Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken. Det är därför intressant att kartlägga förvaltarnas praktiska tillvägagångssätt angående förvaltning och investering för att därefter utvärdera det utifrån teorier och empirisk forskning med fokus på investeringsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förvaltningstjänsterna inom premiepension med fokus på investeringsprocessen samt kritiskt granska den utifrån finansiell teori, empirisk forskning och rådande lagstiftning. Genomförande: För att besvara studiens syfte har dokumentstudier genomförts för att sammanställa studiens referensram gällande de lagar, finansiella teorier och empirisk forskning inom området. Därefter har det praktiska tillvägagångssättet inom diskretionär förvaltning av premiepension kartlagts genom intervjuer med nio av totalt nitton observerade förvaltningsföretag. Slutsats: Kartläggningen av förvaltningstjänsterna har påvisat att det finns olikheter i företagens praktiska tillvägagångssätt och processer vilket gör det svårt att jämföra företagen med varandra. Det finns förvaltningsföretag vars praktiska arbete stämmer överens med finansiella teorier, empirisk forskning och spelregler gällande investeringsprocessen. Överlag tyder dock studiens resultat på att förvaltningsföretagen har ett tillvägagångssätt som inte överensstämmer med dessa aspekter, vilket kan innebära utrymme för förbättring. / Background: As a result of the introduction of the new pension system, portfolio management services within the Premium pension have risen. The market for these actors has grown and the portfolio managers have been criticized to threat the functionality and the trust in the premium pension system. These actors are a relatively new phenomenon in Sweden, which means that there is no information and statistics available about the managers and their management processes. Laws and financial theories tell us how these managers should act, but they say nothing about how the managers work in practice. Therefore, it is interesting to identify the managers’ practical approach concerning the portfolio management and investment in order to evaluate the process by the means of the theories and empirical research. Aim: The aim of this study is to identify portfolio management services within premium pension focusing on investment process and critically examines it based on financial theory, empirical research and current laws. Completion: To fulfill the aim of this study, document studies have been implemented to summarize the frame of reference concerning laws, financial theories and empirical research. Subsequently the discretionary management of Premium pension is identified through interviews with nine companies of total nineteen companies observed. Conclusion: The identification of portfolio management services has proved that there are differences in companies' practical approaches and processes. This makes it difficult to compare the companies with each other. Some companies have a practical work that is consistent with financial theory, empirical research and the rules regarding the Investment process. Overall the results of the study suggest that portfolio management companies within premium pension have an approach that does not consist with these aspects, which can be improved.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

