Att vara familjehem är ett uppdrag som kan innebära både positiva och negativa händelser i vardagen som kan skapa olika känslor hos familjehemsmammorna. I tidigare forskning har obetydligt fokus lagts på kvinnans upplevelser som familjehemsmamma. Syftet med studien är därför att genom en kvalitativ metod undersöka hur familjehemsmammor ser på sin roll och vilka känslor som uppstår i uppdraget. Studien genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Urvalet var tio familjehemsmammor i varierande åldrar. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter i studien var symbolisk interaktionism, rollteori, emotionsteorier och bindningsrelationen i anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemsmamman ser på sin roll som att vara en omsorgstagande och kärleksfull mamma. Det var en drivkraft att få göra skillnad i ett barns liv, älska ett barn som tidigare haft det svårt och ge det en trygg och kärleksfull uppväxt. Uppdraget som familjehemsmamma krävde mycket tid och engagemang som orsakade rollkonflikter som då ledde till skuldkänslor. Resultatet visar även att formella krav i uppdraget och kontakten med det biologiska nätverket runt familjehemsbarnet kunde vara konfliktfyllt och familjehemsmamman kunde då inte ge barnet den trygghet som hon ansåg vara viktig i rollen vilket skapade känslor av oro och maktlöshet. / Being a family home is an assignment that can involve both positive and negative events in everyday life that can create different feelings in the family home mothers. In previous research, insignificant focus has been placed on the woman's experiences as a foster mother. The purpose of the study is therefore to investigate through a qualitative method how foster mothers look at their role and what emotions arise in the assignment. The study was conducted using ten semi-structured interviews. The sample was ten foster mothers of varying ages. The empirics were analyzed using thematic analysis. Theoretical starting points in the study were symbolic interactionism, role theory, emotion theories and the bonding relationship in attachment theory. The results showed that the foster mother sees her role as being a caring and loving mother. It was a driving force to make a difference in a child's life, to love a child who has previously had a difficult time and to give it a safe and loving upbringing. The assignment as a foster mother required a lot of time and commitment, which caused role conflicts that then led to feelings of guilt. The results also show that formal requirements in the assignment and contact with the biological network around the foster child could be conflict-filled and the foster mother could not then give the child the security she considered important in the role, which created feelings of anxiety and powerlessness.

The aim of this study is to investigate foster parents' experiences of being a foster parent. It examines the factors surrounding a placement that stand out in the stories. From an emotional sociological perspective, it examines the foster parents' feelings about the placement and how they feel that they can support and meet the child's needs. The purpose is investigated through a qualitative content analysis of two autobiographies, written by foster parents. Previous research shows that children often sit on trauma linked to previous experiences of lack of care, violence or neglect in the home. Trauma stresses the brain and can lead to later emotional, behavioral and cognitive development for the child. Environmental support can help the child to have resilience, partly through support from the family home. Research shows high stress levels in family homes and emphasizes support and education for a high chance of a successful placement. The child often has a relationship with the biological parent that is fraught with anxiety for them to feel good. Their contact is greatly affected by the family home and the biological parent's ability to maintain contact. The results of the study landed in five themes of distinctive features from the books. "Emotions in relation to the child", "Strategies", "Impact on the family", "Connection to the child's biological parents" and "Support". The foster parents show a lot of feelings concerning the children. They strive to do what is best for the child. The goal of helping is close to their heart. This causes the emotions to fluctuate between good self-esteem and bad depending on the child's feelings and behavior. The foster parents experience that it is energy-intensive but that they succeed in meeting the children's needs to a certain extent. They have their clear idea of ​​what the child needs in terms of boundaries, patience and love. A lot of energy is spent trying to understand the children and meet the needs that exist. The relationship with the biological parents also turns out to be a big part of their everyday life. Emotions surrounding the biological parents are manifested in the form of empathy but also restrained anger and concern for the children.

Holmqvist, L & Niia, K. SOCIETY’S FORGOTTEN CHILDREN. A STUDY OF THE SOCIAL SERVICE’S WORK WITH YOUNG PEOPLE WHO AGE-OUT OF FOSTER CARE. Degree project in Social Work, 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2017This is an essay dedicated to the young people who has been placed in out-of-home care, and because of their age has to leave their placements to stand on their own. International, as well as swedish research shows that this is a vulnerable group of young people who often both has a broken past and an uncertain future ahead of them, and that many of them has a hard time faring as independent adults. In many other countries, the transitional period these young care leavers goes through when they make their journey to independence is high on the agenda. In Sweden however, this group and their unique situation has gotten very little attention, neither in the legislation, from scientists or from social workers. In Sweden we put in a lot of resources and effort to support children in care, but very little to when it's time for these young people to leave the system. The purpose of this essay has been to find out why this group of young people seems to be invisible in the swedish context. To do that we’ve studied previous research, legislation and conducted interviews with social workers working with these youths. To help analyse our empiricism and find an explanation to the problem, we’ve used theories about the social workers room for manoeuvre, the individualisation of the swedish society and how New Public Management has come to effect the public sector. We’ve found that Sweden’s general and universal laws which puts a big responsibility on the individual, combined with the fact that these young people falls right in the crack between childhood and adulthood -both according to law and in the eyes of the population, are factors that plays a big part in the reasons as to why these young care leavers in Sweden seems to become a “hidden-population”.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget. Barnets övriga nätverk spelar en viktig roll för barnet och umgänge bör ske även med för barnet viktiga personer i omgivningen. Att samarbetet kring barnet i umgängesfrågan är av stor betydelse för barnets välmående och utveckling påvisas i studien med hjälp av utvecklingsekologi. Samarbete inom socialtjänsten har betydelse till exempel för att dubbla budskap från socialtjänsten inte ska oroa barnet, dess föräldrar eller familjehem. Socialtjänsten bör vidare samarbeta med föräldern för att föräldern ska kunna utvecklas till en god umgängesförälder och med familjehemmet för handleda dem i att hur det kan vara att leva med ett barn som har upplevt svåra situationer. Slutligen har samarbetet mellan familjehem och de biologiska föräldrarna tagits upp som kanske det viktigaste samarbetet kring barnet, då barnet för att utvecklas väl behöver se att normerna i de olika föräldrasystemen kan stämma överens.

