Entreprenörskap och företagande är essentiellt för ekonomisk tillväxt i ett land. Det bidrar med innovativa idéer som utvecklar samhället och möjliggör fler arbetstillfällen. För att entreprenörer och företag ska kunna utveckla dessa idéer krävs kapital, vilket emellertid kan vara svårt att erhålla. Nystartade- och tillväxtföretag förknippas med hög risk då de befinner sig i ett stadie där informationsasymmetrin är stor och utfallet av en investering är svår att beräkna. Venture Capital (VC) är en form av riskkapital som finansierar nystartade- och tillväxtföretag med hög risk. De bidrar med finansiering och erfarenhet i utbyte mot en andel av företaget. VC är därmed essentiellt för entreprenörskap, företagande och i längden även samhället. Under våren 2020 utbröt Covid-19-pandemin i Sverige och orsakade en instabilitet i samhället och dess ekonomi. Syftet är därmed att undersöka Covid-19-pandemins eventuella påverkan på den svenska VC-marknaden. För att studera dessa eventuella effekter undersöks förändringar i investeringsantal, investeringsvolym samt vilket stadie dessa investeringar genomförs. Dessutom undersöks förändringar i investeringsmönster, branschförskjutning samt hur den sociala distanseringen kan ha påverkat VC-marknaden. Forskningsfrågan besvaras genom insamling av realdata från Crunchbase samt intervjuer med aktörer på marknaden.  Resultatet av studien indikerar att antal VC-investeringar under året har minskat med 18,1%, däremot är investeringsvolymen fortsatt hög och har under året ökat med 155,1%. Det som framförallt kan utläsas är att Seed-investeringar, det vill säga investering i ett tidigt stadie, har drabbats hårdast. Antalet investeringar i detta stadie har minskat med 21% under året. Vidare indikerar resultatet även att den sociala distanseringen till följd av de införda restriktionerna har haft en indirekt inverkan på VC-marknaden. Detta då det inneburit en förändring i VC- processen och arbetssättet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att VC-marknaden i Sverige har påverkats av Covid-19-pandemin. Däremot kan ingen större krasch identifieras då investeringsvolymen är fortsatt hög trots en minskning i antal investeringar. Studiens implikationer är en ökad förståelse för hur marknaden fungerar samt hur den har påverkats av Covid-19-pandemin. Resultatet kan vara av intresse för ett flertal intressenter, däribland entreprenörer, investerare, VC-bolag, forskare men framförallt politiska beslutsfattare. Genom en förståelse för marknaden kan politiska beslutsfattare upprätthålla samt stimulera den ekonomiska tillväxten.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till att arbete kan utföras under mer flexiblaformer. Syftet med studien var därför att undersöka om skillnader i upplevelsen avinformations och kommunikationsteknikens krav (IKT-krav) påverkade möjligheterna att dragränser mellan arbete och fritid. Metoden för datainsamling var kvantitativ och 31enhetschefer erbjöds möjlighet att delta i studien genom att besvara en webbenkät.Svarsfrekvensen uppgick till 58 % (N = 18). Studiens huvudresultat visade på signifikantaskillnader i förhållande till mental distansering från arbetet, där de som upplevde låga IKTkravskattade förmågan till mental distansering högre och de som upplevde höga IKT-kravskattade förmågan till mental distansering lägre. Det betyder att när kraven om tillgänglighetoch förväntningar på respons ökar på enhetscheferna, så är upplevelsen att förmågan tillmental distansering minskar. Utövad gränsstrategi visade inte på några signifikantaskillnader. Resultaten betraktas med försiktighet eftersom deltagarantalet är lågt. Någragenerella slutsatser bör inte dras men den praktiska relevansen är av värde i sammanhanget. / Technology development has contributed work to be performed under more flexible forms.The aim of the study was to investigate if information and communication technologydemands (ICT-demands) affected the ability to create boundaries between work and leisure.The method of collecting data was quantitative and 31 managers for different units in thehealth and care sector had the opportunity to participate by answer an websurvey. 58 %responded and the main result showed significant differences in order to psychologicaldetachment. Those who experienced low ICT-demands estimated higher ability topsychological detachment from work, and those who experienced high ICT-demandsestimated the ability to psychological detachment lower. This means that when demands likeavailability and response expectations increases among the managers, the sense of beingaway from work decreases. Boundary management on the other hand, does not show anysignificant differences in experience. The results are considered with caution as the numberof participants are low. Some general conclusions should not be drawn but the practicalrelevance is of value in the context.

