The study proceeds from a phenomenom called co-creation. If value can be created, it is logic to asume that it also can be destroyed. This phenomenom has earlier not been applied to long-term relationships such as business to business. In a business relationship it is important to identify factors, that leads to co-destruction, to be able to prevent them from appering. The purpose of this study is to identify which factors leads towards co-destruction. The study have used theories from Echeverri & Skålén (2011) which has designed a model explaning the outcome of co-creation and co-destruction. This model has been used to further develop the phenomenom and to only focus on co-destruction. Theories from Smith (2013) has been used to understand the resources exploited by parties in an interaction. These resources could be misused and lead to co-destruction. Plé & Chumpitaz Cáceres (2010) mean that the misues may be intentional or unintentional. The study has identified six factors that leads to co-destruction. These are: 1. To high expectations of budget, goals and time, 2. Non-continous information pick-ups, 3. Subjective condition, 4. Ancoring of organization, 5. Non-continous communication and 6. Detailed control of project. These factors are summarized in a proprietary model that explains the evolution of co-destruction.

Bakgrund: Triage används för att bedöma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskorna som arbetar med triage har en svår uppgift att se till att rätt hjälp kommer till rätt patient. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors triagebedömning av patienter på akutmottagningar. Metod: En litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatet framkom arbetslaget, arbetsplatsen, arbetsbelastning och informationsinsamling som faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö under triagering. Erfarenhet och intuition, kunskap och utbildning, egenskaper i genomförandet samt tillit till den egna kompetensen framkom som faktorer som påverkar sjuksköterskors egenskaper under triagering. Diskussion: Ett antal faktorer påverkar sjuksköterskors arbete med triage. Ett gott samarbete var viktigt för att underlätta det dagliga arbetet, skapa en god gruppdynamik och ge förutsättningar för en patientsäker vård. Erfarenhet framkom som en viktig del i triagearbetet, men triagesystemen är uppbyggda så att detta inte ska bli en begräsning. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskors triagebedömning. Med dagens höga personalomsättning och arbetsbelastning är det svårt för sjuksköterskor att få den erfarenhet som krävs inom triagering. Triagesystemet utvecklas fortfarande i hög grad och det finns behov av fortsatt forskning inom området.

Syftet med min studie är att undersöka några elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka användningsområden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär ett fokus på att ta reda på vilka olika föreställningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som är rätt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra räknesätten, på så vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik är detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik består av att använda sig av huvudräkning och att räkna ut svåra tal. De menade även att om någon är duktig i matematik ska det gå fort för dem att göra en beräkning. En person som är duktig på matematik ska kunna dess grunder, med detta menade eleverna främst de fyra räknesätten. Eleverna förklarade att de använde sig av matematik även utanför skolan, främst då de handlar i affären. Annars menade eleverna att de lär sig matematik för att kunna använda sig av det i framtiden samt för att få ett arbete.

Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande. Hindrande faktorer innefattade bl.a. otydlighet, bristande uppmärksamhet och skuldbeläggande. Villkorsförknippade faktorer inbegrep terapeutens grundlighet, självutlämnande och införandet av nya metoder vilket verkade antingen hindrande eller stärkande för allansen. De stärkande och hindrande faktorerna går i linje med tidigare forskningsfynd. De villkorsförknippade faktorerna fanns inte omnämnda i tillgänglig litteratur. Resultatets tillförlitlighet, metodens styrkor och svagheter, författarnas bias och kliniska implikationer diskuteras. Trots urvalets begränsande inverkan på resultatens generaliserbarhet föreslås vidare forskning om villkorsförknippade faktorer.

