Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 231-241: Bibliografi.

The citizen is freer in a society that is perceived as open, but this leaves the individual to manage on the market by itself. When the liberation of the collective opens for the individuals to create their own welfare and the market thereby gaining greater influence in the individual's different lifeworld’s, we wonder if it can be seen in politics and, if so, how does the policy how does the policy respond to this development?We are looking for a comprehensive overall picture of modern sociology's view of individualization in order to use the driving forces and consumerism in a survey of how it is expressed in welfare policy. To see how individualization is expressed in welfare policy, we have used party platforms from Socialdemokraterna (the Social Democratic Party). Through the layout we have divided the work into two explanatory analysis parts, which we use to compile a result of the purpose of the work. The result clearly shows how the development towards individualization follows welfare policy developments, but since the policy has contributed to increased individualization, it will also focus on balancing the unfair social differences that become the consequences of an individualized society. / Medborgaren är friare i ett samhälle som framställs och uppfattas som öppet men individen utelämnas i och med detta allt mer till att självständigt klara sig på marknaden. När friställelsen från det kollektiva öppnar för individerna att skapa sin egen välfärd och marknaden därmed får större utrymme i individens olika livsvärldar, undrar vi om det kan ses i politiken och i så fall hur politiken svarar på denna utveckling?Vi söker efter en sammantagen helhetsbild av den moderna sociologins syn på individualisering för att använda drivkrafter och konsekvenser i en undersökning hur det yttrar sig inom välfärdspolitiken. För att se hur individualiseringen yttrar sig i välfärdspolitiken har vi använt oss av partiprogram från det Socialdemokratiska partiet. Vi har genom uppläggningen delat arbetet i två redogörande analysdelar som används för att sammanställa ett resultat av arbetets syfte. Det resultatet visar tydligt hur utvecklingen mot individualisering följer den välfärdspolitiska utvecklingen men att politiken sedan den bidragit till en ökad individualisering också kommer att inrikta sig på att utjämna de orättvisa sociala skillnader som blir konsekvenserna av ett individualiserat samhälle.

Arbetsmarknaden idag blir allt mer föränderlig och flexibel, vilket har påverkat arbetsgivarna till att ge arbetstagaren större utrymme att kombinera karriär och familjeliv. Varje vecka arbetar en av fem personer i Sverige övertid och den genomsnittliga övertiden är 6.2 timmar per person och vecka. Tidigare forskning har poängterat att arbetsgivaren föredrar att befintliga arbetstagare arbetar övertid snarare än att rekrytera ny personal. Denna studie ämnar att belysa olika aspekter till varför individer väljer att arbeta övertid och vem det är som gör det. Den huvudsakliga frågeställningen i studien är huruvida inställningen till sitt arbete påverkar mängden övertidsarbete. Vidare undersöktes det om könsskillnader föreligger i övertidsarbetet till följd av om personen har barn. I denna undersökning har data från Levnadsnivåundersökningarna (2010) använts för att identifiera mönster av övertidsarbete. Resultatet visar att personer med en hög inställning till sitt arbete är mer benägna att arbeta övertid än personer som uppgivit en låg inställning. Vidare identifierades det att en större andel män tenderar att arbeta mer övertid än kvinnor. Kontrollerat för barn i hushållet kan könsskillnaderna snarare förklaras av huruvida individerna har hemmavarande barn eller ej.

Background: The number of children with life-threatening illness in need of palliative care is increasing worldwide. At the same time, a wide range of childhood diseases is challenging healthcare to provide care based on children’s special needs. Through family centered care nurses can consider the whole family surrounding the child. Aim: To describe families’ experiences and perspectives of living with a child at the end of life. Method: This study is a literature review. Fifteen scientific articles with a qualitative approach were analyzed thematically. Results: The thematic analysis resulted in two main themes and four sub themes. The result is described through the main themes: Family involvement in care and The changing existence of the family. A child with a life-threatening disease often has extensive care needs where all members of the family where involved in caring for the sick child in different ways. The impending death triggered a wide range of emotions in family members who found different ways of handling the situation together. Conclusions: Families experiences revolved around the need to cherish family life. A family centered approach can contribute to valuable insights about the child’s disease and wishes at the end of life and to the family’s sense of being involved. There are indications for future research where focus should be on family members other than parents. / Bakgrund: Antalet barn med livshotande sjukdom i behov av palliativ vård ökar i världen. Samtidigt innebär mångfalden av barnsjukdomar en utmaning för sjukvården att vårda utifrån barns särskilda behov. Genom familjecentrerad omvårdnad så kan sjuksköterskan ta hänsyn till hela familjen som omger barnet. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser av att leva med barn i livets slutskede. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades tematiskt. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman. Resultatet beskrivs utifrån dessa huvudteman: Familjens delaktighet i vården och Familjens föränderliga tillvaro. Ett barn med livshotande sjukdom har ofta ett omfattande vårdbehov, där hela familjen på olika sätt involverades i det sjuka barnets vård. Den stundande döden framkallade många känslor hos familjemedlemmarna, som tillsammans fann olika sätt att hantera den föränderliga tillvaron. Slutsatser: Familjers upplevelser kretsade kring behovet att värna om familjelivet. Ett familjecentrerat förhållningssätt kan bidra med värdefulla insikter om barnets tillstånd och önskemål i livets slutskede samt bidra till familjens känsla av delaktighet. Indikationer för framtida forskning finns, där fokus bör ligga på att fånga upp övriga familjemedlemmar utöver föräldrar.

