Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur etnicitet tillskrivs betydelse i utredningar avfamiljehem. Vidare vill vi undersöka hur familjehemssekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme iutredningsarbetet. Syftet har besvarats med följande frågeställningar; (1) Hur aktualiseras etnicitet vidutredningar av familjehem? (2) Hur beskriver familjehemssekreterare sina erfarenheter avutredningsarbete av familjer med annan etnisk bakgrund än svensk? (3) Vilka utmaningar uppkommervid utredningar av familjer med en annan etnisk bakgrund än svensk? Socialstyrelsen anser att det finnsförbättringsåtgärder i familjehemsutredningar, främst gällande likvärdiga utredningsmodeller, men ävengällande den kompetensbrist som finns i socialt arbete vid bemötandet av utrikesfödda. I Sverige saknastidigare forskning kring familjehemsutredningar och etnicitet, det finns viss internationell forskning somfrämst utgår från adoption. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är socialkonstruktionism,etnicitet som teoretiskt begrepp samt gräsrotsbyråkrati. Vi har genomfört en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer och intervjuat sex familjehemssekreterare och en enhetschef. När vianalyserade materialet kom vi slutligen fram till tre empiriska kategorier; Att behandla alla lika iutredningarna, idealfamilj samt utredningsdilemman. Resultatet visar att etnicitet aktualiseras tidigt iutredningsskedet när familjehemssekreterarna kategoriserar att familjen har en annan etnisk bakgrundän svensk. Efterföljande utredning skiljer sig från en utredning genomförd på en svensk familj, vid dessautredningar används en annan utredningsmodell. Familjehemssekreterarna beskriver och använder sitthandlingsutrymme på olika sätt vilket innebär att det skiljer sig mellan familjehemssekreterarnasutredningar av utrikesfödda familjer. De utmaningar som familjehemssekreterarna står inför ärframförallt likabehandling där organisationen säger att de ska behandla alla lika, medan familjernaförutsätter att de utreds efter sina individuella förutsättningar. En annan svårighet gällernätverksplaceringar där barnets anknytning väger tyngre än nätverkshemmets brister. Detta kan i vissafall bidra till en intressekrock mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare därfamiljehemssekreterare får fatta beslut som strider mot riktlinjerna för när en familj ska bli godkänd.

Syftet med studien var att åskådliggöra vilka konsekvenser uppdraget som familjehem kan få för de biologiska barnen när det sker förändringar i syskonskaran. Vi fann flera motsägelser i de biologiska barnens berättelser vilket vi tolkar som att uppdraget är komplext. Förändringen i syskonskaran upplevs delvis som utmanande. En av utmaningarna för våra respondenter har varit att de ska agera utifrån en ny roll vilket är en process som har tagit olika lång tid att hantera. Majoriteten av våra respondenter pratar positivt om sin förändrade situation och uppdraget i sin helhet. De menar att det ökade ansvaret som uppdraget inneburit gjort att de fått en annan roll i familjen som bidragit till att de upplever sig mer tagna på allvar. Den nya rollen har visat sig innebära en större frihet men också givit dem nya möjligheter. Förändringen har likväl väckt ett behov av att bibehålla en viss struktur inom familjen och att ibland få möjlighet att få återgå till det som familjen gjorde innan uppdraget påbörjades. Flera av våra respondenter uttrycker en önskan om en tillflyktsort där de får tillfälle att vara som “vanligt”, vilket vi tolkat som innan de fått en ny position i syskonskaran. Studiens resultat pekar på att uppdraget är komplext. Konsekvensen av att få en ny position i syskonskaran upplevs delvis som utmanande och delvis som en möjlighet. Vi har funniten paradox; att de biologiska barnen å ena sidan finner uppdraget och de nya förväntningar som kommer med den nya syskonpositionen som befriande och å andra sidan uttrycker de ett behov av att låta allt vara som vanligt.       Studien har genomförts med nio respondenter genom både kvalitativa semistrukturerade intervjuer via en intervjuguide och strukturerade intervjuer i enkätform. För att förstå det empiriska materialet har det analyserats med hjälp av flera teoretiska begrepp från systemteorin samt en sociologisk rollteori. Vi har också valt att relatera empirin till den tidigare forskning som gjorts i ämnet. Utgångspunkten i studien har varit att placeringen i syskonskaran spelar roll då det finns olika förväntningar på de olika rollerna. Föreställningen om att ens position i syskonskaran påverkar en individ gör det intressant att lyfta de biologiska barnen i familjehem för att förstå viktiga aspekter av att agera syskon och samtidigt ändra den position som man är van vid. Studien syftade till att klargöra hur de