Studien syftade till att belysa vad socialsekreterare anser vara avgörande för beslutet att placera barn inom nätverket. Fem socialsekreterare på socialtjänstens enhet för barn och unga runt om i Sverige intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Den tematiska analysen visade att det saknas specifika riktlinjer för nätverksplacering men att man uttrycker sig ha ett nätverksorienterat arbetssätt, vilket i studien analyseras utifrån systemteori. Faktorer som avgör beslutet att placera barn inom nätverket visar sig vara bland annat, orsak till placering, nätverkets egenskaper och arbetsbelastning. Barn bedöms enligt socialsekreterarna inte ha förmåga att på grund av lojalitet till föräldrarna välja vart de ska placeras, vilket påverkar barns delaktighet i utredningen. Placering av barn inom nätverket visas vara ovanligt och det nätverksorienterade arbetet försvåras på grund av organisatoriska hinder. Resultatet visar att nätverksplacering är att föredra då både barn, föräldrar och socialsekreterare känner sig mer trygga än vid placering i främmande familjehem. / This study aims to highlight what social workers consider to be crucial for placement within network care. The study was conduted with qualitative interviews with five social workers at the social services in Sweden. The thematic analysis showed that there are no specific guidelines for network-oriented work but social workers nevertheless state that their mode of operation is network-oriented based on system theory. Factors that determine placement within network care are; reason for placement, network characteristics and workload. The study shows that children are not expected to be able to choose their placement due to loyalty to their parents and this affects children ́s participation in the investigation. Placement of children within network care appears unusual and network-oriented work is complicated due to organizational barriers. The result shows that preferred placement is within network care as both children, parents and social workers feel more secure compared to placement in foster care.

<p><em><p><strong><em><p>SAMMANDRAG</p><p>C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.</p><p>”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar</p><p>riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”</p><p>Handledare: Jeanna Lantz</p></em><em><p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en</p><p>vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan</p><p>förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För</p><p>att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är</p><p>barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en</p><p>delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen</p><p>bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin</p><p>analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.</p><p>De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med</p><p>särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på</p><p>vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.</p><p>Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av</p><p>skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer</p><p>att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska</p><p>vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis</p><p>misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två</p><p>anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att</p><p>barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också</p><p>barnets egen vilja särskilt viktig.</p></em></strong></p></em></p>

<p>Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:</p><ul><li>Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem?</li><li>Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen?</li><li>Har familjehemmen avlastning eller behov av det?</li><li>Vilken syn har familjehemmen på handledning?</li><li>Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?</li></ul><p>Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.</p><p>Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.</p><p>Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor. Många av familjehemmen ansåg att uppdraget som familjehem hade blivit ett sätt att leva, en livsstil. Det fanns även familjehem som såg uppdraget som en profession, där de placerade barnen samtidigt var en del i familjen. Familjehemmen i vår studie hade åtagit sig uppdraget som familjehem med anledning av personlig erfarenhet och kontakt med andra familjehem i sin närhet. Familjehemmen var överens om att behovet av handledning var störst i början av ett uppdrag. Synen på avlastning skilde sig åt mellan familjehemmen. Familjehemmen såg det som en självklarhet att få ekonomisk ersättning för sitt uppdrag.</p> / <p>The purpose of our study was to investigate how foster-parents regard their task based on the following:</p><ul><li>Which motives and expectations do foster-parents have to become a foster-home?</li><li>How does the task as foster-home influence the relations of the family?</li><li>Do the foster-homes have any need of alleviance from their task? </li><li>Do the foster-homes have any need of guidance in their task?</li><li>How do foster-parents think regarding the financial part of their task?</li></ul><p>The study was carried out from the basis of qualitative interviews, in which we together interviewed 9 different foster-homes connected to the council of Kristianstad. In 7 of the interviews, both foster-parents participated, in 2 interviews one of the foster-parents participated; in total 16 responders. The interviews were transcribed, analysed and thereafter presented in two different ways. From coding categories, the result was presented both in idealtypes and thematically from quotes.</p><p>The foster-parents in our study appear to have a common view as couples in how they regard their task, and that they work well together. In our study we found 5 different idealtypes, who illustrate how they regard various issues. The foster-homes felt that their task had become a way of living, a life style. There were also foster-homes that viewed their task as a profession, where the placed children at the same time were a part of the family.</p><p>The foster-homes in our study had taken on the task as foster-home because of personal experiences and contact with other foster-homes in their vicinity. Regarding their view of guidance, the foster-parents agreed that they were in need of guidance mostly in the beginning of a task. The opinions are somewhat varied among foster-parents, regarding alliviance. The foster-parents think that the financial part of their task comes natural.</p>