I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

This qualitative study is aimed to explore the leaders’ experiences of difficult conversations in their work. We have examined if they take on a different role during the difficult conversations and how communication can affect their leadership during the conversation. We have also examined the importance of the leaders’ ability to distance themselves from the sensitive subject and situation, to maintain their role as leaders. We conducted six interviews with leaders who often convey difficult messages in their daily work. The interviews were based on a semi- structured interview guide. The interview results were analyzed with the help of George H. Mead´s role-taking theory and his concept of "I" and "Me", and Erving Goffman´s dramaturgical perspective and impression management concept. The theories and concepts contributed to a deeper understanding of leaders´ experiences regarding difficult conversations. According to the results, the leaders seem to practice Role-taking in their everyday work, to be able to distance themselves from the sensitive subject and avoid getting too emotionally involved. Impression management also appears to be a useful tool that leaders use in order to control the situation during the difficult conversation. Communication, both verbal and non-verbal communication is something that is perceived by the leaders, to have an impact on the impression that the employee gets during the difficult conversations. Adapting the leaders´ ways of communication can therefore help to influence, and regulate the experience, impression and reaction the employee will have. / I denna kvalitativa studie undersöker vi ledares erfarenheter av svåra samtal i arbetslivet, om dessa intar en annan roll vid svåra samtal samt på vilket sätt kommunikationen kan påverka ledarskapet under samtalet. Vi undersökte även vilken betydelse distansering har för att lyckas behålla sin roll som ledare. Vi har genomfört 6 intervjuer med ledare som ofta förmedlar svåra budskap i sitt arbete. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sedan analyserades resultatet med hjälp av George H. Meads teori om rollövertagande och begreppen den generaliserade andre, I och Me. Samt Erving Goffmans teori om den dramaturgiska handlingsmodellen och begreppet intrycksstyrning. Teorierna och begreppen bidrog till en djupare förståelse av ledares erfarenheter av svåra samtal. Rollövertagande verkar enligt resultaten vara något som ledarna utövar, för att enklare kunna utföra sitt arbete och distansera sig, för att inte bli för emotionellt engagerad. Intrycksstyrning verkar också vara ett användbart verktyg som ledare använder sig av för att styra situationen under samtalet. Kommunikation, både verbal och icke-verbal uppfattas ha en påverkan på intrycket som medarbetaren får. Anpassning av ledarens sätt att kommunicera på kan hjälpa till att styra och reglera medarbetarens intryck och reaktion.

Coronaviruset Covid-19 har haft en snabb spridning i Sverige och Europa framförallt. För att hantera krisen vidtas åtgärder nationellt som globalt med råd såsom att hålla personlig hygien, utöva social distansering och stanna hemma i den mån man kan. Detta har bidragit till förändringar i vardagsrutiner. Syftet med denna studie var att ta reda på förändringar i inköpsvanor och beteenden kring inköp och måltidskonsumtion i svenska hushåll. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätstudie med 110 deltagare som bor i Sverige. Resultatet från studien visar en minskning i antal inköp per månad men ingen förändring i inköpsmetod, dock i val av livsmedel. Studien visar en ökning i försäljning av pasta och torrvaror och minskning i försäljning av färska kött- och fiskprodukter. Det framkommer även att det inte finns någon oro för att maten ska ta slut, men att en större andel handlar mer mat i förebyggande syfte. Beteendena för inköpsvanor kan vara en respons på bristande kunskap och erfarenhet i hantering av en pandemi. Ökningen av pasta och ris kan bero på att de har lång hållbarhet, eftersom varor med lång hållbarhet kan bidra till färre inköpstillfällen. Slutligen observeras att kvinnor äter fler måltider än män generellt sett i hemmet vilket kan vara en respons på att inkomst skiljer sig mellan män och kvinnor enligt forskning.

