Syftet med denna undersökning är studera fabriksanställdas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Sex personer som arbetar på fabrik har intervjuats utifrån dels den Salutogena teorin samt stöd i Självbestämmande teorin. Resultatet har analyserats genom en innehållsanalys. Resultaten visar på framförallt tre hinder som respondenterna menar gör att de inte lever hälsosammare. Det ena är att flera lider av värk till följd av sitt arbete, det andra är skiftgången och det tredje är att de inte kan motivera sig till att leva hälsosammare. Det som framgår i denna undersökning är att det ser ut att finnas en brist på information från ledningens sida men även en okunskap hos de anställda om vad faktiskt en arbetsplats kan erbjuda för stöd. Slutsatsen av denna undersökning är att de fabriksanställda definierar hälsa som ett kroppsligt och mentalt välbefinnande. När de pratar om att leva ett hälsosammare liv är det i första hand att vara mer fysiskt aktiva som de nämner. Skiftgången och arbetsuppgifterna ser ut att medföra utmaningar för att kunna leva ett hälsosamt liv. De förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv är gemenskap, någon person att vända sig till vid hälsofrågor och olika aktiviteter att delta i. / The purpose of this study is to gain an understanding of the employees' view of health and what conditions they need to live a healthy life. Six people working at the factory were interviewed from the perspective of Sense of Coherence and Self-determination theory. The results have been analysed through a content analysis. The results show, above all, three obstacles that the respondents believe prevents them from living healthier. One is that many suffer from pain as a result of their work, the second is the shift and the third is that they cannot motivate themselves to live healthier. What appears in this survey is that there appears to be a lack of information on the part of management but also an ignorance of the employees about what a workplace can offer for support. The conclusion of this study is that the factory employees define health as a physical and mental well-being. When they talk about living a healthier life, it is primarily to be more physically active as they mention. Working in shift and the work itself seems to bring challenges in order to live a healthy life. The conditions they feel they need to live a healthy life are community, someone to turn to for health issues and various activities to participate in.

Der Institutionalisierungsprozess des freien Theaters und der performativen Künste ist unmittelbar mit der „Eroberung“ oder „Zuteilung“ eigener Räume und Häuser seit der zweiten Hälfte der 1980er-Jahre verbunden. Mittlerweile liegen die Anfänge der Etablierung von Produktionshäusern also mehr als 30 Jahre zurück und ihre Geschichte hat die Möglichkeiten und Bedingungen für Aufführungen aller Art wesentlich verändert und erweitert. Diese Geschichte(n) zurück zu verfolgen und mit ihrer Erschließung zu beginnen, ist wesentliche Voraussetzung für die Untersuchung aktueller Verhältnisse zwischen Raum/Architektur und Produktions-/Spielweisen. Das erste ARBEITSHEFT widmet sich dem Forum Freies Theater Düsseldorf.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra hela verksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) har blivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företag som utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken. En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även om framgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek, resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar för företag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlek för att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildra hur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smarta fabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0 har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram och intervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier för tillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatser för en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering, övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förbli konkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende på digital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera är att sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorerna som krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelar sällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in the manufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt and change their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) has become a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted as companies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards the smart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT, though the success of this change can differ between different companies depending on size, resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises for companies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resources and scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been to distinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT and the smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0 has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical framework and interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitization strategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensus that efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive where automation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to stay competitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digital qualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relation between IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that are significant as there are more things to consider. The study also shows that competitive advantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