biologiska barnen upplevde den förändring i syskonskaran som uppdraget innebar. / The purpose of the study was to illustrate the consequences of the family home for the biological children when there are changes in the siblingship. We found several contradictions in the children's stories, which we interpret as the mission is complex. The change in the siblingship is partly experienced as challenging. One of the challenges for our respondents has been that they act on a new role, which is a process that has taken a long time to handle. The majority of our respondents speak positively about their changed situation and the assignment as a whole. They believe that the increased responsibility that the assignment meant meant that they had a different role in the family that helped them feel more seriously taken. The new role has proved to mean greater freedom, but also given them new opportunities. However, the change has aroused the need to maintain a certain structure within the family and sometimes to get back to what the family did before the mission began. Several of our respondents express a wish for a place of refuge where they have the opportunity to be "common", which we interpreted as before they got a new position in the siblings. The study results indicate that the assignment is complex. The consequence of getting a new position in the siblingship is partly experienced as challenging and partly as an opportunity. Paradoxically, we have found that the biological children, on the one hand, find the mission and the new expectations that come with the new sibling position as liberation, and on the other hand they express a need to let everything be as usual.      The study has been conducted with nine respondents through both qualitative semistructured interviews via an interview guide and structured interviews in questionnaire. To understand the empirical material, it has been analyzed using several theoretical concepts from system theory and a sociological role theory. We have also chosen to relate empirin to the previous research done on the subject. The starting point of the study has been that the position in the siblings carries a role as there are different expectations of the different roles. The idea that one's position in sibling carries an individual affects an individual makes it interesting to raise the children in family homes to understand important aspects of acting siblings while changing the position that is used to. The study aimed at clarifying how the biological children experienced the change in the siblingship that the mission meant.

This study was about the motives that foster parents had before they became foster parents, how the motives change over time and their overall thoughts about the motives. The study aimed to increase the understanding of foster parents described motives before the mission and in their present mission. This was done by analysing four autobiographies written by people who have previous experience with being a foster parent, in which they describe their own stories regarding their mission. The result was analysed through findings in previous studies, Self-Determination theory (SDT) and Cognitive-Evaluation theory (CET). The results of this study are that the motives of foster parents change during their mission depending on extrinsic rewards. The motives of foster parents have an underlying purpose. It is important for their continued motivation to experience feelings of competence and autonomy.

Prior studies have shown that individuals with experiences of child welfare interventions have high rates of adverse social and health outcomes. Yet little is known about whether they are disproportionately subjected to crime victimization. Using repeated cross-sectional data for 32,332 adolescents in Stockholm (of which around 1% is placed in family foster care), this study asks whether adolescents placed in family foster care have higher rates of crime victimization compared to same aged peers living in other family types. The aim is also to examine if this trend is the same for adolescents placed in family foster care over time.Results from gender stratified logistic regression analyses show that adolescents placed in family foster care have a higher risk of reporting various forms of crime victimization compared to adolescents living in intact families. The differences were less pronounced when compared to adolescents living in single parent families. With the exception of having experienced severe threats, where they show an increase in risk over time, results from interaction analyses suggest that adolescents in family foster care generally follow the same decreasing trend as their peers living in other family types. Implications for research, policy and practice are discussed.

