Drawing on sensegiving theory, utilizing interviews, doctrine studies and the-matic analysis methodology, this thesis investigates the prospects on Swedish Army´s tactical language to be efficient for facilitating situational awareness and issuing instructions in high-intensity warfare against a highly technolog-ical adversary in the land domain. In the study I conclude the tactical language is perceived as sufficient for its purpose but with remarks and offers a few suggestions to manage the flaws.

<p>Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft. Resultatet visar att kommuner behöver fördela rätt kompetens till rätt kommun samt att invandrade akademiker behöver hjälp med kontakter med arbetsgivare. Processen att få ett arbete behöver gå snabbare för att invandrade akademiker inte ska tappa motivation.</p> / <p> </p><p>This thesis explains how academically educated immigrants in Söderhamn, Sweden, have experienced a course aiming to help them enter the Swedish job market. It gives these academically educated immigrants' views on how they can get a job in Sweden. It is difficult for academically educated immigrants to get work in Sweden equivalent to their education. The method used has been semi-structured interviews with four immigrants with academic educations. The result shows that the course gave information about how to apply for a job in Sweden and how the Swedish job market works, contact with Swedish employers and training in speaking Swedish. The result also shows that there is a need for technical language courses in Swedish that gives immigrants the terminology needed to be able to practice their professions in Sweden.  In addition there is a need for financial support to be able to study Swedish at high levels. This result corresponds with the view of Svenskt Näringsliv: There is a lack of effective Swedish courses in Sweden which makes it impossible to make use of highly educated people that move here. Furthermore the result shows that communities in Sweden need to have a better communication and place people with competence to the appropriate community. Finally academically educated immigrants need help in contacting Swedish employers. The process to get a job in Sweden must be quicker or they may lose their motivation to find work in Sweden.</p>

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft. Resultatet visar att kommuner behöver fördela rätt kompetens till rätt kommun samt att invandrade akademiker behöver hjälp med kontakter med arbetsgivare. Processen att få ett arbete behöver gå snabbare för att invandrade akademiker inte ska tappa motivation. / This thesis explains how academically educated immigrants in Söderhamn, Sweden, have experienced a course aiming to help them enter the Swedish job market. It gives these academically educated immigrants' views on how they can get a job in Sweden. It is difficult for academically educated immigrants to get work in Sweden equivalent to their education. The method used has been semi-structured interviews with four immigrants with academic educations. The result shows that the course gave information about how to apply for a job in Sweden and how the Swedish job market works, contact with Swedish employers and training in speaking Swedish. The result also shows that there is a need for technical language courses in Swedish that gives immigrants the terminology needed to be able to practice their professions in Sweden.  In addition there is a need for financial support to be able to study Swedish at high levels. This result corresponds with the view of Svenskt Näringsliv: There is a lack of effective Swedish courses in Sweden which makes it impossible to make use of highly educated people that move here. Furthermore the result shows that communities in Sweden need to have a better communication and place people with competence to the appropriate community. Finally academically educated immigrants need help in contacting Swedish employers. The process to get a job in Sweden must be quicker or they may lose their motivation to find work in Sweden.

Det här är ett examensarbete i text- och informationsdesign. Utgångspunkten för studien har varit att mottagaren av en text ska kunna förstå innehållet utan att inneha, för området, specifik förkunskap eller utbildning. Denna studie har undersökt fem paragrafer i ett standardiserat köpekontrakt vid köp av fastighet. Frågeställningen till studien var: Hur kan ett standardiserat köpekontrakt för köp av fastighet göras begripligt för lekmän? Fokusgrupper, intervjuer och läsbarhetsanalys visar att köpekontrakt innehåller obegripliga ord och komplex meningsuppbyggnad. Det visar även att språket kan vara mer eller mindre begripligt beroende på mottagarens ålder och kulturella bakgrund.  Examensarbetet grundar sig i huvudsak på teorier och riktlinjer inom begriplighet, human-centered design, klarspråk, typografi och grafisk form. Slutsatsen av studien är att begripligheten går att påverka med hjälp av ett allmänspråk, konsekvent användning av termer och mindre komplex meningsuppbyggnad. Svensk lag säger inte att köpekontraktets innehåll måste innefatta lagtextformuleringar. Det enda kravet enligt lag är att de formkrav som finns i Jordabalkens fjärde kapitel §1 ska finnas med i köpekontraktet. Ett formkrav är en juridisk bestämmelse som specificerar de nödvändiga formaliteterna eller kraven för att ett avtal eller en handling ska vara giltig eller ha rättslig verkan. Att uppfylla formkraven är viktigt för att säkerställa att avtalet eller handlingen är juridiskt bindande. Det är dock fullt möjligt att omarbeta textens formuleringar och på så sätt anpassa språket till en bredare mottagargrupp, såsom säljare och köpare i en fastighetsaffär, som inte har utbildning inom fastighetsmäkleri eller juridik.  Studien visar att det juridiska språket kan omarbetas för att öka begripligheten utan att förändra dess innebörd.