För en icke-finansiell värdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, när och på vilket sätt en gränsdragning mellan handel med- och förvaltning av värdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en värdepappersrörelses värdepapper presumeras utgöra lagertillgångar istället för, som i normalfallet, kapitaltillgångar. För en icke-finansiell värdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med värdepapper för egen räkning, yttrar sig gränsdragningsproblematiken t.ex. då bolaget även företar riskkapitalistinvesteringar. Frågan som uppkommer vid en sådan blandad verksamhet är således om riskkapitalistinvesteringarna ”smittas” av rörelseverksamheten eller om de kan, separat, klassificeras som kapitaltillgångar i form av näringsbetingade andelar. Genom en analys av förarbeten och rättspraxis kan det klargöras att innehav i dotter- och intressebolag samt innehav som betingas av organisatoriska skäl skatterättsligt ska klassificeras som kapitaltillgångar. Det föreligger dock en osäkerhet avseende när kravet på organisatoriska skäl ska anses uppfyllt, vilket ytterligare försvårar en bedömning. För innehav som inte betingas av organisatoriska skäl har det genom rättspraxis utarbetats ett flertal bedömningsgrunder, kriterier, vilka ska ligga till grund för en bedömning avseende om en värdepappersrörelses innehav skatterättsligt ska anses utgöra en lager- eller en kapitaltillgång. Vidare har det framkommit att en bedömning ska ske in casu. Det har i rättspraxis däremot inte utarbetats någon enhetlig linje för hur kriterierna ska tillämpas vid en helhetsbedömning. Ur en icke-finansiell värdepappersrörelses perspektiv torde dock ett långsiktigt innehav, en avsaknad av varaktig och regelbunden handel och en skillnad i omfattningen av innehaven tyda på att värdepapperna utgör kapitaltillgångar vilka kan komma att klassificeras som näringsbetingade andelar. Avslutningsvis kan det dock konstateras att den rådande osäkerheten avseende komplexiteten och avsaknaden av tydliga riktlinjer som fastställer hur en gränsdragning mellan värdepappershandel och värdepappersförvaltning bör företas medför att icke-finansiella värdepappersrörelser inte bara spekulerar i värdepapper utan även i den skattemässiga klassificeringen av dess tillgångar.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena.  Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare. Genom litteraturstudier, dokumentanalyser, intervjuer och fallstudie besvarades följande frågeställningar: - Vilka kulturhistoriska faktorer bör beaktas vid energieffektivisering i kultur­historiskt värdefull bebyggelse? - Hur kan energibesparande åtgärder utvärderas i en modell där hänsyn tas till energibesparingspotential och de kulturhistoriska faktorer som framkommit i första frågeställningen? - Hur används modellen från andra frågeställningen vid jämförelse av möjliga åtgärder i en befintlig byggnad? Kulturhistoriska faktorer identifierades och utgjorde grunden till den modell som sedan togs fram. Till respektive faktor kopplades kriterier med olika poängnivåer för utvärdering. En matris togs fram för att åskådliggöra utvärderingens resultat. För att visa på modellens funktion genomfördes en fallstudie där modellen användes på en befintlig byggnad. För att möjliggöra utvärdering av valda åtgärder genomfördes både observationer och beräkningar. Fallstudien genomfördes på Länsresidenset i Jönköping.  Resultatet av studien visar att reversibilitet, långsiktighet, påverkan på synintryck och upplevelse och påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar och detaljer är viktiga kultur­­­­­historiska faktorer att beakta vid energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kriterier för utvärdering bör formuleras noggrant och generellt för att passa in på varje typ av åtgärd samt för att undvika subjektiv bedömning. För att erhålla en överskådlig jämförelse bör färger användas vid gradering. Dessutom bör viktning användas för att kunna anpassa prioriterings­graden av varje enskild faktor i en specifik byggnad. Efter utvärdering av åtgärder i en specifik byggnad bör specialister inom olika områden konsulteras för slutligt val av åtgärd. / The Swedish Parliament has decided that the energy consumption in buildings must be reduced. This also applies to existing buildings to which the historically valuable buildings belong. When improving energy efficiency in historically valuable buildings managers often experience that the process of choosing acts takes too long time because there is no rational way to compare different consequences of the acts. Antiquarians on the other hand, often have a different opinion and experiencing that managers often look more to the potential of savings rather than the impact on the cultural value. The aim of the essay was to make the comparison of energy efficiency acts in the historically valuable buildings more transparent for managers. Through literature study, document analysis, interviews and case study the following questions has been answered: - What cultural-historical factors should be taken into account at improving energy efficiency in the historically valuable buildings? - How can energy-saving acts be evaluated in a model which takes into account the potential of energy saving and the cultural factors identified in question 1? - How should the model from question 2 be used for comparisons of possible actions in an existing building? Cultural-historical factors were identified and formed the basis for the model that was developed. For each factor criteria was connected with different point levels for evaluation. A matrix was developed to visualize the result. To demonstrate the function of the model a case study was carried out where the model was used in an existing building. To enable evaluation of selected acts both observations and calculations were performed. The case study was performed at Länsresidenset in Jönköping. The results of the study shows that Reversibility, Long-sightedness, Impact on visual impressions and experience, Impact on historically valuable parts and details, and Other is important cultural factors to consider when improving energy efficiency in historically valuable buildings. Criteria for evaluation should be formulated carefully and generally to fit each type of action and to avoid subjective assessment. To obtain a perspicuous comparison colors should be used for grading. Furthermore, weighting should be used to adjust the priority level of each individual factor in a specific building. After evaluation of actions in a specific building has been done specialists in various fields should be consulted for final selection of acts.

Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen. I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning. / <p>Report code:LiU-PEK-R-247.</p>

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare. Lärdomarna beskrivs som kunskap om arbetsuppgifter och teorier, reflektion, nätverkande, erfarenhetsutbyte med och stöd av andra deltagare. Respondenterna upplever även att programmet kan utvecklas bland annat genom personlig utveckling, återkoppling, olika forum och att avsätta mer tid för reflektion. Utifrån deltagarnas upplevelser och det utsnitt av litteratur som granskats presenteras avslutningsvis positiva aspekter med Ledarprogrammet och hur kommunen kan utveckla sitt Ledarprogram. / Thiscandidatepaperspurpose is to examine and analyze how a municipalityscan support and develop their managers and how managers have experienced the effort that has been made. Within the framework of purpose, I focus on perceptions of how formal management training and informal learning affects leadership development in the municipality. The study is qualitative in nature, inspired by the hermeneutical approach when the study focuses on interpreting and understanding a whole through document analysis and interviews. Qualitative, semi-structured interviewswere conducted to get an insight into what managers would like to develop and how this should be done. The result shows that there are positive experiences of the leadership program implemented in the municipality and that the respondents feel that they have a common set of values to work with and to develop further as leaders. The lessons described as knowledge about tasks and theories, reflection, networking, exchange of experiences with and support of other participants. Respondents also feel that theprogram can be developed including personal development, feedback, forums, and to allow more time for reflection. Based on participants' experiences and the section of the literature examined are presented in conclusion positive aspects of leadership program and how municipalities can develop their leadership programs.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>To create a more accessible environment for disabled people, the Swedish government, in the year of 2001, made the national act of easily eliminated obstacles valid. This national act states that all easily eliminated obstacles in the municipalities, in places and in premises that are public, shall be removed before the end of 2010, no matter if the owner of the place or premise is private or public. According to Boverket, most of the municipalities are not going to be able to reach that goal, why?</p><p> </p><p>The aim of this thesis is to compare the two municipalities Kalmar and Karlskrona in their way of implementing this national act, to see where it went wrong and why. By using implementation theories and qualitative empirical data in the form of interwievs with the total of eight people from different administrations in both of the municipalities, the subject was analyzed and discussed. The conclusion argues that the biggest difference between Kalmar and Karlskrona is that the puplic administration employees in Kalmar have a lack of knowledge, concerning the supervision responsibility that the municipalities have towards the private property owners. This leads to a non-working society-steering in Kalmar. Also, a lack of money is a big problem in both of the municipalities, as well as the problems with the national act which are indistinct in the way that it’s hard to know what exactly an easily eliminated obstacle is.</p><p> </p>

Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur statens roll i krisberedskapen påverkas av det resiliensperspektiv som utgör grunden i den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilken form tar sig statens makt gentemot det omgivande samhället?” och ”Vilket önskvärt tillstånd för statens roll i krisberedskapen uttrycks i strategin?” Med utgångspunkt i governance-teori skapas ett analysverktyg med idealtyper av statens roll i samhällsstyrningen. Det används sedan för att analysera strategin. Analysen kompletteras av en intervju med en informant som har kunskap om strategins innehåll och om arbetet att ta fram den. Analysen visar att staten använder sig av samverkan när det är nödvändigt, men behåller samtidigt stort inflytande över policyprocessen. Vidare är det få av dimensionerna där den önskvärda rollen för staten faller helt inom den ena eller den andra kategorin i analysverktyget – ofta finns det drag av såväl government som governance.

I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.