No description available.

No description available.

I uppsatsen undersöks hur termer hanteras i tre texter om vattenmiljö och båtliv från olika myndigheter och i vilken utsträckning termerna förklaras i texterna. Vidare undersöks i ett ordförståelsetest hur en grupp testpersoner förstår ett urval av termerna och vad som uppfattas som svårt i texterna. Termerna i texterna har delats in i kategorier utifrån om de förklaras eller inte eller om kontexten är en hjälp för att förstå dem. Ett urval av 15 termer har testats på en mindre grupp testpersoner som dels fick förklara termen, dels ange hur säkra de var på betydelsen. Några personer fick också läsa texterna och markera vad de uppfattade som svårt och sedan berätta om det i en intervju. Resultatet visar stora skillnader mellan texterna både vad gäller vilka termer som används och hur mycket som förklaras. Ordförståelsetestet visar att vissa termer behärskas väl av testpersonerna medan andra är obekanta för dem. Det finns också flera termer som uppfattas som svåra av testpersonerna och som saknar förklaring i texten. Resultatet pekar också på att det kan vara tillräckligt för läsaren att termerna står i en kontext som ger ledtrådar till betydelsen och att det inte nödvändigtvis krävs en uttrycklig förklaring.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svårbegripliga ord som används i skrivna domskäl och domslut. Fem personer intervjuades; två fiskaler, två ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna även formulera om svårbegripliga meningar från autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svåra orden på ett objektivt sätt, men också av hermeneutiken då viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som används är svårbegripliga för allmänheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att använda ålderdomliga ord. Andra svårbegripliga ord så som juridiska fackord tagna från lagboken har en hög grad av precision och kan ofta inte bytas ut. Ytterligare faktorer som enligt deltagarna påverkar begripligheten negativt är tidspressen och den traditionella bilden av domare som självständiga individualister som får skriva som de vill. Intervjupersonerna skriver i första hand för parterna och anpassar sig något extra vid ungdomsmål. När juridiska ombud finns närvarande, uppger tre av fem att det då är ombudens uppgift att förklara domen.Samtliga deltagare tror att den yngre generationens domare kommer bidra till ett mer begripligt språk i framtiden. De problematiserar dock notariers användning av äldre domar som mall då det uppfattas ge en återupprepning av svårbegripliga skrivsätt. Även det intensiva effektiviseringsarbetet på domstolarna befaras kunna påverka språket negativt då det tar längre tid att skriva begripligt.Resultatet från omformuleringarna av meningarna visar på en stor variation hos deltagarna om vad som anses vara begripligt. Intervjupersonernas uppfattningar om språket i helhet diskuteras ur ett maktperspektiv.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats. Kommunikation är något som kräver mycket tid och resurser. Att enbart lämna eleverna i smågrupper för att diskutera matematik kan leda till en felaktig förståelse av matematik.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod. Materialet som används i studien för att belysa undersökningsfrågorna bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisade i det gymnasiegemensamma ämnet, svenska som andraspråk. Resultatet visade att alla lärare som undervisade i svenska som andraspråk är positiva till samarbetet med yrkeslärare, men endast en hade möjlighet att samarbeta med dem. Det som omöjliggjorde samarbetet för de tre andra lärarna, berodde i huvudsak på tidsbrist för gemensam planeringstid med yrkeslärarna. En annan orsak var schematekniska hinder. För att samarbetet mellan lärare skall vara möjligt att implementera, behövdes en samstämmighet från organisationerna och rektorerna.

Detta examensarbete har syftat till att undersöka vilka facktermer som används, av två företag och tre organisationer, för elektroniska låssystem och dess komponenter samt hur koherent stilnivån är för facktermer idag. Jag har arbetat utifrån teorier om läsbarhet, begriplighet, läsmål, klarspråk, stilnivå, tema och rema samt fackspråk och vad dessa teorier säger om facktermer. Därefter har jag tagit fram en rekommendation om vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till vid val av facktermer. Arbetet har resulterat i utformningen av en ordlista över rekommenderade facktermer. Ordlistan innehåller en inledning med rekommendationer över vilka faktorer som företaget bör ta hänsyn till när en komponent ska tilldelas en fackterm.