Inspired by the Bologna Process and other globalising influences from modern higher education, and driven by policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reforms that have ushered in expectations, requirements and demands that call for both reinvigorated and new academic literacies in undergraduate study since 2007. With its aim of producing a highly skilled human resource as a panacea for Rwanda’s social and economic development deficits, the tertiary education curriculum is more than never before focused on outcomes that are linked to further education and the labour market. However, one of the problems to contend with is academic and professional under- preparedness of students entering and exiting undergraduate study, respectively. Theoretically these developments involve distancing oneself from a previous pedagogy whereby the teacher imparts knowledge to the student but instead places greater responsibility on the student to search for knowledge either individually or in a group, as well as critically examine and be able to argue a point of view in writing and through other modes of communication. Therefore, this study has been informed especially by the New Literacy Studies and the Academic Literacies Approach to understanding the development of tertiary academic literacies. The study has also been inspired by the concept of educational scaffolding. It is against this backdrop that my study set out to investigate the academic literacies requested in undergraduate study, and to explore approaches adopted by tertiary learning institutions in the country to embed academic literacies acquisition into the mainstream curriculum over the last decade. Furthermore, the study sought to explore how technology is integrated at different levels to support the acquisition of academic literacies, including technological and information literacies. In order to achieve the aforementioned, the study embarked on a qualitative blend of cross-sectional and longitudinal research designs. Principal data were gathered from official documents obtained from the government and tertiary learning institutions. Drawing on the synergies of qualitative content analysis and intertextual analysis, the documentary data were analysed and then qualitatively interpreted. The data were supplemented by a couple of questionnaire mini-surveys which were also subjected to qualitative analysis. The findings indicate that a new and expanded definition of literacy in the 21st century implies  students’ development of a set of interrelated and transferable academic competences which are elaborated in the thesis. Curriculum discourses show that there is a shift of curricular and pedagogical  emphasis from general linguistic competence as a vehicle for developing academic literacies to a more integrated embedment of a number of literacies including English for Specific Purposes (ESP), study skills, as well as information, communication and technological literacies. Regarding the use of ICT as a scaffolding tool for learning, findings show that the use of technologies has the potential to support students’ processes of academic literacies development from a highly dependent level to a more autonomous level, given that the ICT integration policies and strategies could fully materialise. / Inspirerad av Bologna Processen och andra globala strömningar inom modern högskolepedagogik har man i Rwanda inlett en mängd policy reformer inom högre utbildning för att skapa nationell utveckling efter den förödande konflikten och folkmordet 1994. Sedan 2007 ställs nya förväntningar och krav på studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen som skapar behov av att förstärka det som i forskningen benämns som ’new literacies’. Teoretiskt tar denna strömning avstånd från en tidigare pedagogik där läraren ger studenten kunskap och lägger i stället ett allt större ansvar på studenten att enskilt eller i grupp kunna söka kunskap, kritiskt granska och kunna argumentera för en ståndpunkt i skrift. Utbildning, och särskilt högre utbildning, ses som ett universalmedel för att råda bot för Rwandas sociala och ekonomiska underutveckling. Nya krav ställs också på att utbildningen både ska ha ett relevant akademiskt ämnesinnehåll som kan leda till fortsatt utbildning och vara anpassad till en kommande  yrkespraktik. Detta ställer i sin tur krav på att blivande studenter är väl förberedda när de går in i utbildningen och att de vid genomförda studier har både akademisk kunskap och är förberedda för en yrkesprofession. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka vilka krav på ’academic literacy’ som har ställts på studenter i Rwanda över tid. Det sätt på vilket stöd för sådana kunskapskrav integreras i den allmänna kursplanen under det senaste årtiondet och hur kunskap i och om IKT kan integreras för att ge stöd i att uppnå kursplanens mål har också undersökts. Data består huvudsakligen av insamlade officiella dokument från regeringen samt ett tvärsnitt av institutioner för högre utbildning. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och intertextuell analys har dokumenten tolkats för att se vilka centrala förändringar vad gäller ’academic literacy’ som skett över tid. Datainsamlingen kompletterades med mindre enkätstudier som också analyserats kvalitativt. Studien visar att en ny och utvidgad definition av ’academic literacy’ vuxit fram under 2000-talet som innebär att studenter behöver utveckla ny akademisk kompetens som är relaterad till och kan överföras mellan olika områden. Diskursen i de dokument som studerats visar att det skett en förändring som innebär att allmän språklig kompetens inte räcker som medel för att utveckla ’academic literacies’ utan den har utvidgats till att även integrera ämnesspecifik språkkunskap, olika former av studieteknik och IKT. När det gäller IKT som stödjande redskap för lärande visar studien att givet att politiska beslut och strategier för IKT-användning kan genomföras, förväntas användningen av dessa redskap ha en potential att stödja studenterna i den process som det innebär att gå från att vara helt beroende av lärarens undervisning till att mera självständigt söka och utveckla kunskap. Sammanfattningsvis understryks i studien att den kritik som framförts om  högskolestudenters bristande förberedelse både för akademiska studier och för arbetslivet är utanför deras kontroll. Kritiken ska snarare ses som ett imperativ för institutioner inom högre utbildning att skapa lämpliga kurser och pedagogiska miljöer för att ge studenterna förutsättningar att kunna utveckla en ’academic literacy’ som alla studenter har rätt att tillägna sig.

