Syftet med denna kvalitativa studie var att ur ett retrospektivt perspektiv undersöka biologiska barns upplevelser av att växa upp i familjehem. Fokus var deras upplevelse av att ingå i en familj med fostersyskon, samt deras upplevelse av socialtjänstens stöd. Empirin grundades på enskilda intervjuer med fyra nu vuxna biologiska barn i familjehem. Vid analysen användes barndomssociologi, barnperspektivet samt Harts delaktighetsstege. Resultatet visade att informanterna upplevde att socialtjänsten inte involverade dem i familjehemsprocessen. Graden av delaktighet grundades istället på föräldrarnas agerande. Samtliga informanter upplevde tillgängligheten till sina föräldrar som bra, hälften hade dock önskat mer tid och uppmärksamhet. Majoriteten av informanterna beskrev att de tagit ett stort ansvar för sina fostersyskon, påtvingat eller på eget initiativ. Resultatet indikerar också att erfarenheten av att växa upp med fostersyskon utvecklat empati och förståelse för andra hos samtliga informanter. Resultatet visar också att majoriteten av informanterna upplevde stark samhörighet till sina fostersyskon, att de hade goda relationer till dem och tyckte om att ha fostersyskon. / The purpose with this qualitative study was to investigate biological children’s experience of growing up in private foster care homes. This was done through a retrospective perspective, and the purpose was to focus on the children’s experiences of being in a family with foster siblings, and the support they perceive that they received from the social services. The empirical data is based on four interviews with adults that during their childhood were growing up as biological children in private foster care homes. When analysing the result, the childhood sociology perspective, the child perspective, and Hart’s ladder of participation were used. The result showed that the interviewees did not perceive the social services incorporating them as biological children in the foster care process. The level of participation was instead determined by the parents’ intuition. The informants perceived their relationship to their parents as good, however, half of them had wished more time and more attention. The majority of the participants described that they took a great deal of responsibility for their foster care siblings, either voluntarily or involuntarily. Further on, the result indicated that the interviewees had, thanks to growing up with foster care siblings, developed empathy and a more profound understanding of others. Finally, the result showed that the majority of the informants felt a strong bond to their foster care siblings, had good relationships to them, and liked having foster care siblings during their childhood.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context