Bakgrund: I dagens samhälle ligger inte fokus bara på den fysiska produkten utan även på konsumentbeteendet och värdet av ett varumärke. Varumärken bär på symboliska värden som konsumenter använder sig av för att identifiera sig själva och skapa gemenskaper, även kallat Brand communities. Idag påverkas konsumenter mindre av reklam och produktplaceringar och marknadsförare arbetar därför ständigt med  att tolka konsumenter och vad som motiverar deras konsumentbeteende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som motiverar konsumenter till att välja en smartphone. Frågeställningar: Vilka faktorer är motiverande för kunden när de väljer att köpa en smartphone? Vilken av dessa faktorer är dominerande för kunden? Hur påverkar den dominerande faktorn konsumenten? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsens metodologiska ansatser utgör ett förhållande mellan teori och praktik och fortsättningsvis har forskningsstrategin utgått från en deduktiv ansats. Studien har tillämpat källtriangulering via två fokusgruppsintervjuer med åtta personer och kompletterats med tre telefonintervjuer med tre olika försäljare. Slutsats: Slutsatsen visar att samtliga kulturella, sociala och psykologiska faktorer motiverar konsumenter till att välja en smartphone, dock är den främsta påverkande faktorn konsumentens vänner som tillhör kategorin för de sociala faktorerna. Konsumentens vänner introducerar konsumenten för nya produkter, varumärken och trender. Tillhörande de sociala faktorerna finner vi även status och roller. Smartphones associeras med vissa värden såsom exklusivitet och kan bli ett hjälpmedel för att att uppnå en viss status eller leva upp till en viss roll. Detta skapar sedan preferenser och associationer hos konsumenten som driver den till att välja en smartphone. / Background: In today's society, not only is the focus on the physical product but also on the behavior of the consumer and the value of a brand. Brands carry symbolic values ​​that consumers use to identify themselves and create communities, also known as Brand communities. Today, consumers are less affected by advertising and product placements and as a result, marketers are constantly working to interpret consumers and what motivates the consumer behavior. Purpose: The aim of the study is to investigate the underlying factors which motivate consumers to choose a smartphone. Issues: What factors motivate the customer when they choose to buy a smartphone? Which of these factors are dominant for the customer? How does the dominant factor affect the consumer? Method: The study is based on a qualitative research strategy. The methodological approaches of the study constitutes a relationship between theory and practice and, as a consequence, the deductive approach has been selected. The study has applied source triangulation through two interviews with a focus group consisting of eight people and supplemented with three telephone interviews with different sales representatives. Conclusions: The conclusion shows that all cultural, social and psychological factors motivate consumers to choose a smartphone. However, the main influencing factor is consumers friends who belong to the category of social factors. Consumer friends introduce the consumer for new products, brands and trends. Among the social factors we also find status and roles. The smartphone is associated with certain values ​​as exclusivity and can be a tool for achieving a certain status or living up to a certain role. This then creates preferences and associations of the consumer that drives it to choose a smartphone.

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta. Kv. Solägget genomförs på generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor. För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt. / During around two months the production of the project of JM Entreprenad named the block Solägget has been followed contraining to the basis of the production schedule, the current actual position, documents of the project and also interviews to determine why the progression may be different from the planned, why the mainly interesting were to analyze the delays. The block Solägget is implemented on a general contractor for JM AB and therefore the project follows the practices of JM AB. One significant difference between JM AB and JM Entreprenad is that JM Entreprenad isn´t as used to the current unit times and routines as JM AB are. By the early deployment of additional resources than what were planned in advance the delays were avoided during the period of my field study and instead JM Entreprenad managed to work up a lead of up to two weeks. To enable a production without any delays this report treats hard, soft and external factors with an important basis of the importance of achieving a well-established planning before starting any production and in that way consider possible factors that may affect the reconciliation of the production schedule in a negative way. / 2010:12

Syftet med denna uppsats är att utifrån endast en förening ge en beskrivning samt ökad förståelse kring faktorer som påverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan påverkas av yttre faktorer. Två frågeställningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser föräldrar och förening påverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala för ett fortsatt idrottande i denna förening? Samt Vad anser föräldrar och förening är påverkande faktorer för ungdomars självkänsla inom idrotten i denna förening? För att besvara dessa har vi utfört sju stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är/var aktiva i föreningen samt ledare och ansvariga för ungdomsverksamhet på föreningen. Studiens fokus har genomgående varit på respondenternas erfarenheter och upplevelser för att fånga in empiri, därefter har relevanta kopplingar till teori applicerats på empirin för att i slutändan analyseras med våra egna tolkningar. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning som berör ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten påverkar individens självkänsla, men också hur ungdomar kan uppleva press av föräldrar i sina prestationer. När vi analyserade den data vi samlat in växte två starka teman fram i syfte att besvara våra frågeställningar; Motivation och Självkänsla. Dessa två teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; Varför ungdomar fortsätter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. Självkänsla; Förening som skola för motgångar och framgångar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande främst påverkas av faktorn att “ha kul” samt den positiva upplevelsen inom sitt utövande. Ledaren har också visat sig ha en central roll och stor påverkan på ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation då dennes engagemang är central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska färdigheter är lika värdefulla som färdigheterna inom själva idrottsutövandet. Vad vi även kommer fram till i studien är att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till både en positiv och negativ upplevelse som kan påverka motivationen beroende på prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola för att stärka och utmana barn och ungdomars självkänsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist så belyses också de faktorer som kan ge en motsatt effekt på ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, självkänsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen

