Saljii, M & Nylander, R. Sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin - en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.   Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Behandlingen är lång och familjen tillbringar stor del av sin tid på sjukhus. Varje familj är unik vilket gör varje möte unikt. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån både ett barncentrerat och ett familjecentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor möter dessa familjer under en lång tid under barnets sjukdomstid vilket gör att det finns ett behov av ökad medvetenhet och kunskap för att kunna möta familjer inom barnonkologin.   Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor (n=10) med erfarenhet inom barnonkologi. Intervjuerna genomfördes digitalt (n=8) och fysiskt (n=2). Respondenterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval som därefter analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförd analys resulterade i fyra huvudkategorier som belyser sjuksköterskans upplevelse i mötet med familjen inom barnonkologin; Att känna motstridiga känslor, Att känna sig som en del av familjen, Att möta en familj i kris, Att inte förstå varandra. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever svårigheter i sitt möte med familjer där det förekommer språkförbristningar samt vid motstridiga känslor i jämförelse med familjen. Det önskas en ökad tillgänglighet av medicinskt utbildade tolkar, att tolkar finns på plats, samt en ökad kunskap och fler redskap för att kunna möta familjerna i olika skeden inom barnonkologin. / Saljii, M & Nylander, R. Nurses experience of meeting families in pediatrics oncology. A qualitative interview study. Essay in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2023.   Background: When a child is affected by cancer the whole family is influenced as well. The treatment is immense and the family attends most of their illness duration inside of a hospital. Every family is exclusive and unique which makes every meeting extraordinary. The nurse should work from a child-concetrated and a family-centered approach.  Nurses meet these families during a particularly long time which gives an increased apprehension and knowledge of having the means for family meetings within pediatric care. Purpose: The purpose of this study was to enlighten the nurses experience of meeting families within pediatrics oncology.  Method: The data collection was implemented with semi structured interviews with profession diligent nurses (n=10) in pediatric oncology. The interviews to place digitally (n=8) and in their workplace (n=2). The respondents were recruited through convenience selection thereafter was analysed through a qualitative content analysis.  Results: Completed analysis resulted into four main categories that highlight the nurses experience in the meeting with the family in Pediatric oncology: To feel conflicting emotions, feeling a part of the family, meeting families in crisis and, to not understanding each other. Conclusion: The nurses experience difficulties in the meeting with the family when it befalls language flaws as well as different emotions in comparison with the family. There is a desire for increased availability out of medically educated interpreters, interpreters to be on site as well as increased knowledge and tools in managing to meet the families in different stages within pediatric care.

Bakgrund: Arbetsrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och skiftarbete har unika karaktäristika som påverkar hälsan negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av hälsa och livskvalitet vid skiftarbete. Metod: En intervjustudie med åtta sjuksköterskor genomfördes. Som urval avvändes ett bekvämlighetsurval och den transkriberade datan analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod. Resultat: resultatet bestod av fyra teman och elva sub-teman. Sjuksköterskor tenderade att orientera sitt välmående och hälsa i stor grad runt de som finns närmast runt dem (familj och /eller kollegor). Skiftarbetet upplevdes i stor mån påverka på familjelivet i negativ bemärkelse. Resultatet indikerade samvariation mellan individens dygnsrytm och det skift som upplevdes mest ohälsosamt. Sömnbrist var ett återkommande problem som upplevdes påverka livskvaliteten negativt. Slutsatser: Upplevelsen av hälsa påverkas negativt av skiftarbete, framförallt med hänsyn till sömn och familjeliv. Hälso- och sjukvården är beroende av sjuksköterskor för att upprätthålla god vård, och för att klara av sitt uppdrag krävs upprätthållande av hälsa hos dem som bedriver vården. Implikationerna på folkhälsan kan därför ses ur två perspektiv. Dels ur ett perspektiv där en försämrad hälsa hos sjuksköterskor påverkar den enskilda demografiska gruppen, dels ur ett perspektiv där försämrad hälsa hos sjuksköterskor kan påverka kvaliteteten på den sjukvård som erbjuds befolkningen. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Background: Family-owned companies characterize both the Swedish and many of the world's corporate markets. The family circle is the core of the family business on which the family business depends. A successful generational change is thus a fundamental component for preserving the continuity of the family-owned company. Despite this, there is research that shows that generational shifts are not always feasible and research on why family members leave their empire is limited. This is where the master thesis takes over. Purpose: The purpose of the master thesis is to understand reasons that may be the basis for a family member's distancing from the family-owned company with a special focus on the board's functions. Method: Deductive research approach has been used where existing theory about the board's functions and factors that can affect the family-owned companies' succession process has built up the master thesis' theoretical model. The study has been carried out through a quantitative research method and more specifically a questionnaire survey where the collected data forms the basis for the empirical analysis and results that are presented. Conclusion: The study has, with some caution, been able to show that there is distancing in family businesses of family members and that this is often due to natural causes such as retirement and death. We have been able to confirm previous research regarding the companies' vision of a continuity and a long-term corporate governance perspective, but also that the need for the board’s control function will become a more central part when the company is faced with difficult financial times. / Bakgrund: Familjeföretag präglar både den svenska och många av världens företagsmarknader. Familjekretsen utgör familjeföretagens kärna som familjeföretaget är beroende av. Ett lyckat generationsskifte är därmed en grundläggande komponent för att bevara familjeföretagets kontinuitet. Trots detta finns det forskning som visar på att generationsskiften inte alltid är genomförbara och forskningen kring varför familjemedlemmar lämnar sitt imperium är begränsad. Det är här examensarbetets undersökning tar vid. Syfte: Syftet med examensarbetet är att förstå vilka orsaker som kan ligga till grund för en familjemedlems distansering från sitt familjeföretag med en särskild inriktning på styrelsens funktioner. Metod och genomförande: Deduktiv forskningsansats har använts där befintlig teori kring styrelsens funktioner och faktorer som kan påverka familjeföretagens successionsprocess byggt upp uppsatsens teoretiska modell. Studien har genomförts genom kvantitativ forskningsmetod och mer specifikt en enkätundersökning där den insamlade datan utgör grund till den empiriska analys och resultat som presenteras. Slutsats: Studien har, med viss försiktighet, kunnat påvisa att det förekommer distansering i familjeföretag av familjemedlemmar och att detta många gånger beror på naturliga orsaker såsom pensionering och dödsfall. Vi har kunnat bekräfta tidigare forskning vad gäller företagens vision om en kontinuitet och ett långsiktigt bolagsstyrningspespektiv, men även att behovet av styrelsens kontrollfunktion kommer bli en mer central del när företaget möts av svåra finansiella tider.

Bakgrund Det dör cirka 5 miljoner barn globalt varje år, Forskning och litteratur påvisade att sjuksköterskans kommunikativa förmåga med såväl barnet som dess familj är av central betydelse för att kunna tillämpa kvalitativ vård vid livets slutskede. Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter var betydelsefullt för barnet och familjen vid vård av barn i livets slutskede. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att vårda barn i livets slutskede. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baseras på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat Sjuksköterskorna upplevde både positiva och negativa känslor när ett barn var i livets slutskede. Olika sorters strategier tillämpades för att sjuksköterskorna skulle kunna hantera upplevda känslor. En relation mellan sjuksköterskor, barnen och familjen skapades vid vård av barn i livets slutskede. Erfarenhet och utbildning om att vårda barn i livets slutskede upplevde sjuksköterskorna var betydelsefullt. Slutsats Det var av stor betydelse att sjuksköterskor fick adekvat support och tillfälle att bearbeta och reflektera över händelser som skett under vården av ett barn i livets slutskede. Det var även viktigt med utbildning, speciellt för nyexaminerade sjuksköterskor. En sjuksköterska ska vara medveten om den relation som har skapats med barnet och familjen och handla adekvat och professionellt utefter det. / Background Approximately 5 million children die globally each year. Research and literature have shown that the nurse's communicative ability with both the child and their family is of central importance in being able to provide quality end of life care. Nurses' knowledge and skills are significant for the child and family in end-of-life care for children. Aim The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for children at the end of life. Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The results are based on 14 qualitative scientific articles. Results The nurses experienced both positive and negative emotions when a child was in end of life. Different types of strategies were implemented to help nurses cope with experience demotions. A relationship between nurses, the children and the family were formed during the care of children at the end of life. The nurses found the experiences and education in caring for children in the end of life was significant. Conclusions It was of great importance that nurses received adequate supports and opportunity to process and reflect on events that occurred during the care of a child at the end of life. Education, especially for newly graduated nurses, was also important. A nurse should be aware of the relationship formed with the child and family and act appropriately and professionally based on it.

