Globaliseringen och en teknologisk utveckling har påverkat marknaden, den har förändrat hela samhället . Digitala teknologier har utvecklats i hög takt och bankbranschen ligger i framkant gällande användning av teknologier och verktyg. Relationen mellan bank och kund är allt mindre fysisk och det ställer nya krav på hur företag ska kunna upprätthålla en kundnära relation. Kundnära organisationer som de agila utgår ifrån ett kundfokus som genomsyrar dess verksamhet. Traditionellt har kundfokus upprätthållits genom det fysiska mötet men den digitaliserade kundrelationen förändrar förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka hur en kundnära organisation kan upprätthålla ett kundfokus när kundrelationen digitaliseras. Studien visar att kundfokus har upprätthållits tack vare tre nyckelfaktorer. 1. Digitala verktyg som komplement till bankkontoren har ökat tillgänglighet samt valmöjlighet. 2. Fler och nya kanaler har skapats för att förvärva information om kunder. 3. Företaget har lyckats kommunicera ut förändringen i organisationen och således förändrat arbetssättet kring kunden. Globaliseringen och en teknologisk utveckling har påverkat marknaden, den har förändrat hela samhället . Digitala teknologier har utvecklats i hög takt och bankbranschen ligger i framkant gällande användning av teknologier och verktyg. Relationen mellan bank och kund är allt mindre fysisk och det ställer nya krav på hur företag ska kunna upprätthålla en kundnära relation. Kundnära organisationer som de agila utgår ifrån ett kundfokus som genomsyrar dess verksamhet. Traditionellt har kundfokus upprätthållits genom det fysiska mötet men den digitaliserade kundrelationen förändrar förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka hur en kundnära organisation kan upprätthålla ett kundfokus när kundrelationen digitaliseras. Studien visar att kundfokus har upprätthållits tack vare tre nyckelfaktorer. 1. Digitala verktyg som komplement till bankkontoren har ökat tillgänglighet samt valmöjlighet. 2. Fler och nya kanaler har skapats för att förvärva information om kunder. 3. Företaget har lyckats kommunicera ut förändringen i organisationen och således förändrat arbetssättet kring kunden.

Syftet med arbetet är att belysa hur ett urval konsthantverkare i Östergötland beskriver distanseringen i sitt arbete. Med distanseringen i detta arbete avser jag tiden då en skapande människa, efter en period av medvetet arbete, lämnar sitt verk ifrån sig eller avbryter sitt arbete och gör någonting annat. Utifrån syftet har en frågeställning med tre frågor formulerats: Hur påverkar distanseringen konsthantverkarens skapandeprocess? Hur beskriver konsthantverkare distanseringen? Har hon/han ett begrepp för den? Vilka skillnader och likheter finns hos olika konsthantverkare när det gäller distansering? En kvalitativ intervju har används som metod i arbetet. Metoden rymmer möjligheter att skaffa djupare kunskap om fenomenet distansering. Kvalitativ intervju hjälper också till att upptäcka och identifiera egenskaper hos intervjuades uppfattning om fenomenet. I studien har fem konsthantverkare från Östergötland som har varit verksamma i minst fem år intervjuats. En informant från varje material områden trä, metall, keramik, textil och glas valdes ut. Urvalet har skett ur Skriften Form Träff. Skriften fungerar som en formguide och innehåller information om verksamma konsthantverkare och slöjdare i olika material område i Östergötland. En inledning och en begreppsförklaring ges redan i början av arbetet. En  litteraturgenomgång efter syftet och frågeställningar ger information om tidigare studier om distanseringen. I resultatet presenteras och bearbetas intervjusvaren i form av en sammanfattning och en egen tolkning. Resultatet tyder på att faktorer som material, arbetssätt, personliga intresse och arbetsmiljö har avgörande roll för konsthantverkarna när det gäller distanseringen. Informanternas svar visar dessutom att distanseringen finns i alla informanternas arbete fast på olika sätt och i olika moment. En annat rimlig slutsats av resultatet bör vara att distanseringen har ofta en positiv påverkan på skapandet. Resultatet tyder också på att det inte finns ett gemensamt eller ett personligt begrepp för distanseringen och konsthantverkarna ser på den ofta som ett spontant och oförutsägbart fenomen som är en osynlig del av skapandeprocessen. I diskussionen redogörs uppsatsens alla delar och till sist ges avslutande kommentarer och förslag till vidare studier.

Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.

Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.

Bakgrund Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter. Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet. Resultat Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård. Slutsats Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs.

