riskerna anses vara ianspråktagande av naturmark ellerlokala kulturvärden, samt logistikproblem i byggskedet kopplade till trångabyggarbetsplatser. Vad avser Sveriges miljökvalitetsmål visar studien att dessa mål ärsvåra att applicera i byggbranschen och används därför sällan. En mer praktiskt metodför att uppnå en god ekologisk hållbarhet är att använda sig av miljöcertifieringar pågrund av dess applicerbarhet, mätbarhet och prestige. I resultatet framförs även ettgestaltningsförslag av miljonprogramsområdet Alby där den nyvunna kunskapen hartillämpats.I slutet på rapporten förklaras det att de nämna för- och nackdelarna med förtätning ärinte garanterade att inträffa, och att det därför möjligtvis vore mer korrekt att benämnadem som potentialer och risker. Eftersom nackdelarna inte är garanterade att inträffainnebär det att man kan förhindra dem från att inträffa med hjälp av grundligaundersökningar av projektets förutsättningar, som naturvärdesinventeringar ochundersökningar av lokala kulturvärden. Slutligen diskuteras idén att miljöcertifieringarkan användas för att uppnå studiens utvalda miljökvalitetsmål. Dock är det svårt attavgöra om man kan använda sig av miljöcertifieringar för att uppnå de avgränsademiljökvalitetsmålen.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka och analysera hur området Varvsstaden i centrala Malmö utgör en fysisk barriär i stadskränan. Området idag är ett övergivet industriområde. Området idag saknar även tydliga stråk och funktioner. Arbetet ser till att identifiera vilka faktorer som kan skapa en tillgänglig stadsdel genom en hållbar stadsutveckling. Att idientifera vilka faktorer som kan bevara karaktären av området har även varit en central del i arbetet. Genom att ha samlat kunskap genom forskning och statliga styrdokument om hållbar stadsutveckling och kulturbevarande kunde ett gestaltningsförslag utarbetas. Gestatlningsförslaget gick ut på att skapa en tillgänglig stadsdel som omfattar en hållbar stadsutveckling men samtidigt att bevara karaktären av området.

Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet i Sverige, vilket innebär att urbana ekosystemtjänster i allt större takt byggs bort. Samtidigt är grönområden viktiga resurser för rekreation och biologisk mångfald. Den här uppsatsen skildrar två urbana rörelser som bildats för att protestera mot planerad avverkning av stadsnära skogsområden. Syftet är att förstå hur urbana rörelser argumenterar och mobiliserar i rumsliga konflikter. Det ena exemplet, Invånarna, är i Halmstad kommun och det andra, Försvara Blodstensskogen, i Uppsala. Två semi-strukturerade intervjuer görs med personer som varit drivande i rörelserna för att utröna deras argument och strategier. Fokus ligger också på i vilken grad sociala medier används som strategi genom innehållsanalyser av rörelsernas Facebooksida respektive Facebookgrupp. Resultaten visar att rörelserna har ekologiska argument gemensamt och båda befarar utflyttning från området om skogarna avverkas, men av olika anledningar. Vad gäller strategier har Försvara Blodstensskogen ockuperat skogen, medan Invånarna satsar på att överklaga beslutet och att göra medborgares röster hörda genom enkäter. Deras användning av sociala medier skiljer sig åt, för Invånarnas grupp var sociala medier mest ett sätt att skapa opinion medan Försvara Blodstensskogens sida mest syftade till att uppmana till handling på plats. Uppsatsen visar hur urbana rörelser formas utifrån ett missnöje med politikens förmåga att forma staden och hur de yrkar för sina versioner av hållbarhet och en bra stad. Hållbarhet är centralt i båda konflikter och en viktig slutsats är att hållbarhet är tätt förbundet med urbana rörelsers krav på rätten till staden.