Individer som kommit till Sverige som ensamkommande barn möter olika svårigheter. I tidigare forskningsansatser har fokus lagts på ensamkommandes tidigare erfarenhet av våld och krig samt betydelsen av socialt stöd. Studiens syfte är att få ökad förståelse om stress och stresshantering bland ensamkommande samt ta reda på betydelsen av sociala relationer gällande stresshantering. Denna kvalitativa studie är byggd på tio semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna mäns subjektiva berättelser. De har sitt ursprung i Afghanistan och har kommit till Sverige som ensamkommande barn. Intervjumaterialet analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsteori och Lazarus stressteori med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att ensamkommande upplever stress på grund av a) krav från familjen, b) familjens situation i hemlandet, c) språklig interaktion med infödda svenskar, d) kunna hitta ett arbete och e) att inte känna igen den fysiska miljön. Gällande stresshantering visar resultatet att individens sociala nätverk, hjälp från de professionella kontakter och den egna personligheten var betydelsefull. Att kunna arbeta och utbilda sig var viktiga stresshanterings strategier för deltagarna. Vänner från hemlandet och interaktion på det egna modersmålet var källor till trygghet för deltagarna. / Individuals who have come to Sweden as unaccompanied refugee minors meet different difficulties. In previous research, the main focal points have been the unaccompanied minors' previous experiences of violence and war, and the importance of social support. The aims of this study were firstly to gain a greater understanding regarding stress and stress management among unaccompanied refugee minors, and secondly, to look at the importance of social relationships regarding stress management. This qualitative study is based upon ten semi-structured interviews. Ten young adults gave their subjective narrative. The interviewees had their roots in Afghanistan. They all came to Sweden as unaccompanied refugee minors. The interview was analyzed based on Bronfenbrenner´s Ecological systems theory and Lazarus stress theory, using thematic analysis. The results drawn were that unaccompanied refugee minors experience stress because of a) expressed and perceived demands from the family, b) for the family's situation in the home country, c) the oral interaction with ethnical Swedes, d) be able to find work, and e) not recognizing the physical environment. The result regarding stress management shows that social relations, help from professional contacts, and their own personality were of importance for the study participants. Furthermore, the results show that being able to work and to educate themselves were important stress management strategies. Friends from the homeland and the mother tongue were sources of comfort for the participants.

Bakgrund: Vårdandet av barn med akuta och kroniska sjukdomar i hemmet samt vid palliativ vård har ökat under de sista årtiondena. Detta är i enlighet med Barnkonventionen och Nordisk Förening för Sjuka Barns Behov (NOBAB) som förespråkar att barn ska få den bästa möjliga sjukvården samt inte skiljas från sina föräldrar.  Det finns internationell forskning som visar att hemsjukvård för barn kan minska vårdtiden på sjukhuset samt antal inläggningar. Vidare visar forskning även föräldrarnas och sjuksköterskors upplevelse av hemsjukvård för barn med specifika diagnoser eller palliativ vård. I Sverige är tillgången till hemsjukvård för barn samt hur den är utformad beroende på var barnet bor i landet, samt vilken diagnos eller åkomma det har. Den utförs antingen inom kommunen eller utifrån ett sjukhus, alltså av regionerna. Det finns svensk forskning som visar att föräldrar föredrar att barnet erhåller sjukvård i hemmet och att det är en kostnadseffektiv lösning i de tätbefolkade delarna av landet. Motiv: Det fattas forskning som belyser föräldrars erfarenheter av hemsjukvård för barn i den svenska glesbygden, och hur behovet av stöttning möjligtvis kan förändras under tiden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars behov och erfarenheter av sjukvårdsinsatser i hemmet - från övergången av vård på sjukhus till långvarig hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med föräldrar till barn som erhåller hemsjukvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i fyra kategorier Att uppleva kompetent hjälp, Att uppleva otillräcklig hjälp, Att önska mer familjevänliga lösningar och Att använda telemedicin.   Konklusion: Studien ökar förståelse och ödmjukhet för den situation familjer befinner sig i när ett långvarigt sjukt barn erhåller hemsjukvård. Det framkommer att det behövs en förbättring av hemsjukvårdsverksamheten för att minska påfrestningen och hitta mer familjevänliga lösningar, som gynnar både familjer och samhället. / Background: During the last decade, home care services (HCS) for children with acute and chronic diseases as well as home based palliative care for children increased notably. This conforms with UN Convention on the Rights of the Child and NOBAB standards requiring the most excellent care for a sick child while not being separated from its parents. International studies suggest that HCS for children decreases the average length of hospital stays and readmissions rates. Furthermore, there are studies exploring both parents’ and nurses’ experiences of HCS for children with specific diagnoses and for children receiving palliative care.  In Sweden, both access to paediatric HCS and how these services are organized largely depends on where the child lives and its diagnosis. HCS for children are either community-based or hospital-based. Swedish studies point out that parents prefer HCS over hospital care for their child and that HCS is cost-effective in the more densely populated parts of Sweden. Motive: There is a lack of studies researching parents’ experiences of HCS for sick children in the more sparsely populated parts of Sweden and how the need for support might change over time.   Aim: The purpose of this study was to describe parents’ needs and experiences of home nursing services for children – transitioning from hospital care to HCS. Methods: Data were collected by means of semi-structured interviews with parents receiving HCS for sick children. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: Analysis of the interviews resulted in four categories: Experiencing competent help, Experiencing insufficient support, Wishing more family-friendly solutions and Usage of telemedicine.  Conclusion: This study creates an understanding of families’ experiences receiving HCS for a chronically sick child. There is a need for improving the HCS-organisation to decrease stress on families and to find more family-friendly solutions, benefiting both families and society.