Introduction: Children with disabilities (CwD) experience pain more often than healthy children. Assessing their pain is complicated by their limited communication skills, multiple complex pain problems and the presence of maladaptive behaviors, leading to underestimation and undertreatment of pain. Parents of CwD have an important role to play in the assessment of their child’s pain. Objective: To investigate parents’ experiences and perceptions on pain assessment in children with disabilities (CwD). Method: A qualitative literature review of ten original academic studies. The studies were from PubMed, CINAHL and Google Scholar, and reviewed with the help of the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) review template for the assessment of studies with qualitative methodology. Results: Barriers and enablers influencing the access of CwD to effective pain assessment were found at two levels: parents and health care professionals. The main barriers identified are all linked to stigma and discrimination against CwD in society. Both parents and health care professionals lack knowledge on pain and pain assessment in CwD. However, parents have a wealth of expertise on their child and its pain, and a capacity to learn more. Partnerships between parents and health care professionals exist, but are weak and do not take the full advantage of their potential. Conclusion: The barriers and enablers influencing effective access to pain assessment for CwD are interlinked and exist at different levels of influence. Therefore, simultaneous interventions at multiple levels are required to increase access to pain assessment for CwD. / Introduktion: Barn med funktionsvariation upplever smärta oftare än friska barn. Att bedöma deras smärta är komplicerad på grund av deras begränsade kommunikationsförmåga, flera komplexa smärtproblem och förekomsten av missanpassade beteenden, vilket leder till underskattning och underbehandling av smärta. Föräldrar till barn med funktionsvariation har en viktig roll att spela i bedömningen av deras barns smärta. Syfte: Att undersöka föräldrarnas erfarenheter och uppfattningar om smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna var från PubMed, CINAHL och Google Scholar, och kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultat: Barriärer och möjliggörare som påverkar barn med funktionsvariations tillgång till effektiv smärtbedömning hittades på två nivåer: föräldrar och vårdpersonal. De huvudsakliga barriärer som identifierats är alla kopplade till stigmatisering och diskriminering av barn med funktionsvariation i samhället. Både föräldrar och vårdpersonal saknar kunskap om smärta och smärtbedömning hos barn med funktionsvariation. Föräldrarna har dock en mängd expertis om sitt barn och dess smärta, och en förmåga att lära sig mer. Partnerskap mellan föräldrar och vårdpersonal finns, men är svaga och drar inte full nytta av sitt fulla potential. Slutsats: Barriärerna och möjliggörarna som påverkar effektiv tillgång till smärtbedömning för barn med funktionsvariation är sammanlänkade och finns på olika nivåer. Därför krävs det att interventioner görs samtidigt på flera nivåer för att kunna öka tillgången till smärtbedömning för barn med funktionsvariation.

För hbtq-personer kan vägarna till föräldraskap se mycket olika ut. För homosexuella män, som både enskilt och i par saknar biologiska förutsättningar att bli gravida på egen hand, är möjligheterna till familjebildning särskilt begränsade. Tidigare forskning på området visar även att gruppen möter tydliga utmaningar och hinder i sin strävan efter att bli föräldrar. Syftet med studien var att genom åtta semistrukturerade intervjuer undersöka hur homosexuella män i samkönade par motiverar sin önskan om att skaffa barn, diskuterar och fattar beslut kring möjliga sätt att bilda familj, samt utforska erfarenheter av möjligheter och hinder på vägen mot att bli föräldrar till ett gemensamt barn. Studien motiveras av att forskning kring homosexuella mäns föräldraskap är knapphändig, särskilt i svensk kontext. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys och utmynnade i tre huvudteman och tio underteman. Resultaten visar att det finns en tydlig barnlängtan bland de deltagande paren men att normativa, ekonomiska, praktiska, juridiska och sociala hinder är vanligt förekommande i deras strävan efter att bilda familj. Med hjälp av ett queerteoretiskt ramverk synliggörs att homosexuella mäns familjebildning påverkas av heteronormativitet, kärnfamiljsideal och normer inom gaycommunityt. Deras erfarenheter synliggör ett dubbelt utanförskap i relation till dessa motstridiga normsystem. Avsaknaden av en tydlig väg att gå resulterar i osäkerhet, komplexa överväganden och en känsla av att vara utelämnad till sitt eget öde. Resultaten och tidigare forskning pekar mot behovet av samhälleliga och normativa förändringar, ökad tillgång till information, positiva rollmodeller och lämpligt stöd längsmed vägen mot ett tänkt föräldraskap. Det kan på sikt främja och underlätta homosexuella mäns möjligheter till familjebildning bortom heteronormens snäva ramar. / For LGBTQ individuals, the paths to parenthood can look very different. For gay men, who lack the biological ability to become pregnant on their own, the options to becoming parents are particularly limited. Previous research also shows that gay men face many challenges and obstacles in their pursuit of parenthood. By analyzing eight semi-structured interviews, the purpose of this study was to investigate how gay men in same-sex relationships motivate their desire to have children, how they discuss and make decisions regarding their family formation, and to explore opportunities and obstacles on their path to parenthood. The study is motivated by the fact that research on gay men's parenthood is scarce, especially in a Swedish context. The interviews were analyzed using thematic analysis and resulted in three main themes and ten subthemes. The results show that the participating couples are longing to have children, but normative, economic, practical, legal, and social obstacles are common in their pursuits to start a family. With the help of a queer theoretical framework, the results show that gay men's family formation is influenced by heteronormativity, ideals regarding the nuclear family, and norms within the gay community. Their experiences highlight a double exclusion in relation to these conflicting normative systems. The lack of a clear path forward results in uncertainty, complex decision making, and a sense of being left to their own devices. The results from this study and previous research point to the need for societal and normative changes, increased access to information, positive role models, and appropriate support along the challenging path towards parenthood. This could, in turn, promote and facilitate gay men's opportunities for family formation beyond the narrow confinements of heteronormativity.