Den här uppsatsen undersöker barnsekreterares åsikter om hur svensk lagstiftning påverkar deras arbete i fråga om barnets bästa när barn blivit omhändertagna och placerade i familjehem med stöd av Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, specifikt gällande §2 då föräldrarnas brist på omsorgsförmåga föranlett omhändertagandet. Via en semistrukturerad intervjumetod ställde vi frågor till sex barnsekreterare som arbetade med omhändertaganden av barn. Vi analyserade svaren med hjälp av anknytningsteorin och teorin om företrädarskap.  Svaren blev även speglade i relation till det aktuella kunskapsläget på området. Vår undersökning visade att våra informanter menade att svensk lag i vissa avseenden lägger större vikt vid föräldrarnas rättigheter än barns behov av skydd och trygghet exempelvis när barn knutit an till sitt familjehem. Det svenska familjestödsorienterade barnskyddssystemet fick även kritik för långdragna processer och försenade beslut om skyddsåtgärder i form av ett omhändertagande av utsatta barn. Kritik framfördes också mot vårt rättssystems förmåga att tillvarata barns bästa, speciellt efterfrågades större kunskap hos nämndemän och domare. / This essay investigates Swedish social workers opinion on the impact of the Swedish legislation, specifically the Care of young persons act, LVU, on their advocacy work with children in foster care, relating to the best interest of the child, placed in foster family care, due to the biological parents’ lack of caring capacity. A semi-structured interview method was used asking six social workers who worked with placements of children in foster care. The answers were analysed using attachment theory and advocacy theory and also in the light of recent research in the subject field. Our investigation shows that our interviewees find that Swedish law to some degree places more emphasis on the rights of the biological parents, as opposed to children's needs for protection, security, and attachment to the foster parents. The family oriented Swedish child protection system was criticised for lengthy processes and delayed decisions to take an abused child into custody. The Swedish legal system was criticised for not placing the best interest of the child foremost. The Swedish system with lay assessors judging in child protection cases were criticized for a lack of knowledge and expertise in the subject field.

Inledning: Det råder en brist i forskning kring hur psykosociala behandlingarinverkar på närstående. Ännu mindre insikt finns i hur familjehem upplever enpsykodynamisk behandling av ett barn i deras vård. Avsikten med denna studie är attskapa en bild av den subjektiva upplevelsen av att ha ett familjehemsplacerat barn ipsykoterapi samt vad intervjupersonerna har uppfattat som behandlingens syfte ochmålsättning. Frågeställningar: Hur har intervjupersonerna upplevt att ha ansvaret för ett barnsom samtidigt går i barnterapi och hur upplever de att terapin har påverkat barnetsamt den övriga familjen?Vad har intervjupersonerna förstått av behandlingens syfte och mål och i vilken gradhar de upplevt sig vara delaktiga i behandlingsprocessen ? Metod: Via fem semistrukturerade djupintervjuer har författaren ämnat att skapa enförståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelser av att ha ett professionelltansvar för ett familjehemsplacerat barn i psykoterapi. Intervjuerna har analyseratsoch tematiserats utifrån de gemensamma latenta teman i det grundläggandematerialet. Resultat: Materialet har kategoriserats utifrån ett huvudtema och tre underteman.Den övergripande teman som framstår i materialet är en ambivalent hållning till denpsykodynamiska behandlingen. Huvudteman har sedan brutits ner i treunderkategorier utifrån hur den ambivalenta hållningen belyses i relation tillupplevelsen av delaktighet , allians och förändring .Diskussion: Studien visar att ambivalensen som uppstår i förhållande till detpsykodynamiska arbetet är ett förväntat resultat av behandlingens inverkan påfamiljesystemet. Vidare instämmer studien med tidigare forskning som lägger tonviktpå betydelsen av en stark allians mellan föräldrar och terapeuten för att möjliggör ettframgångsrikt behandlingsarbete. / Introduction: There currently exists a dearth of research studying how psychosocialtreatment methods affect relationships outside of the treatment. Still less insightexists into how foster families experience the psychodynamic treatment of childrenin their care. This study attempts to examine and describe foster families experienceof psychodynamic child therapy and what they themselves have understood to be thetreatments purpose and goal. Question:How have the interview subjects experienced having responsibility for a child intherapy and what have they understood to be the treatments purpose and goals?What effect has the therapy had on the child itself