Bristen på familjehem och svårigheter med att rekrytera nya familjehem är idag ett aktuellt och omfattande problem. Familjehemsvården åsyftar att placera barn och unga som av olika skäl inte får sina behov tillgodosedda i sina biologiska hem. Socialtjänsten är ytterst ansvarig för handläggning och att säkerställa kvalitén på den familjehemsvård som bedrivs. Behovet av familjehem har ökat under de senaste åren medan socialtjänsten har svårt att rekrytera i samma takt, vilket i sin tur har lett till en ökad tillgång för privata företag att etablera sig på marknaden. Att samverka med privata aktörer i fråga om familjehemsvård har lett till utökat utbud av familjehem men även begränsad insyn i placeringar. Tidigare forskning väcker frågor om barnets bästa och socialsekreterarens roll i relation till den privatiserande marknaden som utvecklats samt den ökade efterfrågan av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra socialtjänstens handläggning och socialsekreterares upplevelser i ärenden med kommunal respektive konsulentverksamhet inom familjehemsvården. Detta undersöks med en kvalitativ ansats, genom semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare. Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts som analysmetod i studien där mönster och teman identifierats och analyserats vilket konstruerat resultaten för studien. Resultatet visade att handläggning för ärenden sker på samma sätt oavsett placeringsform men där förhållanden inom placeringar kan variera och påverka handläggningen. Vidare hur uppfattningarna om kvaliteten varierar.

Barn som inte längre kan bo kvar hemma hos vårdnadshavare enligt socialtjänstens utredning kan i vissa fall behöva placeras i familjehem.  Denna uppsats centreras runt fem semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen behandlar ämnet familjehem med fokus på fem familjers egen syn på sina upplevelser av och utmaningar med rollen som familjehem. Uppsatsen undersöker familjehemmens upplevelser och utmaningar kring att vara familjehem. Den visar att vardagen inte påverkas mycket mer än det självklara att vara en mer i familjen och involvera socialtjänsten. Det framkommer att familjehemmen finner motivation i positiv feedback från professionella och ser bekräftelse som en drivkraft för att fortsätta sitt uppdrag. Trots att det i dagliga ansvaret och kraven på kontinuerlig kommunikation med socialtjänsten utgör betydande utmaningar. För att skapa en djupare förståelse av individens erfarenheter, förståelser och interaktioner inom ramen för familjehemsuppdraget tolkas materialet utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism och KASAM (känsla av sammanhang) och en narrativ analysmetod. Samtliga som deltog i studien var överens om att de alltid vetat att de någon gång i livet ville bli familjehem. Något oväntat var det heller inte någon av de medverkande familjerna som ansåg att det är speciellt jobbigt att samarbeta med socialtjänst eller det biologiska nätverket även om det vid tillfällen stöter på hinder. Trots de utmaningar som uppstår är det tydligt fokus på att prioritera barnets bästa och främja sin hälsa och trygghet. I en värld där barnets bästa alltid skall prioriteras, där familjehemmens erfarenhet värderas, visar denna studie på deras viktiga och breda roll men även på deras utmaningar. Trots hinder och emellanåt brist på förståelse visar familjehemmen en enastående hängivenhet till att skapa trygghet och omsorg för de barn som kanske behöver det mest.  Nyckelord: familjehem, familjehemsföräldrar, familjehemsplacerade barn, socialtjänsten Keywords: familyhome. familyhomeparents, children placed in familyhomes, social services