Industry 4.0 is a collective name for several technological innovations that, when combined, among other things, provide an exponential potential for increased operational excellence in manufacturing. This thesis digs down into which technologies that are relevant in the context of predictive maintenance and how these can be integrated into existing theory in order to create value through increased e↵ectiveness. The primary findings can be condensed down into one general principal - uniformity. In order to leverage industry 4.0, and through it achieve a higher level of automatization, all data flow must be as canonical as possible. This is what allows both for bi-directional communication at scale, and higher-level decisionmaking algorithms to be deployed over a wide range of hardware. / Industri 4.0 är ett samlingsnamn för ett flertal tekniska innovationer vilka, tillsammans, möjliggör en potentiell förbättring av operational excellence som ökar exponentiellt mot antalet aopterade teknologier. Detta arbete dyker ned i vilka teknologier som skapar mest värde i kontexten predictive maintenance. Arbetet studerar även existerande orginatorisk teor och hur dessa kan slås samman. Det primära resultatet kan summeras som att fokus bör ligga på en canonical model för den data som genereras, och skickas ned till maskiner på fabriksgolvet. Uniform data spelar även en nyckelroll i att facilitera för beslutsfattande algoritmer då dessa annars enbat skulle gå att applicera på specifika maskiner.

The smart factory is at the heart of Industry 4.0 and is the new paradigm for establishing advanced manufacturing systems and realizing modern manufacturing objectives such as mass customization, automation, efficiency, and self-organization all at once. Such manufacturing systems, however, are characterized by dynamic and complex environments where a large number of decisions should be made for smart components such as production machines and the material handling system in a real-time and optimal manner. AI offers key intelligent control approaches in order to realize efficiency, agility, and automation all at once. One of the most challenging problems faced in this regard is uncertainty, meaning that due to the dynamic nature of the smart manufacturing environments, sudden seen or unseen events occur that should be handled in real-time. Due to the complexity and high-dimensionality of smart factories, it is not possible to predict all the possible events or prepare appropriate scenarios to respond. Reinforcement learning is an AI technique that provides the intelligent control processes needed to deal with such uncertainties. Due to the distributed nature of smart factories and the presence of multiple decision-making components, multi-agent reinforcement learning (MARL) should be incorporated instead of single-agent reinforcement learning (SARL), which, due to the complexities involved in the development process, has attracted less attention. In this research, we will review the literature on the applications of MARL to tasks within a smart factory and then demonstrate a mapping connecting smart factory attributes to the equivalent MARL features, based on which we suggest MARL to be one of the most effective approaches for implementing the control mechanism for smart factories.

Tillverkningsindustrin blir alltmer digitaliserad samt att nya digitala verktyg implementeras inom företagen. Som följd av detta pågår en förändring av arbetssätt. Smart Maintenance är det senaste begreppet i hur underhåll borde utföras inom tillverkningsanläggningar med hjälp av digital teknik. Detta begrepp syftar på ett arbetssätt som ämna möjliggöra en resurseffektivare produktion och underhållsverksamhet, ur såväl organisatoriskt som tekniskt perspektiv. I detta examensarbete genomfördes intervjuer med företag, vilket utgjorde den centrala undersökningsmetoden för att förstå hur den svenska tillverkningsindustrin ser på Smart Maintenance (SM), vad deras tolkning är på begreppet samt ifall de har tillämpat detta, samt tillämpat aspekter eller dimensioner från SM i deras underhållsverksamhet. En intervju med en forskare genomfördes för att utöka projektgruppens kompetens kring begreppet och dess påverkan på lönsamhet, hållbarhet och konkurrenskraft. Med information från intervjuerna och en litteraturstudie som grund, erhölls slutsatser kring vilka de främsta fördelarna och utmaningarna är i utövandet av Smart Maintenance, samt dessas samband med hållbarhet. Dessutom resulterade projektet i slutsatser kring hur företagen tolkar begreppet och hur data kan används för investeringsplaner inom de intervjuade företagen. / The manufacturing industry is becoming increasingly digital and new digital tools are being implemented within companies. As a result, there is a change in working methods. Smart Maintenance is the latest concept in how maintenance should be performed in manufacturing facilities using digital technology. This concept refers to a way of working that aims to enable a more resource-efficient production and maintenance operation, from both an organizational and technical perspective. In this thesis, interviews were conducted with companies, which constituted the central research method for understanding how the Swedish manufacturing industry views Smart Maintenance (SM), what their interpretation is of the concept and if they have applied this, and applied aspects or dimensions from SM in their maintenance operations. An interview with a researcher was conducted to expand the project group's knowledge on the concept and its impact on profitability, sustainability and competitiveness. Based on information from the interviews and a literature study, conclusions were obtained about what the main benefits and challenges are in the practice of Smart Maintenance, as well as their connection with sustainability. In addition, the project resulted in conclusions about how the companies interpret the concept and how data can be used in order to make better decisions within the interviewed companies.