I en analys av 300 annonser på en öppen webbplats där socialtjänsten söker efter familjehem till specifika barn kommunicerades fyra olika teman avseende familjehemsuppdraget. Det första temat som avsåg familjens egenskaper förekom i 80 procent av annonserna och det andra temat som gällde förväntningar på uppdragets utförande och familjehemmets kompetens beskrevs i 98 procent av annonserna. Det tredje temat berörde beskrivningar av barnet, hens erfarenheter och egenskaper och förekom i drygt 82 procent av annonserna. När det gällde det fjärde temat- vad familjehemmet kunde förvänta sig i form av utbildning, stöd och ersättning beskrevs det i drygt 35 procent av annonserna. Innehållet i annonserna kan förstås utifrån institutionella logiker om familj, utförande, marknad och solidaritet. Samtidigt förekommande logiker kan erbjuda möjligheter såväl som konflikter och spänningar. Att marknadsföra barn på annons kan bidra till att socialtjänsten kan tillgodose behovet av familjehem, vilket de är ålagda att göra (SOSFS 2012:11). Potentiella familjehem får i tidigt skede information om såväl barnet som förväntningarna på uppdraget och hur socialtjänsten förhåller sig till eventuellt stöd och ersättning. Förfarandet med annonser och dess innehåll kan därmed betraktas som rationellt och effektivt när det gäller utförande av familjehemsuppdraget. Studiens viktigaste bidrag är att konflikter skulle kunna uppstå i mötet mellan en å ena sidan hög förväntan på utförande, kunskap och erfarenhet och å andra sidan en hög förväntan om att ta emot barn av solidariska skäl. Att fokus på stöd och ersättning till familjehemmet är låg, skulle kunna bidra till svårigheter att rekrytera och behålla familjehem. Spänningar skulle också kunna uppstå i mötet mellan socialtjänstens historia av en byråkratisk logik där myndigheten vanligtvis inte delat information om klienter med allmänheten och en marknadslogik där specifika barns egenskaper marknadsförs (anonymt) på öppna webbplatser. Även mötet mellan att se familjehem som en vanlig familj och att ha högt fokus på utförande skulle kunna innebära en konflikt som kan påverka möjligheten att rekrytera familjehem. / In an analysis of 300 advertisements on an open website where the social services are looking for foster homes for specific children, four different themes were communicated regarding the foster home assignment. The first theme, which concerned the family's characteristics, appeared in 80 percent of the advertisements, and the second theme, which concerned expectations of the execution of the assignment and the foster homes competence, was described in 98 percent of the advertisements. The third theme concerned descriptions of the child, her experiences and characteristics and appeared in just over 82 percent of the advertisements. Regarding the fourth theme - what the foster home could expect in the form of education, support and compensation, it was described in just over 35 percent of the advertisements. The content of the ads can be understood from a perspective of institutional logics about family, execution, the market and solidarity. Simultaneously occurring logics can offer opportunities as well as conflicts and tensions. Marketing children through ads can contribute to the social services being able to meet the need for foster homes, which they are obliged to do from the Swedish government (SOSFS: 2012: 11). Potential foster homes receive information at an early stage about both the child and the expectations of the assignment, and how the social services relate to give support and compensation for the foster families. The procedure with advertisements on open websites can thus be considered rational and efficient in the execution of the foster home assignment. The most important contribution of the study is that conflicts could arise in the meeting between a high expectation of execution, knowledge and experience on the one hand and a high expectation of taking care of children in need for solidarity reasons on the other. The low focus on support and compensation for the foster family could contribute to difficulties in recruiting and maintaining foster homes. Tensions could also arise in the meeting between the social services' history of a bureaucratic logic where the authority usually does not make information about clients accessible for the public, and a market logic where specific children's characteristics are marketed (anonymously) on open websites. The meeting between seeing foster homes as an ordinary family and having a high focus on execution could also involve a conflict that might affect the possibility of recruiting foster homes.

Ungefär 20 000 barn är familjehemsplacerade i Sverige. Att bli placerad i ett familjehem och ryckas upp samt separeras från sin hemmiljö kan påverka ett barns anknytningsmönster. Teorin om anknytning påvisar vikten av att barn skapar sig trygga anknytningsmönster vilket leder till ökade möjligheter för fortsatt god utveckling. Den här studien har haft som syfte att få en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare beskriver anknytning i förhållande till familjehemsplacerade barn mellan 0-3 år. Med stöd av en fenomenologisk studie har semistrukturerade intervjuer genomförts för att få en djupare förståelse av socialsekreterares syn på anknytning och hur kunskapen om den tillämpas vid familjehemsplaceringar. Studien har påvisat att olika definitioner används, olika förhållningssätt tillämpas och att anknytning som begrepp inte tydligt praktiseras vid familjehemsplaceringar. Slutsatsen med studien är att anknytningen är viktig, speciellt i förhållande till familjehemsplaceringar. Det krävs fortfarande mer forskning och kunskap inom anknytningsteorin i förhållande till familjehemsplaceringar då kunskaperna om teorin kan vara bristande. / Approximately 20 000 children are placed in foster homes in Sweden. Being placed in a foster home and separated from their biological family and environment can affect a child's attachment pattern. The attachment theory demonstrates the importance of secure attachment patterns in children leading to increased opportunities for a healthy development. The purpose of this study is to achieve a deeper understanding of how the social secretary views attachment in relation to children between 0-3 years old placed in foster homes. In order to achieve a deeper understanding of how the social secretary views attachment, and how this knowledge is being applied when placing a child in foster care, I have made a phenomenological study using semi-structured interview. The study has shown that the social secretary's view of attachment varies and the term attachment is not being routinely practiced when placing a child in a foster home. The conclusion of the study is that the attachment theory is important especially when placing a child in foster home.