Background: Family-owned companies characterize both the Swedish and many of the world's corporate markets. The family circle is the core of the family business on which the family business depends. A successful generational change is thus a fundamental component for preserving the continuity of the family-owned company. Despite this, there is research that shows that generational shifts are not always feasible and research on why family members leave their empire is limited. This is where the master thesis takes over. Purpose: The purpose of the master thesis is to understand reasons that may be the basis for a family member's distancing from the family-owned company with a special focus on the board's functions. Method: Deductive research approach has been used where existing theory about the board's functions and factors that can affect the family-owned companies' succession process has built up the master thesis' theoretical model. The study has been carried out through a quantitative research method and more specifically a questionnaire survey where the collected data forms the basis for the empirical analysis and results that are presented. Conclusion: The study has, with some caution, been able to show that there is distancing in family businesses of family members and that this is often due to natural causes such as retirement and death. We have been able to confirm previous research regarding the companies' vision of a continuity and a long-term corporate governance perspective, but also that the need for the board’s control function will become a more central part when the company is faced with difficult financial times. / Bakgrund: Familjeföretag präglar både den svenska och många av världens företagsmarknader. Familjekretsen utgör familjeföretagens kärna som familjeföretaget är beroende av. Ett lyckat generationsskifte är därmed en grundläggande komponent för att bevara familjeföretagets kontinuitet. Trots detta finns det forskning som visar på att generationsskiften inte alltid är genomförbara och forskningen kring varför familjemedlemmar lämnar sitt imperium är begränsad. Det är här examensarbetets undersökning tar vid. Syfte: Syftet med examensarbetet är att förstå vilka orsaker som kan ligga till grund för en familjemedlems distansering från sitt familjeföretag med en särskild inriktning på styrelsens funktioner. Metod och genomförande: Deduktiv forskningsansats har använts där befintlig teori kring styrelsens funktioner och faktorer som kan påverka familjeföretagens successionsprocess byggt upp uppsatsens teoretiska modell. Studien har genomförts genom kvantitativ forskningsmetod och mer specifikt en enkätundersökning där den insamlade datan utgör grund till den empiriska analys och resultat som presenteras. Slutsats: Studien har, med viss försiktighet, kunnat påvisa att det förekommer distansering i familjeföretag av familjemedlemmar och att detta många gånger beror på naturliga orsaker såsom pensionering och dödsfall. Vi har kunnat bekräfta tidigare forskning vad gäller företagens vision om en kontinuitet och ett långsiktigt bolagsstyrningspespektiv, men även att behovet av styrelsens kontrollfunktion kommer bli en mer central del när företaget möts av svåra finansiella tider.