Title: “Bitter bitches and incels” - A qualitative study about how the conflict between feminists and antifeminists is expressed in discussion forums at Flashback Authors: Ella Östman Skala and Molly Lindman  The purpose of this study is to examine the conflict between feminists and antifeminists and how it is expressed on the internet through interaction at the discussion forum Flashback. We also aim to shed particular light to the antifeminist approach to the feminist movement in order to contribute to a greater understanding of the nature of the conflict as well as to gain an idea of the reasoning behind the resistance. Our data is collected through a qualitative method in the form of netnography where we observe six discussion forums online. The theoretical perspectives that are used in order to interpret the empirical data are: Wettergren & Jamison´s (2013) understanding of social movements, Gemzöe´s definitions of feminist orientations (2002), Mollwing´s definitions of antifeminist orientations (2021) as well as Brown´s (1988) theory about intergroup conflict and Allport´s (1979) contact hypothesis. Theoretical concepts that came to be crucial in our understanding of the conflict and its aspects were stereotyping, incompatible goals, collective identity and structural tensions.  The results of the study shows that the expression of the conflict can be understood through the following three fundamental aspects: the occurrence of different perceptions about the significance of feminism, attribution of negative characteristics as well as stereotypes to each other and lastly, disagreements about whether today's society can be considered equal or not. Feminists tend to argue that the society we live in today still requires development for us to be able to entitle ourselves as equal, and the feminist movement is seen to be striving to achieve this equality between the sexes. As a result of this, feminists are assigned negative attributes by antifeminists, such as being annoying, incomprehensible and unnecessary. Antifeminists however claim that feminism cannot be equated with gender equality as the movement has undergone a radicalization that results in feminism being interpreted as a man hating movement that only favors women and therefore oppresses men. The society we live in today is by antifeminists perceived to be equal since a long way back, which makes the continued feminist battle unjustified. As a consequence of this antifeminists are, by feminists assigned with characteristics such as being misogynistic, conservative, diminishing and deniers of a major societal problem. The process of attributing negative characteristics to one another indicates that there is a will to distance themselves from each other that goes beyond the natural distancing that occurs as a part of the dynamics between two groups.

This study explores how the design of women’s social space of action is presented in Hagar Olsson’s play S.O.S: Save our souls (1928). The focus of the study is on the female main character of the play, Maria. The analysis model consists of close reading with the play's melodramatic elements as a starting point. The theoretical framework for the study is the epic theater tradition where Bertolt Brecht has an important influence. The study shows that there is an existing deficiency condition regarding women´s social space of action. This design interprets as a space where women´s happiness and freedom experiences as difficult to access. There is also a critique towards this design through Maria and her actions. The critique is targeted towards long-standing social constructions. However, it should be pointed out that the play takes plays in a bourgeoise environment. Therefore, the design of the space as well as the critique targets towards this environment. The study also shows that Maria´s actions combined with the play opens up for a possible new space where contemporary bourgeoise women allows to act beyond their expectations. This design creates a possibility for women to follow their own way to happiness.

The covid-19 pandemic affected people’s health in several different ways, and government policies to address the pandemic sometimes needed to trade-off between containment of thevirus and other health aspects. This study aims to evaluate the effect of lockdown-policies on individuals’ mental wellbeing. To this end, we use a difference-in-difference method, comparing proxies for mental health before and after lockdown recommendations in 2020 relative to the same calendar months in the year preceding the pandemic. To measure mental health, we use data from Google Trends on the relative search intensity on words and classes of words associated with mental illness of various kinds. The results show that searches onmental illness increased in Sweden from March 2020, right after social distancing measures were put in place. To assess whether social isolation is a key mechanism rather than a general pandemic effect, we present hetergeneous effects by the share of single-person households atthe county level, which support social isolation as a potential channel. Given that thestate-imposed lockdown in Sweden was partial, the results can be considered a lower boundof social distance effects on mental illness. / Covid-19 pandemin påverkade människors hälsa på flera olika sätt och insatser för att hantera pandemin innebar ibland en avvägning mellan smittspridning och andra hälsoaspekter. Denna studie syftar till att utvärdera effekter av smittskyddsåtgärder på människors psykiska hälsa i Sverige. Med hjälp av en difference-in-difference metod jämförs proxyvariabler för mentalohälsa före och efter införande av restriktioner under 2020 relativt samma kalendermånader föregående år. Med data från Google Trends undersöks pandemins effekt på den relativasökintensiteten på ord och kategorier av ord förknippade med psykisk ohälsa. Resultaten visar att sökningar på ord relaterade till psykisk ohälsa ökade i Sverige från mars 2020 då de första restriktionerna om social distansering infördes. I syfte att se om social distansering ären viktig mekanism snarare än en generell pandemieffekt, utförs en heterogenitetsanalys på andel singelhushåll på länsnivå. Den visar att social distansering är en möjlig kanal. Givet att Sverige inte införde en regelrätt “lockdown” kan resultaten betraktas som ett lower bound avsocial distanserings effekt på psykisk ohälsa.