När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.

Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the family´s own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication. The method was interviews with six “children” and analyze of the text material. The result is presented in short summaries and quotation. The result shows that the children have been influenced in different ways by living with foster siblings and they have a large empathize for their parents and the situation. It also shows that the relations between the biological children and the foster children can be lasting for their future and the biological children can see the foster child as a “real” sibling. Communication and the feeling of participation were important for the children. All stories are individual but some conclusions appear. One is that the children is involved in everything that happens around them and they have own strategies to handle it.

This study aimed to analyze how the Court of Appeal takes the child's best interest intoaccount when considering a custody transfer decision in favor of the family homeparents. The analysis of this study´s chosen Court of Appeal judgements were codedthrough a thematic analysis to gather recurring patterns in the Court of Appealsestablishment of the child's best interest. Some of the most recurring patterns that thestudy concluded were the child's needs, the child's own will on the basis of age andmaturity, the biological parents adequacy as well as if there had been any functioningaccess between the biological parents and the child during the time of placement in thefamily home. The results were analyzed through the attachment theory as well as antheory of legal interpretation, which led to an understanding of the part attachmenttheory plays in custody cases, both the child's attachment to its biological parents andfamily home parents. The study could also conclude that the interpretation of the child'sbest interest in a legal matter depended on how the child's legal role was considered bythe Court of Appeal. The consideration of the child's best interest were seen to varybetween cases that led to an transfer of custody for the family home parents and caseswhere the custody transfer were rejected, based on what the Court of Appeal consideredthe Child´s best interesest to be in each particular case. / Denna studie syftade till att analysera hur hovrätten beaktar barnets bästa i rättsfall somgäller vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrar. Studiens valda hovrättsdomar analyserades utifrån en tematisk analys Återkommande mönster i hur hovrätten argumenterade för-, och fastställde barnets bästa i sin bedömning eftersöktes. Några av de meståterkommande mönstren tematiserades under rubrikerna barnets behov, barnets egenvilja utifrån ålder och mognad, de biologiska föräldrarnas lämplighet och ett fungerande umgänge under tiden för placering. Resultatet analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt- och ett rättsteoretiskt perspektiv, vilket bidrog till en djupare analys avanknytningens roll i en vårdnadsöverflytt, både barnets anknytning till de biologiskaföräldrarna såväl som till familjehemsföräldrarna. Även framkom det att beroende påhur hovrätten ser barnets roll i en rättslig process, så varierar tolkningen av barnetsbästa. Hur hovrätten beaktade barnets bästa skiljde sig i de domar som kom att leda tillen vårdnadsöverflytt, kontra de domar som kom att leda till ett avslag i frågan om envårdnadsöverflytt på så sätt att det som ansågs vara barnets bästa, skiljde sig från fall tillfall.

