Syftet med denna studie var att undersöka relationers betydelse för studenter på Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm under Covid-19 pandemin. Som metod har en kvantitativ enkätstudie använts för att undersöka huruvida studenternas nätverk och sociala kontakter haft för betydelse i hur de hanterar sin livssituation under pandemin. Frågor om deras upplevelse av stress, ensamhet och psykisk hälsa har ställts för att få svar på hur de påverkats av restriktionerna i samhället där distansstudier varit en stor omställning för studenter. Materialet har sedan bearbetats i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics (SPSS) och analyserats utifrån relationella socialpsykologiska teorier såsom Thomas J Scheffs teori om sociala band, symbolisk interaktionism och teorin om primära och sekundära grupper samt vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att majoriteten av studenterna har stabila nätverk där de prioriterar mer etablerade och meningsfulla relationer samt vänder sig till det primära nätverket när de är i behov av stöd vilket kan vara en orsak till att den psykiska hälsan blir hanterbar. Resultatet pekar även på att studenter som studerat under en längre tid tillsammans har starkare sociala band än de som precis börjat sin studieresa ihop. / The purpose of this study was to investigate the importance of relationships for students at Ersta Sköndal Bräcke University in Stockholm during the Covid-19 pandemic. A quantitative survey study has been used as a method to investigate whether the student’s network and social contacts were important to how they handle their life situation during the pandemic. Questions about their experience of stress, loneliness and mental health have been asked to get answers to how they have been affected by the restrictions in society where distance learning has been a major adjustment for students. The material has since been processed in the statistical program IBM SPSS Statistics (SPSS) and analyzed on the basis of relational social psychological theories such as Thomas J Scheff’s theory of Social ties, Symbolic interactionism and the theory of primary and secondary groups, as well as scientific articles. The result of the study shows that most students have stable networks where they prioritize more established and meaningful relationships and turn to the primary network when they need support which may be the reason why mental health becomes manageable. The result also indicates that students who have studied together for a longer period have stronger social ties to one another than those who have just begun their study journey together.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.

The purpose of this work is to review how households and individuals have adapted to today's pandemic by seeing how the everyday elements that exist have changed and where movement patterns have been re-evaluated and converted into a new form of patterns. Issues that will be highlighted are: - How has the movement pattern for the household changed from a “normal everyday” life to Covid-19? - How have households adapted to conflicts over the distribution of household space? - How has the individual adapted to the new everyday life? The essay will be based on an in-depth study of households everyday lives. Where a time-geographical approach will form the basis for the theory of work. This work will be based on three parts. The primary data will consist of time diaries and semi-structured interviews. Secondary data in the form of literature will also build up a background understanding. A description of individuals' movement patterns from the time diary will shed light on different results and a deeper understanding will be gained from the interviews that are presented. Individuals 'and households' everyday lives have changed drastically since Covid-19 started, where adaptations are a big part of how individuals design their new movement patterns in their new everyday life.

This study examines how older people in Sweden experience life during the restrictions following the Covid-19 pandemic. Six elderly people were interviewed and the transcriptions were analyzed using a qualitative research method. The study showed that the restrictions have not yet led to any deterioration in well-being, but the majority of the group felt that the restrictions had affected their life situation in a negative way. The group had to limit social contacts and minimize visits from loved ones during the pandemic. Active life was also set aside due to the restrictions, which was perceived negatively by the respondents. The results are in line with previous research which shows that elderly people experience dissatisfaction with social isolation that resulted from the Covid-19 restrictions, but it turned out that the respondents seemed to have a strong safety net and strong resilience as they adapted well to the social restrictions.

I mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi och kan liknas en kris vilket medförde att flera företag fått ändra om sina arbetssätt för att kunna förhålla sig till restriktionerna. Revisionsyrket har likt många andra verksamheter drabbats av distansering där fysisk kontakt med kollegor och kunder begränsats. Detta har gjort att revisorn har behövt hitta alternativa sätt för att genomföra arbetet. De nya omständigheterna innebär att det krävs mer forskning inom ämnet för att se hur det påverkar revisorns arbete, då tidigare kriser har visat sig ha en påverkan på revisionskvaliteten. Det förändrade arbetssättet förväntas även delvis fortsätta framgent vilket gör studien aktuell.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorns arbete har påverkats under distanseringen och hur det har påverkat revisionskvaliteten. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sammanlagt tio respondenter deltog genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter har varit verksamma inom revisionsyrket i minst två år från det att Covid-19 klassades som en pandemi, vilket gjorde att de hade erfarenhet av såväl arbete på distans som på arbetsplatsen.  Studiens resultat indikerar att distanseringen har påverkat revisorns arbete, vilket har påverkat revisorns tillstånd av komfort som i sin tur har en inverkan på revisionskvaliteten. Revisorn har behövt använda alternativa sätt vid insamling av revisionsbevis vilket har varit extra kännbart vid lagerinventering. Distanseringen har påverkat kommunikationen med kollegor och kunder vilket har försvårat kunskapsutbytet och förståelsen av det reviderade bolaget. Samtidigt har distanseringen effektiviserat arbetet och gjort det mer flexibelt där nya möjligheter skapats. För att möjliggöra arbetet under distanseringen har digitala lösningar använts i större utsträckning av både revisorerna och kunderna. Fortsättningsvis kommer revisorerna kombinera distansarbete, arbete på kontor och ute hos kund eftersom studien indikerar på att fysiska möten är av betydelse. / In March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic and can be likened to a crisis, which meant that several companies have changed their working methods to be able to relate to the restrictions. The auditing profession, like many other businesses, has been affected by distancing where physical contact with colleagues and customers has been limited. This has meant that the auditor had to find alternative ways of carrying out the work. The new circumstances mean that more research is needed in the subject to see how it affects the auditor's work as previous crises have been shown to have an impact on the audit quality. The changed way of working, which is partly expected to continue in the future, makes this study relevant. The purpose of the study is to increase the understanding of how the auditor's work has been affected during the distancing and how it has affected the audit quality. The study is based on a qualitative research strategy and a total of ten respondents participated through semi-structured interviews. All respondents have been active in the auditing profession for at least two years since covid-19 was classified as a pandemic, which meant that the auditors had experience of both working from home and at the workplace.  The results of the study indicate that the distancing has affected the auditor's work, which has affected the auditor's state of comfort, which in turn has an impact on the audit quality. The auditor has had to use alternative methods when collecting audit evidence, which has been particularly noticeable during the inventory. The distancing has affected communication with colleagues and customers, which has made it difficult to exchange knowledge and understand the audited company. The distancing has at the same time streamlined the work and made it more flexible where new opportunities have been created. To enable the work during the distancing, digital solutions have been used to a greater extent by both the auditors and the customers. The auditors will continue to combine homeworking, office work and out at the client's because the study indicates that physical meetings are important.

Inledning: Smittspridningen av ett nytt virus bekräftades i slutet av 2019 och den 11 mars 2020 klassificerade Wolds Health Organisation Covid-19 som en pandemi över hela världen. Studenters utbildningsinstitutioner tvingades då att övergå till distansundervisning vilket  medförde krav för utbildningssektorer att fortsätta utbildningen för studenter samtidigt regler för social distansering och distansutbildning skulle följas. Syfte: Undersöka hur universitetsstudenter upplevde omställningen till den påtvingade distansutbildning orsakad av viruset Covid-19. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades utifrån en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Motivation, hälsa och digitalt lärande var de faktorer som påverkade studenternas hälsa och motivation till att genomföra studierna. Slutsats: Den påtvingade distansundervisningen för universitetsstudenterna i denna studie ledde till minskad socialisering med andra vilket påverkade den upplevda psykiska hälsan negativt, likaså motivationen att genomföra studierna. / Background: The spread of a new virus was confirmed at the end of 2019 and on March 11th of 2020 the World's Health Organization classified Covid-19 as a worldwide pandemic. Students' educational institutions have then been forced to switch to distance education, which has led to requirements for education sectors to continue the education for students while following the rules for social distancing and distance education. Purpose: The purpose of this study was to examine how university students experienced the transition to the forced distance education caused by the Covid-19 virus. Method: Semi-structured interviews were conducted, and the collected data were analyzed on the basis of a targeted qualitative content analysis. Results: Motivation, health and digital learning were the factors that influenced the students' health and motivation to complete their studies. Conclusion: The forced distance education for university students in this study led to reduced socialization with others, which had a negative effect on perceived mental health, as did the motivation to complete their studies.