Bakgrund Uppskattningsvis lever cirka 20 procent av svenska befolkningen med långvarig smärta vilket kostar samhället stora summor varje år och orsakar lidande för den som är drabbad och dennes anhöriga. Enligt Association for the Study of Pain (2021) definieras smärta som en associering till faktisk eller potentiell vävnadsskada. Denna litteraturöversikt är angelägen för att ge en ökad förståelse för personer som lider av långvarig smärta och de copingstrategier som de använder för att hantera sin smärta. Syfte Att beskriva copingstrategier hos personer i arbetsför ålder som lider av långvarig smärta. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningarna gjordes mellan 2017 och 2022 genom databaserna CINAHL och PubMed. Därefter undersöktes utvalda artiklar genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att personer med långvarig smärta ofta drog sig undan och isolerade sig i rädsla för att vara andra till last, trots att forskning visat på att sociala relationer var den viktigaste faktorn för att hantera smärtan. Brist på effektiva copingstrategier ökade katastrofiering och rädslor samt minskade fysisk aktivitet. Detta ledde till ökad smärta och trötthet vilket bidrog till större funktionsnedsättning, ångest och maktlöshet. Läkemedel var den vanligaste formen av smärtbehandling trots att forskning visat att kognitiv beteendeterapi har bättre effekt för att öka patienters välmående vid långvarig smärta. Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med långvarig smärta använder sig av en rad olika copingstrategier för att hantera sin smärta. / Background It is estimated that around 20 percent of the Swedish population lives with chronic pain, which costs society large sums every year and causes suffering to the person affected and their relatives. According to the Association for the Study of Pain (2021), pain is defined as an association with actual or potential tissue damage. This literature review emphasizes the importance of an increased understanding of people suffering from chronic pain and the coping strategies they use to manage their pain. Aim To describe coping strategies by people 18 to 65 years old who suffer from chronic pain. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The searches were made between 2017 and 2022 through the CINAHL and PubMed databases. Selected articles were examined through an integrated analysis. Results The results showed that people with chronic pain often withdrew and isolated themselves in fear of being a burden to others, despite research showing that social relationships were the most important factor in managing the pain. Lack of effective coping strategies increased catastrophizing and fears and reduced physical activity. This led to increased pain and fatigue which contributed to greater functional impairment, anxiety and powerlessness. Medicines were the most common form of pain treatment despite research showing that cognitive behavioral therapy is more effective in increasing patients' wellbeing concerning chronic pain. Conclusions The results of this literature review showed that people with chronic pain use a range of different coping strategies to manage their pain.

During pandemics such as the Coronavirus Disease 2019 (COVID19), some government agencies might recommend that citizens keep distance to other people when moving in public environments; this distance is often referred to as social distancing. Since social distancing limits how people are allowed to move in an environment, it could prove to become an obstacle during situations such as evacuations. This raises the question if social distancing has a noticeable impact on evacuation times. Evacuation scenarios have previously been researched by utilizing crowd simulations. Therefore, this study uses an agent based crowd simulator developed in Unity3D to investigate the effects of social distancing on the time taken to conduct orderly evacuations of classroom environments. The virtual environments used were modeled after two differently sized classrooms at The Royal Institute of Technology (KTH). The environments were modified with varying amounts of available exits and social distances between virtual agents in order to perform experiments. The results of the study indicate that increasing the degree of social distancing increases the evacuation time, whilst adding more exits reduces it. The significance of these changes in evacuation time are dependent on classroom size. The study concludes that although social distancing does increase evacuation time, the magnitude of the effect depends the previously mentioned environmental factors. / Under pandemier som COVID19 skulle vissa myndigheter kunna rekommendera medborgare att hålla avstånd från andra i allmänna miljöer; detta avstånd benämns ofta som social distansiering. Eftersom social distansiering begränsar antalet personer som får befinna sig i en miljö, skulle det kunna vara ett hinder under situationer som evaukeringar. Detta väcker frågan ifall social distansiering har en märkbar påverkan på evakueringstider. Evakueringsscenarier har tidigare studerats genom att utnyttja simuleringar av folkmassor. På grund av detta använder den här studien en agentbaserad simulator utvecklad i Unity3D, i syfte att undersöka effekten av social distansiering på tiden det tar att genomföra ordnade evakueringar av klassrum. De virtuella miljöer som användes modellerades efter två klassrum av olika storlek på KTH. Miljöerna modifierades med varierande antal tillgängliga utgångar och sociala avstånd mellan virtuella agenter för att utföra experiment. Resultaten av studien indikerar att en ökning av det sociala avståndet ökar evakueringstiden, medan en ökning av antal tillgängliga utgångar minskar den. Signifikansen av dessa förändringar i evakueringstid är beroende av klassrummens storlek. Studien fastslår att trots att social distansiering ökar evakueringstiden så beror magnituden av ökningen på de tidigare nämnda miljömässiga faktorerna.