Syftet med denna kandidatuppsats var att utifrån professionellas perspektiv inom familjehemsvård förstå hur familjehemsplaceringar påverkar barns utveckling och vad som belyses vara viktigt i arbetet med familjehemsplaceringar av barn. Vad professionella anser vara viktigt i arbetet med, och erfarenhet av familjehemsplaceringars påverkan på barns utveckling, ger kunskap som förtydligar barns bästa i samhällsvård och är intressant att förtydliga i förhållande till svensk lagstiftning. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes vilket bidrog till att en djupare förståelse kunde skapas. Studiens resultat visar att barn som familjehemsplaceras är en utsatt grupp och att en familjehemsplacering påverkar barns utveckling på olika sätt. Samt att arbetet med familjehemsplaceringar inkluderar flera viktiga aspekter och är omfattande enligt professionellas erfarenhet. Resultatet analyserades med hjälp av utvecklingsekologi. En slutsats är att barn som familjehemsplaceras även under placeringen påverkas av tidigare negativa erfarenheter, och att en familjehemsplacering kan kompensera för flera av de tidigare brister som barn haft, men inte för de svårigheter som placeringen medför.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterare och familjehemskonsulenters upplevelser av sammanbrott i familjehem. Studien hade en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den teoretiska utgångspunkten var Erving Goffmans Dramaturgi samt Anders Brobergs tolkning av John Bowlbys anknytningsteori. Data analyserades tematiskt där tre olika teman med subteman framkom. Studiens resultat tydliggör att socialsekreterare och familjehemskonsulenter behöver ett bra samarbete och tydligt uppdrag till familjehem. För att familjehem ska orka ”stå kvar” som familjehem även när det är jobbigt behöver socialsekreterare och familjehemskonsulenter vara lyhörda, nyfikna och tillgängliga för familjehemmen och samarbetet upplevs förbättras när det finns en familjär relation mellan familjehemmet och socialsekreteraren eller familjehemskonsulenten. Tidigare forskning visar att orsaker till sammanbrott ofta initieras av familjehemmen och anges bero på barnets beteende eller diagnoser och brist på förståelse för barnet och dess upplevelser. Detta stämmer delvis överens med respondenternas upplevelse av orsakerna bakom sammanbrott i studien. / The studys purpose was to investigate social workers and foster care consultants' experiences of breakdowns in foster homes. A qualitative approach was used and five semi-structured interviews were conducted. The theory used was Erving Goffman's Dramaturgy and Anders Broberg's interpretation of John Bowlby's attachment theory. Data was analyzed thematically where three different themes emerged. The study shows that social workers and consultants need good cooperation, clear assignment and a familial relationship with foster homes in order for foster homes to be able to continue even when it is difficult. Social workers and foster care consultants need to be responsive, curious and accessible to avoid breakdown. Research shows that breakdowns are often initiated by foster families and are stated to be due to the child's behavior and lack of understanding of the child and its experiences. This is partly consistent with the respondents' experience of the reasons behind breakdowns.

Denna studie avhandlar föräldrars upplevelser gällande sina barns placering i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sju föräldrar intervjuats. Studien undersöker föräldrars upplevelser och därav metodvalet, att kunna ställa respondenternas perspektiv i centrum, i detta avseende deras individuella upplevelser. Studien utgår från teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och intersubjektivitet för att belysa föräldrars upplevelser av att vara förälder till ett placerat barn. Studien belyser även det negativa sociala arvet samt generationstrauma, vilket visar sig i att flera av föräldrarna har erfarenhet av att själva ha utsatts för våld från sina föräldrar och flera har även själva varit familjehemsplacerade som barn. Studiens resultat visade på varierande upplevelser av att få sitt barn placerat enligt 2§ LVU. Flera respondenter beskrev en känsla av att inte uppleva sig själva som förälder förutom under umgänge, andra respondenter ansåg sig själva fortfarande vara föräldrar trots placeringen. De föräldrar som upplevde placeringen som negativ uppgav en känsla av motstånd från familjehemmet samt att bli fråntagen sin roll som förälder. Vissa föräldrar beskrev även en känsla av ambivalens utifrån att de upplevde en viss tacksamhet gentemot familjehemmet trots att föräldern inte samtycker till placeringen. / ABSTRACTThis study deals with parents' experiences regarding the placement of their children in accordance with “lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§”. The study was carried out using a qualitative method, where seven parents were interviewed. The study investigates parents' experiences and hence the choice of method, to be able to place the respondents' perspective in the center, in this respect their individual experiences. The study is based on the theoretical starting points of symbolic interactionism and intersubjectivity to shed light on parents' experiences of being the parent of a placed child. The study also highlights the negative social legacy and generational trauma, which is shown in the fact that several of the parents have experience of having been subjected to violence from their parents themselves and several have also themselves been placed in family homes as children. The results of the study showed different experiences of being seated according to § 2 LVU. Several respondents described a feeling of not experiencing themselves as a parent except during socializing, other respondents still considered themselves to be parents despite the placement. The parents who experienced the placement as negative stated a feeling of resistance from the family home and of being deprived of their role as a parent. Some parents also described a feeling of ambivalence based on the fact that they felt a certain gratitude towards the family home despite the parent not consenting to the placement.