Upphandlingar och införande av affärssystem nådde sin topp runt år 2000. Nu ett och ett halvt decennium senare står många av dessa organisationer och verksamheter inför frågor om underhåll och uppgradering. Det kan bland annat röra sig om avsaknad av funktionalitet som återfinns i senare versioner eller förlorad möjlighet till support från systemleverantören. Affärssystemskunden behöver regelbundet uppgradera sitt affärssystem för att inte gå miste om några konkurrensfördelar.   Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera, beskriva och förklara vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Bisyftet är att identifiera vilka de uppfattade faktiska effekterna av en affärssystemsuppgradering är.   Ett kvalitativt angreppssätt har tillämpats i denna uppsats. Det kvalitativa angreppssättet har valts eftersom syftet är att undersöka samt analysera vilka faktorer som ur ett kundperspektiv påverkar beslutet att uppgradera verksamhetens affärssystem. Insamling av empiri har skett genom intervjuer med ett fåtal aktörer. Fallstudiemetoden har tillämpats som undersökningsupplägg i denna uppsats. Fallstudiemetoden har valts eftersom undersökningen är fokuserad på en liten grupp bestående av en systemleverantör av ett affärssystem samt tre av dennes kunder. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts. För att få reliabilitet i den insamlade empirin har de personliga intervjuerna spelats in efter godkännande från berörda respondenter.   Genom en litteraturstudie identifierades elva hämmande respektive motiverande faktorer som påverkar beslutet rörande uppgradering av verksamhetens affärssystem. Under den empiriska studien framkom att sex av dessa påverkade beslutet att uppgradera ur ett kundperspektiv: Nya eller förbättrade funktioner, förverkligande av fördelar, förbättrade resursanvändning, neddragning av systemleverantörssupport, minskning av underhållskostnader samt opassande tidpunkt för uppgradering. Det framkom även att de uppfattade faktiska effekterna var: Den nya versionen körs utan modifieringar, möjlighet till individuella anpassningar i gränssnittet samt det nya gränssnittet medför att arbetet i systemet går snabbare.

Bakgrund Sexualitet är en del av de mänskliga rättigheterna och fundamentalt för människan. Sjuksköterskan bär ansvaret att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienterna. Trots vetskap om att patienternas sexualitet och sexuella hälsa påverkas av sjukdom och behandling uteblir samtalet ofta. Syfte Synliggöra faktorer som hindrar och underlättar för samtal mellan sjuksköterskan och patienten rörande sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat Fyra huvudteman kunde identifieras. En vanlig inställning hos sjuksköterskorna var att ämnet var för privat, känsligt eller tabu. Tidsbrist och brist på privata lokaler för samtalet var andra återkommande faktorer. Många sjuksköterskor ansåg att patienterna var för sjuka för att bry sig om sexualitet eller att patienter inte förväntade sig att sjuksköterskan skulle ta upp ämnet. Kultur och språk utgjorde hinder, liksom otillräcklig utbildning och träning i att adressera sexualitet. En god relation mellan sjuksköterska och patient, tillåtande vårdkultur på avdelningen samt hjälpmedel i form av kliniska riktlinjer, modeller och skattningsskalor efterfrågades då det ansågs kunna underlätta samtalet. Slutsats Det fanns många faktorer som hindrade eller underlättade samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa. Artiklarna behandlade framför allt hinder varav många hade med sjuksköterskors attityder och fördomar att göra. Även personliga faktorer hos sjuksköterskan som utbildning och klinisk träning var framträdande faktorer. Vårdpersonal har en möjlighet till förbättrad, holistisk vård med fördjupad kunskap i vad som hindrar och underlättar det viktiga samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa.

Enligt Socialstyrelsen (2015) drabbas var tionde patient inom sluten somatisk vård av vårdskador. Det kostar enorma summor pengar men orsakar också ett lidande för den drabbade patienten. Somliga av dessa vårdskador beror troligen på bristande dokumentation eller överrapportering. Dokumentationen är en väsentlig del av arbetet för sjuksköterskan samtidigt som det är en skyldighet inom sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer och attityder som kan inverka på sjuksköterskors dokumentation i ambulanssjukvården. Vi vill också studera utifall det finns någon skillnad i förhållande till dokumentation beroende på kön eller arbetslivserfarenhet inom ambulansen. En kvantitativ tvärsnittstudie valdes för att studera ett större antal respondenter.  Datainsamlingen genomfördes med hjälp utav enkäter som delades ut till ambulanspersonal tillhörande Södra Älvsborgs Sjukhus. Av 83 utdelade enkäter besvarades samtliga. Fem stycken exkluderades då de var besvarade av ambulanssjukvårdare. Totalt användes 78 enkäter till redovisningen av resultatet. Hypotesprövningen  genomfördes  med  hjälp  utav  Mann-Whitney  U  test. Respondenterna höll med i påståendena gällande att patientsäkerhet gynnas av dokumentationen. Så var även fallet rörande påståendena om synliggörandet av arbetsuppgifter samt arbetsbelastning. Respondenterna höll också med i påståendena om att  det  finns  brister  i  dagens  journalsystem.  De  ansåg  att  de  hade  tillräckligt  med kunskap om vad och hur man dokumenterar. Respondenterna ansåg också att muntlig överrapportering inte vara tillräcklig för mottagende enhet. Det fanns ingen skillnad i förhållande till dokumentation beroende på kön eller arbetslivserfarenhet inom ambulansen. Slutsatsen i denna uppsats är att det förekommer brister och problem i dagens sätt att föra journal. Ett sätt att reducera dessa brister och problem hade kunnat vara genom nya sätt att dokumentera som exempelvis beslutstöd. Mer forskning behövs inom området för att förenkla ambulanspersonalens arbetsätt men även för att bidra till en ökad patientsäkerhet.