In 2018 IKEA Industry, the largest producer of wood-based furniture for IKEA customers presented their sustainability strategy for Financial Year 2025. In Health & Safety, they want to minimize ergonomic risks at their factories. To be able to understand what risks the factories contain, the first step is a common ergonomic risk assessment methodology. Because of a lack of knowledge in ergonomics at IKEA Industry, the responsibility was laid on this master thesis project. This project has with the help of interviews, surveys and observations found what needs the factories have in ergonomic risk assessment. A literature review also found things that the factories should have but haven´t asked for. Using benchmarking, several common methods used on the market has been summarized and analyzed by the requirements. Three methods, KIM, RAMP and HARM were chosen to be tested by the factories. In a user test, it was clear that KIM was easiest to use. HARM was eliminated because of the lack of evaluating lifting and pushing movements. To choose between KIM and RAMP they were evaluated in terms of the requirements. The results showed that KIM was the best method for IKEA Industry factories. At some places RAMP had good assessment methods. In order to not ignore these, they have been implemented into KIM to make it suit the factories even better. The result ended up in a document called Global standard of ergonomic risk assessment. The method is divided into three different methods depending on if you have lifting/ carrying work, pushing work or repetitive work. The results are then summarized in a chart that shows what needs to be investigated. This project has also with the help of the literature and the analysis of the factory, decided which roles that will participate in the assessment. The suggestions are manager, ergonomist and a production co-worker. With the help of this method, the factories will be able to understand what ergonomic risks they have. They will only need to evaluate the work tasks with the help of this method and will then be presented all high, medium or low ergonomic risks in the factories to minimize these before FY2025. / 2018 presenterade IKEA Industry, världens största möbeltillverkare, deras hållbarhetsstrategi inför finansiella året 2025. Inom Hälsa & säkerhet vill dem minska sina ergonomiska risker på fabrikerna. För att förstå vilka risker som finns har dem kommit fram till att skapa en bedömningsmetod som är gemensam bland fabrikerna. Då företaget har en brist i kunskap inom ergonomi har företaget valt att lägga över ansvaret på detta exjobb. Detta projekt har med hjälp av intervjuer, enkäter och observationer kommit fram till vad för behov fabrikerna har vad gäller ergonomisk riskbedömning. Med litteratur har även andra behov hittats som anses behövs men fabrikerna har inte insett behovet. För att hitta metoder har det genomförts en benchmarking där flera av de mest vanliga och erkända ergonomiska riskbedömningsmetoder har sammanfattats. Dessa metoder har sedan analyserats med hjälp av behoven och KIM, RAMP och HARM blev utvalda. Dessa har sedan testats av fabrikerna med hjälp av ett användartest. Resultatet visade på att KIM var enklast att användas. HARM valdes även bort på grund av dess brist i bedömning av lyft och drag. För att kunna välja vilken metod som passar IKEA Industry bäst bedömdes KIM och RAMP med avseende på de olika krav som sattes upp. Här visade det sig att KIM var den mest lämpade metoden för IKEA Industry. Då KIM ibland hade brister i bedömningen som RAMP var bättre på valdes det att lägga in vissa delar från RAMP för att komplettera KIM. Resultatet blev ett dokument vid namn ”Global standard inom ergonomisk riskbedömning”. Metoden är uppdelad i tre olika metoder beroende på om lyftarbete, drag/skjutande arbete eller repetitivt arbete skall bedömas. Resultaten är sedan sammanfattade i en tabell som visar vilka områden som behövs undersökas. Projektet har även med hjälp av teori och analys av fabrikerna kommit fram till vilka roller som skall deltaga i ett bedömningsarbete. Förslaget blev slutligen, ansvarig chef, ergonom och en produktionsarbetare. Med hjälp av denna metod skall fabrikerna kunna förstå vad för risker dem har i fabrikerna. Dem kommer endast behöva använda dokumentet, utvärdera och sedan få information om alla höga, medium och låga risker för att minimera dessa innan FY2025.