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring och förbättring av livskvalité för patienter i livets slutskede samt deras familjer. Då ett barn blir sjukt påverkas alla familjemedlemmar. Familjefokuserad omvårdnad baseras på god relation mellan vårdpersonal och familjemedlemmar och eftersträvar förbättra hela familjens mående. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av när ett barn vårdas palliativt. Metod: En litteraturanalys utfördes. Sökning gjordes i Cinahl databas. Nio artiklar inkluderades efter granskning enligt Olsson och Sörensen (2011). Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) femstegsmodell för analys av artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier (leva med sjukdomen, deltagande i vård och omvårdnad, relationer förändras). Resultaten visade hur familjer upplever vården samt livet i helhet när barn behandlas palliativt. Konklusion: Hela familjer påverkades känslomässigt, fysiskt, ekonomiskt. De upplevde skuld, osäkerhet och sorg. Det viktigaste för familjer var att vårda det sjuka barnet. Relationer utanför familjerna åsidosattes. Föräldrar spenderade mycket tid med barnet och hade inte tid för syskon eller varandra. Samtliga familjemedlemmar var i behov av professionell hjälp under hela vårdperioden. Studien strävade bidra till ökad förståelse av familjesituationen hos familjer där ett barn behandlas palliativt. / Background: Palliative care focuses on improving quality of life for patients and families in the end-of-life. When a child is ill all family members are affected. Family-focused nursing is based on good relations between healthcare professionals and family to improve the whole family wellbeing. Aim: To show families experiences when child receives palliative care. Method: A literature analysis was performed. Searches were made in the Cinahl database. Nine articles were included after grading according to Olsson and Sörensen (2011). Analyzes were conducted based on Friberg's (2017) five-step model. Results: The analysis resulted in three categories (living with the disease, participation in care, changed relations). The results show families’ experiences of care but also life as a whole. Conclusion: Family members are affected emotionally and physically. They experienced guilt and uncertainty. The care of the child was most important. Relationships outside the families were ignored. Parents spent a lot of time with the child and didn't have enough time for siblings. Families were in need of professional help through the period. The study seeks to contribute an increased understanding of the family situation in families where a child receives palliative care.

No description available.

The purpose of the following qualitative study was to explore social workers' perspectives on children's experiences of being exposed to domestic violence due to men's violence against women. The purpose was also to explore social workers' perceptions of support measures that used. Semi-structured interviews were conducted with six social workers who work with children and families in the social services. The study takes its theoretical starting point in trauma theory and attachment theory. The results showed that factors such as finances, mental illness and substance abuse are common causes to the child being exposed to indirect domestic violence. Children may show fear and anxiety, they may also show signs of psychosomatic disorders, behavioral difficulties, difficulty concentrating, and they may develop insecure attachment relationships with their caregivers. The results also showed that children who are exposed to indirect violence can be supported in various ways, where the child's family can also be included in the process. According to the interviewees, the function of the support interventions depends on the parent’s active participation in the process, which determines whether the support interventions work. / Syftet med studien var att undersöka socialarbetares perspektiv på barns upplevelser av att bli utsatta för indirekt våld, som en följd av mäns våld mot kvinnor. Författarna har även som avsikt att undersöka socialsekreterarnas uppfattning om vilka stödåtgärder som används för att stödja barn som utsätts för indirekt våld som en följd av mäns våld mot kvinnor. För att besvara syftet användes en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomsutredning i socialtjänsten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i traumateori och anknytningsteori. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, psykisk ohälsa och missbruk är vanliga orsaker till att barn utsätts för indirekt våld i hemmet. Barn som utsätts för indirekt våld kan visa rädsla och oro, men också tecken på psykosomatiska störningar, beteendesvårigheter och koncentrationssvårigheter. De kan även utveckla otrygga anknytningsrelationer med sina omsorgspersoner. Resultaten visade också att barn som utsätts för indirekt våld kan stöttas på olika sätt där även barnets familj kan inkluderas i förändringsprocessen. Stödinsatsernas funktion beror enligt intervjupersonerna på föräldrarnas aktiva delaktighet, vilket är en avgörande faktor för om stödinsatserna fungerar.