and how has the therapy affectedtheir own relationship to the child?Method: The author has attempted to gain an understanding of the interviewsubject’s subjective experience of having responsibility for a foster child inpsychotherapy. The method chosen has been five semi-structured interviews thathave then been analyzed to uncover the underlying latent themes in the originalmaterial. Result: The material has been categorized into one main theme and threesub-themes. The main theme that the material shows is an ambivalent to thepsychotherapeutic treatment. The main theme has then been broken down in thethree subsets based upon how the interview subjects ambivalence appears in relationto their experience of participation , alliance , and change. Discussion: Results of the study show that the ambivalence that i felt towards thepsychodynamic treatment is an expected result of the treatment influence on thefamily system. The study confirm earlier research that places importance on a strongalliance between the therapist and the parents in the facilitation of a successfultherapeutic treatment.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur diskursen kring barns bästa definieras av professionella i förvaltningsrätten där det fattas beslut om att barn ska placeras i familjehem enligt LVU 2 § (1990:52). Det empiriska materialet utgick ifrån 15 stycken förvaltningsrättsliga domar där socialnämndens vårdplan angavs vara beredande av vård utanför föräldrahemmet. Barnen i domarna var mellan noll till sex år och det fanns ingen förekomst av syskonpar i materialet. Studien är kvalitativ och Norman Faircloughs diskursanalys används både teori och metod tillsammans med barndomssociologi som ytterligare en teori. Resultatet i studien visar att diskursen kring små barns bästa hos de professionella till största del handlar om barnets grundläggande behov. De ofta ses som en homogen grupp med behov som inte skiljer sig från varandra. Vidare visar studien att små barn ofta blir objekt i rättsprocessen medans föräldrarna blir subjekt utifrån deras tillkortakommanden. / The aim of the study is to contribute with knowledge about how the discourse about the term children's best interest is defined in administrative court when a decision is made that the child should be placed in foster care according to LVU 2 § (1990:52). The empirical material is made of 15 orders from the administrative court where the social welfare boards care plan is for the child to be placed out of the family home. The children in the study is between the ages of zero to six and there were no cases in which there were siblings involved. The study is qualitative and uses Norman Fairclough's discourse analysis both as a theory and method and is used together with childhood sociology as a additional theory. The results of the study indicates that the discourse about small children's best interest is mostly about the child's basic care needs. They are often seen as a homogeneous group whose needs did not differ from one another. Further the study's results shows that small children often become objectified in the legal process and that the parents failings in many cases are seen as primary and the child perspective is seen as secondary.

Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

Tempte. A. ”Vi vill ge det bästa av två världar” En kvalitativ studie av socionomers erfarenhet av vårdnadsöverflyttning. Masteruppsats i Socialt Arbete 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2022.  Hur barns bästa bör mötas av samhället när föräldrar brister har diskuteras genom tider och i alla samhällen. Uppfattningar om hur barns behov bäst möts är motstridiga. Val mellan återförening till biologföräldrar och stabilitet i familjehem innebär svåra och komplexa bedömningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka processen när vårdnad för barn övergår från biologföräldrar till familjehemsföräldrar. En överflyttning av vårdnad innebär skiften. Juridiskt, vårdideologiskt och socialt förändras barnets förhållanden. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på hur socialtjänsten uppfattar lagstiftarens intentioner och sitt handlingsutrymme för att bedöma och säkerställa barns bästa i dessa ärenden. Utifrån intervjuer med socionomer tas steg i processen fram och blir synliga. Studiens analys vilar på teorier om kunskap, handlingsutrymme och barndom. Det som blir synligt är att lagstiftarens intentioner uppfattas som goda, att trygga barnet. Vägen dit innebär dock avvägningar som kan motarbeta syftet. Handlingsutrymmet påverkas av att vårdnadsöverflyttning i sig inte är tillräcklig för att säkra barns bästa. Det sociala arbetet är inramat av juridiska och vårdideologiska påbud som gör att utrymmet att handla blir till en balansakt. Synen på vilken kunskap som anses viktig skiljer sig mellan socialtjänst och rättsväsende. Mötet i rättssalen påverkas av den juridiska synen på barns bästa. Vad som är bäst för barn är värdeladdat, när värderingarna krockar inbördes skapas behov av rangordning. / Tempte. A.” We Want to Give the Best of Both Worlds” A Qualitative Study of Social Workers´ Experiences in Custody Transfer. Master’s degree in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department for Social Work, 2022.   