Umeå är en av de städer i Sverige som växer snabbast och innerstaden behöver förtätas för att lyckas tillgodose framtidens behov av bostäder. Att förtäta medför ett ansvar att ta hänsyn till stadens invånare och existerande byggnader. Det är framförallt unga vuxna som drabbas av bostadsbristen. Undersökningar har visat att många av de unga vuxna skulle vilja bo tillsammans med andra istället för att bo själva. Projektet förtätar varsamt en centralt placerad tomt i staden genom att dels bygga bostäder på underutnyttjad mark och dels genom att bygga på en redan existerande byggnad. Däremellan skapas samtidigt en innergård som delvis är publik. Projektet undersöker också ingående material och tektoniska aspekter genom att utveckla en keramisk fasad i hög detaljnivå. Undersökningen av det keramiska materialet bedrivs genom studieresor, tillverkning och modellering i fullskala. Projektet förser tomten I Umeå med ett genomtänkt förslag på förtätning av staden genom att kombinera undersökningar i både stor och liten skala. / The fast growing city of Umeå needs to densify its inner city as a strategy to cope with its current and future housing situation. Densifying comes with a responsibility to care both for the existing inhabitants’ needs and the city’s built structures. It is largely young adults who are affected from the housing shortage. They often want to share their apartment with others, rather than living alone. The project deals with careful densification of a centrally located site by creating new structures on underused space, by adding to the already built and by creating a public space in-between. Furthermore, the project investigates the building’s material and tectonical aspects by developing a ceramic façade in detail. The investigation of the ceramic material is carried out through study trips, fabrication and modelling in full scale. The project provides the site in Umeå with an accurate solution for densified housing combining both large and small scale investigation.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras. / Today, about 55 percent of the world's population lives in cities and urbanization is expected to continue. Early forecasts show that the urban population will have doubled its current size by 2050, leading to almost 7 out of 10 people in the world living in cities (Ritchie and Roser, 2022). Urbanization in Sweden is going in the same direction according to Statistics Sweden's forecasts and more children are born in large cities compared with rural areas. With the growing population in the big cities, their capacity needs to be expanded to take care of future generations. In order to keep up with developments and cope with the major changes that the increased urbanization entails, the construction industry needs to be digitized to a greater extent. In order to be able to design sustainable cities in the future, increasingly complex solutions are required, developed by digital systems that the industry has been bad at adopting. The purpose of this report is to investigate what effects the software Spacemaker with its AI, generative & parametric design can have when planning building permit applications and whether it can be used for other purposes in urban development. The purpose can also be described as an example of how the industry can digitize its processes by using the computing power of computers and AI. To answer the report's questions, an empirical study was conducted with the help of the city building administration in Borås and the company Spacemaker, wherea building permit was examined according to the requirements that are usually placed on sucha design. The building administration also wanted to investigate the noise levels in the creation of new roads and the design of buildings. Three scenarios were drawn up in the software to be able to answer the questions. The results of the work showed that it is entirely possible to use the software to carry out the work in urban planning in the city of Borås. In addition, there were many advantages to digitizing these processes as the visual representation of the 3D model proved advantageous, after which a more efficient work could be performed. For example, by being able to fix the noise problem by changing the design of buildings in real time via the software and then get a quick result.

I samband med den ökade urbaniseringen som sker i dagens samhälle fnns det en trend där kommuner allt oftare förtätar städer. Dessa förtätningar skapar möjligheter för städer att kunna växa utan att behöva breda ut sig, vilket är värdefullt. Samtidigt är det lätt att bygga mycket snabbt och glömma bort vikten av de ytorsom försvinner. De ytor som riskerar att försvinna påverkar särskilt barn då det ofta handlar om deras lek- och rörelsemiljöer. Urbaniseringen som resulterar i förtätningar av offentliga platser och miljöer leder till minskade grönområden och sämre förutsättningar för lek, rörelse och fysisk aktivitet för barn. Föreliggande kandidatarbete syftar till att undersöka hur barns möjligheter till lek, rörelse och fysisk aktivitet kan tillgodoses i den allt tätare staden. Vidare är syftet att genom två olika gestaltningsförslag undersöka hur planering av grönytor i en allt tätare stad kan användas som verktyg för att öka barns lek, rörelse och fysiska aktivitet. De metoder som använts i arbetet utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som skapar ett omfattande ochdetaljerat datamaterial. Vidare har platsanalyser och dokumentstudie valts som datainsamlingsmetoder för att skapa en bred förståelse för barns lek, rörelse och fysisk aktivitet i en tät stad samt för den valda platsen. Utifrån kunskapsöversikten och platsanalyser har mål och tillhörande strategier tagits fram som lyfter olika fysiska element för att främja barns fysiska aktivitet, lek och rörelse i en tät stad. Dessa appliceras sedan i ett gestaltningsförslag som visar på hur två grönytor kan utformas i en tät stad. Planförslagen visar på utmanande och varierande lek- och rörelsemiljöer, naturnära inslag, god mobilitet och trygga miljöer. Arbetets slutsats visar på att barns fysiska och psykiska hälsa påverkas utifrån tillgängligheten av grönområden i en förtätad stad. Vidare är slutsatsen att barns lek, rörelse och fysisk aktivitet i en förtätad stad kan främjas genom tillämpning av framtagna strategier.