Sammanfattning Syftet med studien, som grundar sig i en kvalitativ ansats, är att genom semistrukturerade intervjuer få uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter det finns med privatisering av barn- och ungdomsvård. Dessutom grundar sig studien på att upptäcka socialarbetare upplevda skillnader i uppföljningsarbetet hos kommunalt utredda familjehem respektive konsulentstödda familjehem. Utifrån tidigare forskning framgår det att barn och vuxna är väldigt beroende av kontinuitet gällande att träffa samma socialarbetare för att uppleva situationen på ett bra sätt. Stor omsättning av socialarbetare leder till att upplevelsen med dessa inte blir lika bra och att förtroendet för socialarbetaren sjunker.   Genom tematisk analys framkom det att uppföljningen av placerade barn skiljer sig beroende på om barnet är placerat i kommunal eller privat verksamhet. I studien framkommer det att socialtjänsten besitter det yttersta ansvaret för det placerade barnet men saknar insyn i de privata aktörernas arbete. Det finns inte heller någon granskning från IVO gällande de privata verksamheterna. Detta skapar en osäkerhet om barnets behov tillgodoses på rätt sätt. / Abstract The purpose of this study is to get an idea through a qualitative method based in semi-structured interviews of which positive and negative aspects exist with the privatization of child and youth care. In addition, the study is based on discovering social workers perceived differences in the follow-up work of municipally investigated family homes and consultant-supported family homes. Previous research conclude that children and adults are very dependent on continuity in meeting the same social worker to experience the situation in a good way. A high turnover of social workers generates a bad experience and a lack of trust between the social worker and client.  Through thematic analysis, it emerged that the follow-up of placed children differs depending on whether the child is placed in a municipal or private operation. In the study it appears that the social service has the ultimate responsibility for the placed child but lacks insight into the work of the private operations. This creates uncertainty as to whether the child’s needs are being met in the right way.

Syftet med denna studie är att undersöka det stöd och den hjälp familjehemsplacerade barn har fått av socialtjänsten. Fem personer som har varit placerade i familjehem under sin uppväxt har intervjuats och materialet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån en induktiv ansats analyserades materialet först teorilöst för att sedan genomgå en andra analys utifrån teorin barndomssociologi och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet pekar på att socialarbetaren har en viktig och svår uppgift där skapandet av en tillitsfull relation är av stor vikt för att barnet ska kunna bli delaktig i processen. Lyhördhet, anpassning efter individ och situation samt att skapa utrymme för barnet att komma med önskemål är mycket betydelsefullt. Detta försvåras då socialarbetarna ofta har en stor arbetsbörda och begränsade resurser. / The purpose of this study is to look into what kind of support and help the social services has given to children placed in foster care. Five people who have been living in foster families during their childhood were interviewed and then the data was analyzed with qualitative content analysis. On the basis of an inductive approach the data was first analyzed theorylessly and then in a secondary analysis the theory of children studies and the theoretical term discretion/acting space was applied. The result indicates that the social workers have an important and difficult task where the building of a relationship of trust is essential if the child should be able to really participate in the process. To be perceptive and make adjustments according to what is best for the individual and in the situation, and to make room for the child to express their wishes is significant. This can be difficult to manage because of the great workload social workers often have along with limited resources.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vad det innebär att vara familjehemsförälder och att ta sig an ett barn som inte är ens eget, samt att öka kunskapen om varför familjer väljer att bli och fortsätta vara familjehem. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Geografiskt sett är informanterna till studien utspridda över Mellansverige. Intervjuerna har gett material som sedan analyserats med hjälp av emotionssociologi, begreppet livsplan och anknytningsteori, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att motiven till att bli familjehem är av skiftande karaktär. Några av informanterna nämner att det främsta motivet är att de på något sätt vill leva med barn i familjen. Andra berättar om viljan att hjälpa till på ett samhälleligt plan och att rädda barn från det sociala arvet. Som familjehem finns det förväntningar på att skapa en anknytning till det placerade barnet och samtidigt vara inställd på att placeringen kan upphöra. Studiens resultat visar att trots att det finns en osäkerhet kring om barnet kommer att få stanna kvar i familjehemmet hindrar det inte familjehemsföräldrarna från att gå in helhjärtat med sina känslor. Resultatet visar också att familjehemmen inte betraktar uppgiften som ett uppdrag utan snarare som ett ”vanligt” föräldraskap. Studien visar också att familjehemsföräldrarna ser ett stort värde i att upprätthålla en god relation med de biologiska föräldrarna, samtidigt som de beskriver det som något av det mest utmanande med uppdraget. / The purpose of the study is to examine what it means to be a foster parent and what it means to take care of a child who is not one's own and to increase the knowledge of why families choose to become and be a family home. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews with six foster parents. Geographically, the informants of the study are scattered across central Sweden. The interviews have given material that has been analyzed with help from emotional sociology, attachment theory and the concept of life plan, as well as previous research. The study's results show that the motives for becoming a foster home are of varying nature. Some of the informants mention that the main motive is that they in some way want to live with a child in the family. Others tell of the willingness to help on a social level and save children from the social heritage. As a family home there are expectations to create a connection to the child that has been placed in their care and at the same time be prepared that the placement can end. The study's results show that even though there is uncertainty about whether the child will stay in the family home, it does not prevent foster parents from entering wholeheartedly with their feelings. The result shows that foster homes do not regard the task as an assignment but rather as “regular" parenting. The study also shows that foster parents see great value in maintaining a good relationship with the biological parents, while at the same time it is one of the most challenging parts of the assignment.