Syftet med denna artikel var att undersöka sambandet mellan efterlevnad av covid-19 restriktioner och tidsperspektiv hos universitetsstudenter. För att undersöka sambandet användes Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), utvecklad av Carelli et al(2011) och ett frågeformulär som vi utformat för att gradera efterlevnad av covid-19 restriktioner och rekommendationer (α >.9). Frågeformuläret bestod av 28 frågor där deltagare svarade på en femstegs likertskala. Varje fråga hörde till en av sex kategorier: fysisk distansering, social distansering, vårdbelastning, munskydd, handhygien och personligt ansvar. 92 (54 kvinnor, 38 män) universitetsstudenter från svenska universitet i åldrarna 18-30 besvarade enkätfrågorna. Pearssons korrelationstest visade signifikanta positiva samband mellan framtid positiv (FP), framtid negativ (FN), kvinnligt kön och grad avefterlevnad restriktionerna. Vid en stepwise regressionsanalys kvarstod det signifikanta sambandet mellan FP och totalpoäng för restriktionerna. Framtid positiv verkar vara den starkaste prediktorn för att svenska universitetsstudenter ska följa covid-19 restriktioner och rekommendationer. Därav bör en kommunicera restriktionerna på ett sådant sätt som visar på en positiv framtid vid efterlevnad av restriktioner och rekommendationer. / The aim of this study was to investigate the association between compliance with covid-19 restrictions and the time perspective of university students. Time perspective was established using the Swedish Zimbardo time perspective inventory (S-ZTPI), developed by Carelli et al(2011). In order to gauge participants compliance to restrictions, a set of 28 questions were developed in which participants answer on a five point Likert-scale (α >.9). Every question belonged to one of six categories: physical distancing, social distancing, healthcare load, face masks, hand hygiene and personal responsibility. This survey was answered by a total of 92 (54 women, 38 men) Swedish university students. A Pearson's test showed significant positive correlation between the time perspective future positive (FP) and likeliness to follow covid-19 restrictions. There were two other factors that were also significant in likeliness to follow covid-19 restrictions to a lesser degree. The first of these two factors were the time perspective future negative (FN). The second factor being gender, women were shown to follow covid-19 restrictions significantly better than men. After a stepwise regressionanalysis, future positive remained as a strong predictor of likeliness to follow covid-19 restrictions. Future oriented time perspectives are a strong predictor for likeliness to follow covid-19 restrictions. Future communication of restrictions should focus on a positive future if people comply with the restrictions and recommendations.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan individers olika tidsperspektiv (TP) med deras rörelse i samhället och mängd av fysiska kontakter i relation till de nationella rekommendationerna om fysisk distansering under COVID-19-pandemin. En studie (n = 52) utfördes med syftet av att samla grundläggande information om deltagarna tillsammans med ett mått av deras respektive TP utifrån den korta versionen av Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). Efter rekrytering skickades dagliga enkäter till varje deltagare under en vecka för att samla data om deras dagliga aktiviteter innehållandes bl.a. rörelser och sociala interaktioner. En kvantitativ mätning analyserades utifrån deltagarnas antal besök på diverse ställen i samhället samt mängden av fysiska kontakter under en veckas deltagande. Hypotesen var att deltagares poäng på FP-dimensionen från S-ZTPI skulle visa ett negativt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Deltagares poäng på PH-dimensionen förväntades i stället att visa ett positivt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Resultaten visade inget signifikant samband mellan varken TP (PH och FP) och aktivitet eller TP och mängd fysiska kontakter under en veckas tids medverkande i studien. / The aim of this study is to investigate the relationship between individuals different time perspectives (TP), movement in their community and amount of psychical contacts in relation to the national recommendations about physical distancing during the COVID-19-pandemic. A study (n = 52) was conducted with the purpose of collecting basic information about the participants along with a measure of their respective TP using the short version of the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). After recruitment, daily questionnaires were sent to each participant during a week to collect data about their daily activities involving e.g. movement and social interactions. A quantitative measure was analyzed using participants number of places visited in their community along with the amount of physical contacts during a week’s participation. The hypothesis of this thesis was that participants score on the FP-dimension from the S-ZTPI would be negatively related to the number of places visited and the amount of physical contacts. In contrast, participants PH-score was expected to be positively related with number of places visited and the amount of physical contacts. The results showed no significant relation between neither TP (PH and FP) and activity or TP and physical contacts during a week’s participation in the study.