I samband med att barnkonventionen antagits som svensk lag har frågan om ett barnperspektiv på den fysiska planeringen i Sverige blivit aktuell. Svenska tätorter växer, men den förtätning som tillväxten innebär genomförs ofta på bekostnad av de utomhusmiljöer som barn använder i sitt lekande. Lek är nödvändigt för barnets utveckling, och för att säkerställa att barn har möjlighet att leka utomhus i tider av förtätning krävs en medveten fysisk planering. Detta kandidatarbete undersöker hur förtätade urbana utomhusmiljöer kan utformas med lekvänlighet i åtanke. Undersökningen görs dels genom en kunskapsöversikt som sammanfattar de förutsättningar som krävs för en lekvänlig utomhusmiljö, dels genom en omgestaltning av utomhusmiljön i kvarteren Oxnö, Ingarö och Möja i Farsta, Stockholm, vilka alla ska förtätas. Slutsatserna av kunskapsöversikten visar att lekvänlighet utomhus i synnerhet skapas genom miljöer som är fria från onödiga risker, lätta att nå, innefattar vegetation samt erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Det gestaltande projektet har genomförts mot bakgrund av dessa slutsatser.

Stockholms befolkning ökar, vilket skapar ett behov av fler bostäder, arbetsplatser och attraktiva offentliga miljöer. Kommunen har bland annat mål om en effektiv markanvändning i stadsbyggandet, vilket innebär att de vill utnyttja platser som är eller har varit industriområden. Ett exempel på ett sådant område är gasverket i Norra Djurgårdsstaden, som är en del av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt samtidigt som det dessutom har synnerligen höga kulturhistoriska värden.  Denna rapport undersöker hur kulturhistoriska byggnader och miljöer kan bevaras och integreras i samtida byggprojekt, dels genom att titta på hur olika aktörers intressen påverkar och dels genom att titta på hur gasverket i Norra Djurgårdsstaden har anpassat de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna efter nutida behov. För att göra detta har dokumentstudier, platsobservationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar att de olika intressena som finns i stadsutvecklingsprojekt påverkar möjligheten att bevara och integrera kulturhistoriska byggnader och miljöer genom att det krävs kompromisser som många gånger påverkar kulturmiljön negativt. Vidare visar studien att gasverksområdet har anpassat de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna efter nutidens behov på flera olika sätt. Exempelvis används olika typer av platsmarknadsföring och förtätning samt att flertalet håltagningar tillåts i byggnadernas fasader. För nya byggnader som tillkommer är ambitionen att låta dem smälta in med den befintliga arkitekturen. Anpassningarna som görs för att möta de nutida behoven görs dock på bekostnad av de kulturhistoriska värdena. / Stockholm’s population is increasing which creates a need for more housing, workspaces and good public spaces. The municipality wants to use the land efficiently and to accomplish this, old industrial land is often used. One example of this is the former gas plant in Norra Djurgårdsstaden, which is a part of Sweden's largest urban development project as well as being a cultural heritage site.  This study examines how cultural heritage sites can be preserved and adapted to meet contemporary needs, specifically in the former gas plant. The study also examines how different conflicts of interest affect the possibility to integrate heritage sites in contemporary urban planning. To do this, document studies, interviews and observations were conducted.  The result shows that the many conflicts of interest entail compromises that often diminish the cultural heritage. The study also shows that the gas plant project has used many different approaches to preserve and adapt the cultural heritage to contemporary needs. For example, place marketing and densification have been used as well as changes in the facades of the buildings. Even though new buildings should blend in with the existing architecture, the overall adaptations have been made at the expense of the cultural heritage.