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar: Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem? Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen? Har familjehemmen avlastning eller behov av det? Vilken syn har familjehemmen på handledning? Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen? Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter. Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat. Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor. Många av familjehemmen ansåg att uppdraget som familjehem hade blivit ett sätt att leva, en livsstil. Det fanns även familjehem som såg uppdraget som en profession, där de placerade barnen samtidigt var en del i familjen. Familjehemmen i vår studie hade åtagit sig uppdraget som familjehem med anledning av personlig erfarenhet och kontakt med andra familjehem i sin närhet. Familjehemmen var överens om att behovet av handledning var störst i början av ett uppdrag. Synen på avlastning skilde sig åt mellan familjehemmen. Familjehemmen såg det som en självklarhet att få ekonomisk ersättning för sitt uppdrag. / The purpose of our study was to investigate how foster-parents regard their task based on the following: Which motives and expectations do foster-parents have to become a foster-home? How does the task as foster-home influence the relations of the family? Do the foster-homes have any need of alleviance from their task? Do the foster-homes have any need of guidance in their task? How do foster-parents think regarding the financial part of their task? The study was carried out from the basis of qualitative interviews, in which we together interviewed 9 different foster-homes connected to the council of Kristianstad. In 7 of the interviews, both foster-parents participated, in 2 interviews one of the foster-parents participated; in total 16 responders. The interviews were transcribed, analysed and thereafter presented in two different ways. From coding categories, the result was presented both in idealtypes and thematically from quotes. The foster-parents in our study appear to have a common view as couples in how they regard their task, and that they work well together. In our study we found 5 different idealtypes, who illustrate how they regard various issues. The foster-homes felt that their task had become a way of living, a life style. There were also foster-homes that viewed their task as a profession, where the placed children at the same time were a part of the family. The foster-homes in our study had taken on the task as foster-home because of personal experiences and contact with other foster-homes in their vicinity. Regarding their view of guidance, the foster-parents agreed that they were in need of guidance mostly in the beginning of a task. The opinions are somewhat varied among foster-parents, regarding alliviance. The foster-parents think that the financial part of their task comes natural.

SAMMANDRAG C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08. ”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar riskerar att förlora vårdnaden om sina barn” Handledare: Jeanna Lantz Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor. De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård. Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också barnets egen vilja särskilt viktig.

The study aims to understand foster care secretary’s reasoning concerning biological children in foster cares. Previous research shows that biological children are a vulnerable group. But do their voices get heard? To find out how the foster care secretary reasoning about biological children of foster cares, I have interviewed four randomly municipalities in Sweden. The study is qualitative and based on a development ecological system theoretical perspective. The result shows that biological children’s right is focused and that the secretary’s ambition is to talk with the biological children before and under the foster care period. Before the family becomes a foster care they have to undergo extensive training to learn and feel ready for the new life situation.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home’s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories – the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory. From the collective views of all informants, the biological children’s attitude towards the family home mandate is considered important. However, participation from the biological children is limited. Education and guidance is directed solely towards the family home parents, without any active involvement from the biological children in these efforts. Some of the informants stress that they as professionals must be better at paying attention to the biological children than what prevails today. The collective results show that family home parents are expected to take great responsibility for their biological children as well as their participation and well-being within the family home mandate.

The aim of the study was to gain knowledge about what role the foster carers’ biological children play in foster family care and also gain a deeper understanding of the biological children´s significance in a foster family care arrangement. The aim of the study has been conducted through the perspective of the Social services. The data collection consists of eight individual qualitative and semi-structured interviews with social workers who are currently working with foster families there biological children are living at home. The new childhood sociology and the concept of participation serve as the base of the theoretical framework and have been applied to the analysis of this study. The study shows that the respondents have a positive attitude towards the biological children´s presence in the foster families. They value the biological children´s function in the families as important and should thus not be forgotten. At the same time, there are no clear guidelines for how the social worker should work with foster carers’ biological children. The contact between the social worker and the biological children mostly goes through the children’s parents. The role of the biological children is not always clearly defined in the foster family care arrangement and their involvement can be perceived as insignificant. Furthermore the respondents terminates that no special support designed for biological children in foster families exists. Several respondents also reflect upon that they want to avoid burdening the biological children with responsibility that is not theirs to bear. The role of the biological children in the foster family care and their significance in the foster family care arrangement concludes therefore acknowledged by the social worker but not always recognized.

No description available.

Background: The purpose of this thesis is to investigate mental illness of young people placed in foster care inSweden, here defined as the occurrence of psychological and psychosomatic health problems. Method: The study utilizes data from Sweden using a self-assesment form filled out by 27.439 pupils in year 9of compulsory school, using data from the years 2008 – 2018. Applying various forms of regression models, thisstudy empirically evaluates the risk of psychosomatic and psychological health complaints among adolescentsplaced in foster care compared to adolescents from other family types. Results: The study found higher odds for young people in foster care compared to young people in nuclearfamilies to have five out of six psychosomatic disorders and five out of six psychological disorders. When compared to youth living with single parents the results showed higher odds for three out of six psychosomaticdisorders and two out of six psychological disorders. Conclusion: Youth in foster care is a population more vulnerable to mental illness than youth in other familytypes. Professionals working with and for adolescents living in foster care need to actively pay attention to boththe psychosomatic and psychological indicators of mental health issues.