Bakgrund: Sedan pandemins start har det blivit vanligare att arbeta hemifrån. Vid distansarbete kan aktivitetsmönstret förändras då gränsen mellan arbete och fritid lätt kan suddas ut. Syfte: Syftet var att beskriva hur distansarbete påverkar aktivitetsmönstret hos yrkesverksamma personer mellan 19–35 år. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Med inspiration från instrumentet GAP i vardagens aktiviteter och från Patterns Of Daily Occuaptions har frågor konstruerats. En blandning mellan snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes. 36 personer deltog i studien. Data analyserades med hjälp av Statistical Package for the Social Science (SPSS) och de öppna frågorna med inspiration från kvalitativa analysmetoder. Resultat: Studiens resultat visar att aktivitetsmönstret har påverkats av att arbeta på distans. De flesta deltagarna upplevde att de hade mer tid för sina vardagsaktiviteter vid distansarbete jämfört med arbete på arbetsplatsen samt att den fysiska miljön i hemmet påverkar arbete på distans. Slutsats: Flertalet deltagare upplever sämre ergonomi och minskad arbetsro och många upplever att de har en mer flexibel vardag vid distansarbete. / Background: Since the start of the pandemic, it has become more common to work from home. During teleworking, activity patterns may change as the boundary between work and leisure can be easily blurred. Aim: The aim was to describe how teleworking affects the activity pattern of professionals between 19–35 years of age. Method: A quantitative cross-sectional study was performed to collect data through a self-constructed questionnaire. With inspiration from the instrument GAP in everyday activities and Patterns of Daily Occuaptions, questions have been constructed. A mixture of snowball and convenience selection were used. 36 people participated in the study. Data was analyzed using SPSS and the open questions with inspiration from qualitative analysis methods. Results: The results of the study show that the activity pattern has been influenced by teleworking. Most participants felt they had more time for everyday activities during telework compared to work at the workplace and that the physical environment at home affects teleworking. Conclusion: Most participants experience poorer ergonomics and reduced peace of mind and many participants felt they had a more flexible everyday life when teleworking.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika synsätt som lärare i fritidshem har på arbetet med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd i skolan och fritidshemmet. Frågeställningarna författarna har i studien är: Vad innebär begreppet "inkludering" för lärare i fritidshem? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd? Undersökningens datainsamlingsmetod är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och respondenterna som deltar är åtta lärare i fritidshem. Resultatet analyseras utifrån dilemmaperspektivet där resultatet synliggör två dilemman som handlar om innebörden av begreppet inkludering och tillvägagångssätt i arbetet med inkludering. Resultatet visar att respondenterna arbetar med inkludering genom anpassningar, stöttning i skolan, rastaktiviteter och styrda aktiviteter i fritidshemmet. Utifrån resultatet uppfattar respondenterna att begreppet inkludering är när det finns en gemenskap där alla får vara med. / The purpose of this study is to increase knowledge about different views teachers in after-school programs have about the work with inclusion and inclusion of students in need of special support in school and after-school programs. The questions at issues of the study are: What does the concept of inclusion mean to teachers in after-school programs? How do the teachers in after-school programs work with inclusion and inclusion of students in need of special support? The data collection method of the study is qualitative semi-structured interviews and the respondents who participate in the study are eight teachers in after-school programs. The result is analyzed from the dilemma perspective and the result makes two dilemman visible that is about the meaning of the term inclusion and the course of action in the work with inclusion. The result shows that the respondents work with inclusion by adjustments, support in school, restactivities and controlled activities in after-school programs. By the result it shows that the respondents perceive that the term of inclusion is when there is a community where all students participate.