<p>Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.</p><p>Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.</p><p>Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.</p><p>Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.</p><p>Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.</p>

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel. Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk. Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod. Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde.

Denna uppsats undersöker vad den språkliga dimensionen består utav inom gymnasieskolansIndustritekniska program, med fokus på det svenska språket. Undersökningen har gjorts medhjälp av intervjuer där sex undervisande lärare på programmet har fått svara på frågorgällande språket och hur det relaterar till utbildningens programgemensamma ämnen ochkurser. Vilken ställning anses språket ha i utbildningen och hur används det i enverkstadsmiljö när det kommer till undervisning? Undersökningen är kopplad till teorier kringlitteracitet och hur lärarnas strategier utifrån detta ser ut när det kommer till hur språketanvänds inom yrket och sedermera det kommande yrket. Genom intervjuerna framkommerdet att språket inom det Industritekniska programmet har en viktig funktion när det kommertill både undervisning och kopplingen till det kommande yrket ser ut. I det praktiska påprogrammet återfinns krav på en språklig kompetens som grundar sig i yrkets fackspråk ochterminologi. / This thesis examines what the linguistic dimensions consists of within the upper secondaryshool’s Industrial Engineering programme, with a focus on the Swedish language. The surveywas conducted using the help of interviews where six vocational teachers within theprogramme have been asked questions regarding the language and how it relates to theprogramme-wide subjects and courses. What kind of position is the language considered tohave within the education and how is it used in a workshop eniviroment when it comes toteaching? The study is linked to theories about literacy and what teacher’s strategies based onthis look like when it comes to how the language is used in the education and the futureprofession. The interviews show that the language within the Industrial Technical programmehas an important function when it comes to both teaching and the coming connection to thefuture profession. The practicality of the programme includes requirements for a linguisticcompetence based on the professional language and terminology of the profession.

The aim is to study how the Police build rela­tions by publishing Facebook posts and how relation building is expressed in the form and content of the texts. More specifi­cally, the study examines the picture that the writing police and the police authorities paint of their activities, and the effect that the posts can be envisaged to have on the receivers.   The material consists of four posts from two police authorities, Växjö/Alvesta and Kalmar. This is ana­ly­sed with a method borrowed from systemic-functional linguistics (SFL) and close reading. The results are then interpreted on the basis of SFL and tradi­tional stylistic theory.   The result shows that the Facebook posts bring both opportunities and risks in building relations. The studied posts consist mostly of declarative sentences, with only a small proportion of exhortations and offers. No questions occur at all. The posts display a large stylistic breadth and varied content from the spheres of police activity, such as combating violence and drunkenness or dealing with missing persons and property.   There seems to be a will among the Police to establish contact with the general public, toning down the image of a strict authority with a monopoly on violence, and the offi­cers working for the authority appear as empathetic human beings. The conclusion is that the communication of the Police with the general public via Facebook is a balan­cing act between, on the one hand, seeming good-humoured and human, and on the other hand the risk of seeming less serious and authoritative. In texts with a serious content presented in a light-hearted form with ironic undertones, the Police risk under­mining their own authority. Despite this, the Facebook posts from the Police can be said to be in line with the catchwords of their activity: engaged, efficient and accessible. The Police also try to adjust the style of the posts to what is generally found on Facebook.