En kunskapslucka gällande samverkan mellan socialsekreterare på barn och familj och poliser har påvisats. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer i samverkan och informationsutbyte som socialsekreterare på barn och familj och poliser upplever att det finns i ärenden där en förälder har drogproblematik. Metoden som används är kvalitativ intervjustudie där fyra socialsekreterare på barn och familj, och fyra poliser intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys samt kopplats till tidigare forskning och systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att samverkan idag är till stor del begränsad av sekretess och att man arbetar för olika mål. Gällande informationsutbyte ses bra relationer och tillit som en framgångsfaktor och en brist på kunskap om varandras yrken som ett hinder. Utifrån den systeminriktade teorin framgår det att samverkan påverkas av alla tre systemen, mikro, meso, makro. / A study revealed a knowledge gap regarding collaboration between social workers in child and family services and police officers. The aim was to investigate the obstacles and success factors in collaboration and information exchange that social workers and police officers experience in cases involving parental substance abuse. The method used was a qualitative interview study involving four social workers and four police officers who were interviewed using semi-structured interviews. The results were analyzed using thematic analysis and linked to previous research and a systems theory perspective. Findings indicate that collaboration is largely constrained by confidentiality issues and differing objectives. Good relationships and trust are seen as a success factor for information exchange, while a lack of knowledge about each other's professions is identified as a barrier. From a systems perspective, collaboration is influenced by all three systems: micro, meso, and macro.

Bakgrund: Enligt familjemedlemmars erfarenheter upplevs det som en svårare situation när ett barn i familjen är i behov av palliativ vård jämfört med en vuxen person. Ett barn som är i ett livshotande tillstånd kan medföra stora förändringar i relationerna i familjen, då rollerna i familjen ändras och konflikter i familjen kan uppstå.  Syfte: Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av att ett barn i familjen får palliativ vård.  Metod: En litteraturstudie där kvalitativ metod använts och åtta artiklar har analyserats. Resultat: Analysen av de åtta artiklarna resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: Att hantera liv och död, familjens upplevelse av utsatthet och förändringar i familjens dynamik.  Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie visar att när ett barn i familjen får palliativ vård påverkas hela familjen. Familjen utsätts för många negativa situationer och känslor som sorg och rädsla över att förlora barnet. Resultatet visar också att familjemedlemmarna använder sig av olika strategier för att orka med och klara av den svåra situationen de befinner sig i. / Background: According to family members experience it is harder when a child inthe family is in need of palliative care compared to an adult. A child with a lifethreateningcondition can bring big changes within the family relationships since theroles in the family changes and conflicts appear. Aim: The aim of the study was to describe families’ experience of having a child inthe family who is in need of palliative care. Methods: A qualitative literature study was used, and eight qualitative articles werereviewed and analysed. Results: The analysis of the eight articles resulted in three main categories and ninesubcategories. The main categories were: To handle life and death, the family'sexperience of exposure and changes in the family dynamics. Conclusion: The results in this literature study shows that when a child in thefamily is in need of palliative care the entire family is affected. The families areexposed to many difficult situations and feelings like grief and fear of losing the child.The result also shows that the family members use different kinds of strategies tocope with the difficult situation they are living in.Keywords: Families

Abstrakt Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters kliniska resonemang vid val av interventioner för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer utfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen för att besvara studiens syfte. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Omgivningsfaktorer, Erfarenhet och personcentrerad arbetsterapi. Arbetsterapeuterna tog hänsyn till omgivningsfaktorer när de valde interventioner där föräldrar var en viktig omgivningsfaktor. Erfarenhet användes i det kliniska resonemanget, där anpassning av insatser, observation samt att prioritera fanns med som viktiga delar. Personcentrerat arbete återfanns genom resonemanget, att beakta barnets önskemål och intressen med fokus på barnets aktivitetsproblem snarare än diagnos. Slutsats:Ett personcentrerat arbetssätt ansåg vara viktigt i det kliniska resonemanget med hela familjen i åtanke vid val av interventioner. Omgivningsfaktorer som föräldrars förutsättningar fanns med i det kliniska resonemanget och barnets motivation ansågs påverka vad man kunde välja för interventioner. Erfarenhet påverkade valet av intervention och genom att delge varför man gör som man gör kan viktig kompetens synliggöras. Implikationer: Verksamma arbetsterapeuter kan få nya perspektiv som kan utveckla deras kliniska resonemang och öka förståelse om betydelsen av att delge sitt resonemang till andra. Arbetsterapeuter kan inspireras till självreflektion kring exempelvis vilken evidens som finns bakom olika interventioner och om man inkluderar barnen så långt det är möjligt. / Abstract Aim: The aim of the study was to shed light on occupational therapists' clinical reasoning when choosing interventions for children and adolescents with neuropsychiatric disabilities.Method: A qualitative interview study with an inductive approach and semi-structured interviews was used. A qualitative content analysis was used in the analysis process to answer the purpose of the study. Results: Three main categories were identified: Environmental factors, Experience and person-centered occupational therapy. The occupational therapist considered environmental factors when choosing interventions where parents were an important environmental factor. Experience was used in the clinical reasoning, where adaptation of interventions, observation and prioritization were included as important parts. Person-centered practice was found through the reasoning of considering the child's wishes and interests with a focus on the child's activity problems rather than diagnosis. Conclusion: A person-centred approach was considered important in the clinical reasoning with the whole family in mind when choosing interventions. Environmental factors such as the parents' conditions were included in the clinical reasoning and the child's motivation were considered to influence what interventions could be chosen. Experience influenced the choice of intervention and by sharing why you do what you do, important skills can be made visible. Implications: Working occupational therapists can gain a new perspective that can develop their clinical reasoning and increase understanding of the importance of sharing their reasoning with others. Occupational therapists can be inspired to self-reflect on what evidence is behind various interventions and whether children are included as far as possible.

Bakgrund: Den familjecentrerade omvårdnaden är en viktig del inom barnsjukvård. Barnet och familjen ökar sitt välbefinnande samt minskar sitt lidande genom ett partnerskap med vårdpersonalen där samarbetet ses som en grundsten. Avsaknad av information och brist på delaktighet kan leda till otrygghet, frustration och osäkerhet hos hela familjen. Barnsjuksköterskan har därför en viktig uppgift att möjliggöra den familjecentrerade omvårdnaden i det dagliga arbetet inom barnsjukvård. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvård. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 12 barnsjuksköterskor från Götaland utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom tre kategorier: Betydelsen av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad, Vikten av att samverka med familjen i omvårdnaden och Betydelsen av möjligheter och utmaningar inom familjecentrerad omvårdnad. Slutsatser: Det är betydelsefullt att barnsjuksköterskan inom ramen för den familjecentrerade omvårdnaden tar hänsyn till familjens individuella förutsättningar och anpassar vården efter deras behov. För att möjliggöra det arbetet behöver den familjecentrerade omvårdnaden tydliggöras och riktlinjer utvecklas för att främja familjens välmående och känsla av trygghet. / Background: Family-centered care is an important part of pediatric health care. The child and the family increase their well-being and reduce their suffering through a partnership with the healthcare staff, where cooperation is seen as a cornerstone. Lack of information and of participation can lead to insecurity, frustration and uncertainty in the whole family. The pediatric nurse therefore has an important task to enable family-centred care in the daily work in children's health care. Aim: To describe pediatric nurses' experiences of working with family-centred care in pediatric health care. Method description: Qualitative method with inductive approach was applied in the study. Semi-structured interviews with 12 pediatric nurses from Götaland constituted the data collection. The data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: In the processed interview material, three categories emerged: The meaning of working with family-centered care, The importance of collaborating with the family in nursing and The meaning of opportunities and challenges in family-centered care. Conclusions: It is important that the pediatric nurse within the framework of the family-centered care considers the family's individual circumstances and adapts the care to their needs. To enable this work, family-centered care needs to be clarified and guidelines developed to promote the family's well-being and sense of security.