In which way the best interest of a child should be met by the community when the ability of parents fail has been discussed throughout the times and in all communities. Perception of the best interest of children is conflicting. The choice between reunification with birthparents and stability in foster care means difficult and complex assessments. The purpose of this study is to investigate the process of moving custody from birth parents to foster parents. Moving custody contains multiple shifts. Legal aspects, caring ideology and social aspects change the child’s circumstances. The questions in this paper focus on how the social services perceives the intentions of the lawmakers and their own discretion to assess and ensure the best interest of the child in these matters. Based on interviews with social workers steps in the process are forged and visualized. The study´s analysis rests on theories of knowledge, discretion and childhood. What becomes visible is that the intentions of the law maker are perceived as good, to increase the safety of the child. The path to get there, however, involves choices that work against the purpose. The discretion is affected by the fact that moving custody in itself is insufficient to ensure the best for the child. The social work is framed by legal and care ideological edicts that turn the discretion into a balancing act. The view of what knowledge is considered important differs between the social services and the judiciary. The courtroom meeting is influenced by the legal view of children´s best interest. What is best for children is loaded with value, when these values collied, the need to arrange by rank occurs.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj och utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. Instabilitet i denna typ av placeringar är vanligt förekommande då många familjehemsplaceringar avbryts och kännetecknas av en brist på kontinuitet. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska barn och ungas upplevelser av instabilitet i familjehem, samt deras upplevelser av inflytande och delaktighet i instabiliteten. Detta gjordes utifrån frågeställningarna Hur upplever barnet/den unge instabiliteten? och Hur uppfattar barnet/den unge sin egen delaktighet och sitt inflytande i perioder av instabilitet i placeringen?. De studier som inkluderades bearbetades genom tematisk syntes och ett antal analytiska teman användes för att förstå empirin. Resultatet visade att många barn och unga upplever instabilitet som en oundviklig del av att vara i samhällets vård. Instabiliteten upplevs som emotionellt påfrestande och får negativa konsekvenser för måendet även i vuxen ålder. En del av påfrestningen i instabiliteten är att inte få tillräckligt med information från vuxna samt att inte bli hörd. Upprepad instabilitet kan också bidra till svårigheter att bygga stabila och långvariga relationer. Att uppleva instabilitet i familjehemsvården kan dock föra med sig vissa färdigheter, lärdomar och erfarenheter som är till nytta i vuxenlivet. / Foster care placement is a common arrangement when children and youth are unable to have their needs met in their family of origin, making up a majority of social care placements in Sweden. Instability in such placements is common due to many foster care placements being interrupted and characterized by a lack of continuity. The aim of this literature review was exploring children and youth’s experiences of instability in foster care, as well as the experiences of influence and participation in the instability. This was done through the following questions: How does the child/youth experience the instability? and How does the child/youth perceive their own participation and influence during times of instability in foster care placement?. The studies included was processed through a thematic synthesis, and a number of analytical themes was used to understand the empirical data. The results showed that many children and youth experience instability as an unavoidable part of being in social care. Instability is experienced as being emotionally taxing and leads to negative consequences for the individual’s well-being, even in adulthood. Part of the emotional taxation during instability comes from the lack of information provided by adults, as well as feeling unheard. Repeated instability in foster care can however contribute to some skills, lessons and experiences that are beneficial in adulthood.