I detta arbete undersöks huruvida det finns en fackspråklig utveckling hos elever under deras gymnasietid i relation till vilken årskurs de tillhör och då indirekt mängden undervisningstimmar i fysik de erhållit. Undersökningen går ut på att elever från årskurs 1 till årskurs 3 får svara på fem fysikfrågor med anknytning till vardagssituationer och fenomen. När svaren sammanställts jämförs sedan de olika årskursernas frekventa svar med varandra för att finna tendenser som pekar på eventuell fackspråklig utveckling bland eleverna. Ur sammanställningen görs även ett försök till att kartlägga vilka språkval informanterna gör för att förklara fysikaliska fenomen.Resultatet av detta arbete är att det går att urskilja en tendens till att en fackspråklig utveckling sker hos elever under deras gymnasietid. Elever använder fysikaliska ord och begrepp i större utsträckning för att förklara fysikaliska situationer och fenomen. Däremot finns ingen entydig tendens till att elever använder sig av mer abstrakta och dekontextualiserade svar utan väljer att använda sig av en kontext som de är bekväma och vana vid. Förhoppningen är att detta arbete bidrar till vidare studier som leder till tydliga strategier för en språklig utvecklande undervisning. / In this work, it is examined whether there is a development of pupils‟ language ability in physics during their upper secondary school time. The work takes a look at the development in relation to the grade the students belong to and thus indirectly the amount of teaching hours in physics they have received. The study is done by having students from grade 1 to grade 3 answer five different physics questions related to everyday situations and phenomena. After the answers are compiled, the frequent answers of the various grades are compared with each other to find tendencies that point to possible language development among the students. An attempt is also made to map out which language choices the informants make to explain physical phenomena.The result of this work is that it is possible to distinguish a tendency for language development in physics among students during their upper secondary school. Pupils use in physical words and concepts to a greater extent to explain physical situations and phenomena the further along they are. However, there is no clear tendency that students use more abstract and decontextualized answers, but rather choose to use a context that they are comfortable and accustomed to. It is hoped that this work will contribute to further studies that lead to clear strategies for language-developing teaching.

Written information from municipalities and authorities is often associated with a formal and bureaucratic use of language that many of us can find difficult to understand. This is despite the fact that we in Sweden have a language law that states that the language in public activities must be nurtured, simple and comprehensible. It is a democratic right that everyone should understand all information from our municipalities and authorities. The municipality of Strängnäs works according to the Language Act and follows a number of language preservation guidelines that are commonly called plain language. Despite this, the municipality's residents experience that the municipality's information texts are complicated and difficult to understand as the texts have a formal and bureaucratic use of language. In this thesis, I have with the help of text analyzes, LIX measurements and the Black List analyzed municipality of Strängnäs information texts to show which stylistic problem areas negatively affect the texts 'readability in a broad target group and how the texts' style level can be changed to improve readability. Based on these methods and with support in theories and previous research in readability, stylistics, plain language and terminology, I have designed a plain language recommendation that with advice and examples taken from municipality of Strängnäs information texts will help the municipality's writers to write more readable texts. / Skriftlig information från kommuner och myndigheter förknippas ofta med ett formellt och byråkratiskt språkbruk som många av oss kan tycka är svårt att förstå. Detta trots att vi i Sverige har en språklag som slår fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är en demokratisk rättighet att alla ska förstå all information från våra kommuner och myndigheter. Strängnäs kommun arbetar efter språklagen och följer ett antal språkvårdande riktlinjer som gemensamt kallas för klarspråk. Trots det upplever kommunens invånare att kommunens informationstexter är krångliga och svåra att förstå då texterna har ett formellt och byråkratiskt språkbruk. I det här examensarbetet har jag med hjälp av textanalyser, LIX-mätningar och Svarta Listan analyserat Strängnäs kommuns informationstexter för att visa vilka stilistiska problemområden som påverkar texternas läsbarhet negativt hos en bred målgrupp och hur texternas stilnivå kan ändras för att på så sätt förbättra läsbarheten. Med avstamp i de här metoderna och med stöd i teorier och tidigare forskning inom läsbarhet, stilistik, klarspråk och terminologi har jag utformat en klarspråksrekommendation som med råd och exempel hämtade ur Strängnäs kommuns informationstexter ska hjälpa kommunens skribenter att skriva mer läsbara texter.

Abstract Grundverksamhet är ett begrepp som används på förskolor i Sverige. Trots detta verkar det vara ett obeforskat område. Intresset grundar sig i att vi stött på personer inom förskolan som talat om grundverksamhet, men som verkat ge olika betydelse och värderingar till begreppet. Syftet med studien är att undersöka hur begreppet grundverksamhet i förskolan framställs i olika offentliga texter, publicerade på hemsidor knutna till förskolor. Detta resulterade i 110 sidor empiriskt material. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar, inspirerade av en didaktisk karaktär: Vad är grundverksamhet? Hur utförs grundverksamhet? När pågår grundverksamhet? Vem är grundverksamheten till för? En diskursanalytisk ansats har använts för både teori och metod. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att grundverksamhetbegreppets betydelse står i relation till flera olika begrepp. Studien har identifierat flera diskurser som strider om att fastställa olika begrepps innebörder. Resultatet visar att lärandet genom grundverksamhet är kopplat till hårda och mjuka värden. Vidare visar studiens resultat att grundverksamhet som genom undervisningen kräver lärarens roll som antingen mer eller mindre framträdande. I studien framkommer sedan att grundverksamhet i relation till tid framställs som antingen ständigt pågående eller med en bestämd tidsram. Slutligen visar studien att grundverksamhet framställs olika beroende på vilken aktör (barn, vårdnadshavare eller verksamheten) som är prioriterad. Sammantaget påvisar dessa diskurser och spänningsfält grundverksamhet som ett mångfacetterat och komplext begrepp. Nyckelord: Didaktiska frågor, diskursanalys, diskursteori, fackspråk, förskola, grundverksamhet, likvärdighet, lärande, undervisning.