Kulturens positiva påverkan på städer och dess invånare har föranlätt många kommuners satsning på utökade kulturverksamheter som koncentreras till  kulturcentrum i stadskärnan. I Kalmar kommun har frågan varit akutell en längre tid men ska först nu bli verklighet. Kalmar kommun har för avsikt att skapa ett kulturkvarter av befintliga byggnader centralt i staden, kulturkvarteret ska inhysa verksamheterna för Stadsbiblioteket, kulturskolan, öppna förskolan samt föreningsliv. I denna studie utreds hurvida området i staden är lämplig att förlägga verksamheten på, om de befintliga byggnaderna är tillräckliga för att klara lokalprogrammet samt hur kan byggnaderna i området knytas samman till ett kvarter. Ett gestaltningsförslag ska redovisas baserat på resultatet av egna undersökningar och tidigare forskning inom ämnet.

I det här arbetet behandlas ämnet social hållbarhet inom ramen av stadsbyggnadskonceptet förtätning. Förtätning har blivit en internationell förespråkad planeringsstrategi för att hantera dagens pågående urbanisering och för att i längden kunna främja en hållbar utveckling. Så är även förtätning en central metod inom den fysiska planeringen för svenska storstadskommuner. Vad gäller den hållbara utvecklingen börjar allt mer fokus ligga på den sociala hållbarheten, även inom fysisk planering. I den här studien beskrivs ett perspektiv på vad den fysiska planeringen har för möjlighet att arbeta för en förbättrad social hållbarhet med bakgrund i vad som sägs i forskning. Forskningens perspektiv i frågan jämförs med de sociala förbättringar som planerare tillskriver den täta staden för att på så sätt belysa planerares förhållningssätt till den täta stadsstrukturens möjligheter och begränsningar att verka för social hållbarhet.   Uppsatsen syftar därmed till att granska planerares uppfattning om den sociala hållbarheten i förhållande till stadsbyggnadskonceptet förtätning i den kommunala fysiska planeringen för att därigenom kunna dra slutsatser om, och i så fall förklara hur, förtätning av städer kan bidra till en positiv utveckling av den sociala hållbarheten. Som utgångspunkt för studien används ett teoretiskt perspektiv som grundar sig på vad forskningen säger om vad social hållbarhet är och hur det är kopplat till förtätning. Den teoretiska bakgrunden utgör sedan referensram för undersökningen av empirin. För arbetet har Malmö stad valts som empiriskt studieobjekt där en kvalitativ innehållsanalys används som metod för att undersöka de kommunala planeringsdokumenten. Malmö stad är en kommun som i sina planeringsdokument explicit skriver att förtätning är en av deras övergripande stadsbyggnadsstrategier vilken ska tillämpas i deras arbete mot en hållbar stadsutveckling. Malmö är en stad med både en stor förväntad befolkningstillväxt och en stad som beskriver sig ha stora utmaningar med den sociala hållbarheten, till exempel vad gäller integration. I den meningen är därför Malmö ett intressant exempel att undersöka för den här studien. I arbetets avslutande del jämförs kunskapen från teorin med resultaten från den empiriska undersökningen, det vill säga vad som framkommer av praktiken från kommunen, för att kunna dra slutsatser om planerares syn på den sociala hållbarheten och dess koppling till stadsbyggnadskonceptet förtätning.   Resultatet av arbetet har visat på att planerare i sina dokument framställer förtätning som en planeringsstrategi som övervägande kan bidra till positiva effekter för den sociala hållbarheten, trots att det enligt forskning inte finns några entydiga bevis för att en tät stad är socialt fördelaktig. Det går därför att vara kritisk till vad planerarna har för förhållningsätt till hur de anser att en fysiskt tätare stad i praktiken ska kunna bidra till en förbättrad social hållbarhet i Malmö. Ett samhälles mjuka strukturer ses trots allt som mest avgörande och betydande för den sociala utvecklingen, varför en tydligare koppling mellan sociala aspekter och fysisk planering är en önskvärd riktning för att kunna närma sig sociala utmaningar även inom den fysiska planeringen.