Syfte: Att beskriva aktivitetsmönster och upplevelse av aktivitetsbalans hos individer över 70 år efter införandet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om begränsad social kontakt i samband med covid-19-pandemin. Metod: Genom en kvalitativ induktiv ansats med ett strategiskt urval genomfördes 17 semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka mönster och upplevelser av tillvaron i deltagarnas berättelser. Resultat: Deltagarna beskrev att det funnits både svårigheter och möjligheter för hur de kunde adaptera och hitta nya sätt att utföra aktiviteter på. Med färre aktiviteter och mer tid att förfoga över blev deltagarna angelägna om att komma till rätta och utföra aktiviteter som upplevdes meningsfulla för att finna balans i vardagen. Aktivitetsmönster tog ny form då aktiviteter förändrades och/eller försvann varpå deltagarna anpassade sig efter de nya förutsättningarna, och aktiviteterna med dem. Resultatet lyfte hur aktivitetsbalansen påverkades då aktiviteter förändrades eller försvann, att deltagarna utmanades att hitta strategier för att finna meningsfulla aktiviteter i den nya vardagen. Slutsats: Studien visade att engagemang i aktivitet hörde samman med välmående och vikten av tillgänglighet. Ökad kunskap behövs för att bidra med insikt i vad som bibehåller balans, hur tillgängligheten kan öka och vilket stöd arbetsterapeuter och samhället kan ge. / Aim: To describe patterns of daily occupations and experience of occupational balance in individuals over 70 years of age after the introduction of the Public Health Agency of Sweden's recommendations on limited social contact in connection with the covid-19-pandemic. Method: Through a qualitative inductive approach with a strategically planned selection, 17 semi-structured interviews were conducted. Data was analyzed through a qualitative content analysis to discover patterns and experiences of existence in the participants stories. Results: Participants described that there have been both difficulties and opportunities for how they could adapt and find new ways to perform activities. With fewer activities and more time at their disposal, the participants became eager to come to terms with and perform activities that felt meaningful in order to find balance in everyday life. Patterns of daily occupations have taken on new forms as activities have changed and/or disappeared, after which the participants adapted to the new conditions and the activities with them. The results highlight how the occupational balance has been affected when activities have changed or disappeared, that participants have been challenged to find strategies to find meaningful occupation in the new everyday life. Conclusion:The study showed that participation in occupation is related to well-being and the importance of accessibility. Increased knowledge can provide insight into what maintains balance, how accessibility can increase and what support occupational therapists and society can provide.

This study is a qualitative study on professionals' thoughts and experiences about autism in the wake of covid-19. To investigate this, three people who are professional psychologists in different fields with experience on people with autism participated through individual interviews via Zoom of between 25 to 55 minutes.         The results of the study are based on the material from these interviews that were reworked from audio file to transcription, which in turn was analyzed with thematic analysis carried out in a six-step process. The thematic analysis resulted in five themes: introverted/extrovert human autism, need for clarity when unclear, reduced risk of being identified as odd – the digital rescue, support and actions and  post-pandemic response and evaluation.          Conclusions that can be drawn from the results of the study are that as a result of the restrictions on social distance, people with autism and neurotypical people suffer approximately equally based on whether the person is socially interested or not. People with autism during the covid-19 pandemic may have gotten it in part better, those who previously asked for distance learning or opportunities to work remotely from their own home have now been given the opportunity. It is important that people with autism receive the support they need during the pandemic from, for example, school health teams. After the pandemic, evaluations of what worked and not during the pandemic for people with autism need to be carried out. / Föreliggande undersökning är en kvalitativ studie om professionellas tankar och erfarenheter om autism i spåren av covid-19. För att undersöka detta deltog tre personer som är yrkesverksamma psykologer inom olika områden med erfarenhet om personer med autism genom enskilda intervjuer via Zoom på  mellan 25 till 55 minuter.     Resultatet i studien är grundat på materialet från dessa intervjuer som bearbetades om från ljudfil till transkribering som i sin tur analyserades med tematisk analys som genomförs i en sexstegsprocess. Den tematiska analysen resulterade i fem teman: den introverta/extroverta mänskliga autismen, behov av tydlighet när det är otydligt, minskad riska att bli utpekad som udda – den digitala räddningen, stöd och insatser och utvärdering efter pandemin.     Slutsatser som är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att till följd av restriktionerna om social distansering drabbas personer med autism och neurotypiska personer ungefär likvärdigt utifrån om personen är socialt intresserad eller ej. Personer med autism under pandemin med covid-19 kan ha fått det delvis bättre, dom som tidigare efterfrågat distansstudier eller möjligheter att få arbeta på distans från det egna hemmet nu har getts möjligheten. Det är viktigt att personerna med autism får det stöd de behöver under pandemin från till exempel skolhälsoteam. Efter pandemin behöver det ske utvärderingar om vad som fungerat och inte under pandemin för personer med autism.