In dieser Doktorarbeit wird untersucht, wie Radiofrequenz-Identifizierung (RFID) zu einer Optimierung von Produktionsprozessen beitragen kann. In den ersten Kapiteln wird analysiert, welchen potenziellen Nutzen die Anwendung von RFID für Prozessoptimierungen ergibt und welche Herausforderungen daraus erwachsen. Diesbezüglich wurden sechs Fallstudien in Produktionsbetrieben durchgeführt, in denen die Autorin mögliche RFID-Szenarien untersuchte. Basierend auf den Fallstudien wertet sie sieben RFID-Anwendungsszenarien aus. Diese sind entweder ein Ersatz von Barcodes oder eine Anwendung, die nur mit Hilfe von RFID ermöglicht wird. Kap. 4 und 5 beschäftigen sich mit der Frage, wie RFID in die existierende IT-Infrastruktur eingebettet werden kann. Dafür evaluiert die Autorin zunächst generelle IT-Infrastrukturen bei verschiedenen, produzierenden Unternehmen, indem sie weitere sieben Fallstudien durchführt. Im Anschluss erstellt sie Leitlinien für eine Integration von RFID in existierende Softwaresysteme, bei der die in diesen Fallstudien gewonnenen Anforderungen erfüllt werden. Für die Produktion gibt es noch immer keine dedizierten Modelle für die Berechnung von quantifizierbaren und die Abschätzung von nicht-quantifizierbaren Nutzen und Kosten von RFID-Einführungen. Daher untersucht die Autorin in Kap. 6 quantifizierbare und nicht-quantifizierbare Kosten und Nutzen von RFID-Einführungen in der Produktion. In Kap. 7 untersucht die Autorin RFID-Anwendungen, die über die Unternehmensgrenzen hinausgehen: RFID kann, wenn es in inter-organisatorischen Systemen implementiert ist, einen Informationsaustausch in Echtzeit gewährleisten. Jedoch stellte sie bei den Unternehmen neben den unternehmensinternen auch in den inter-organisatorischen RFID-Szenarien Vorbehalte gegenüber RFID-Einführungen fest. Daher analysiert und identifiziert sie wichtige Faktoren für die Einführung von RFID in Lieferketten am Beispiel der Lieferkette der Automobilindustrie. / In this thesis, the author investigates how radio-frequency identification (RFID) technology can contribute to the optimization of production processes. In the first chapters the author analyzes potential benefits and challenges of using RFID to improve production processes. To this end, she conducted case studies at six German manufacturing enterprises in which she explores possible RFID scenarios. Based on the case studies she evaluates seven use cases for RFID. They are either a replacement of bar codes or an application that can only be realized using RFID. Furthermore, the autor evaluates which challenges the manufacturer has to face when applying RFID. Chapters 4 and 5 deal with the question of how RFID can be embedded into an existing IT infrastructure. For this the author first evaluates general IT infrastructures at diverse manufacturers by conducting seven additional case studies. She then designs guidelines for integrating the RFID requirements obtained from the case studies into existing software systems, showing where RFID data processing can fit in. The manufacturing domain still lacks dedicated models for evaluating costs and benefits of an RFID rollout especially concerning the intangible, non-quantifiable aspects of such an investment. Therefore, Chapter 6 presents such a model. In Chapter 7 the author looks beyond inter-enterprise RFID applications in manufacturing: RFID can ensure real-time information sharing when implemented in inter-organizational systems along the supply chain. However, besides challenges in intra-organizational scenarios of applying RFID in production processes, the author can also observe an inter-organizational reservation of embedding RFID in supply chains. Therefore, the author analyzes and identifies important determinants of adopting RFID in supply chains; taking the automotive as an example.

Techn. Univ., Diss.--München, 2006.

Texte remanié de--Inaug. Diss.--Literaturwissenschaft--Bochum, 1978. / Bibliogr. p. 212-220. Index.