Uppsatsen "Att leva med bonussyskon – Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom. Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts : Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur? Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar. Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten. Upplevelserna av att fungera som familjehem är av både positiv och negativ karaktär där förlorad tid med föräldrar samt goda och nyttiga kunskaper är exempel på sådana. Samtliga informanter tror att någon form av gruppverksamhet skulle vara ett bra forum för de biologiska barnen. / This essey "living with bonus siblings- Biological children’s situation within their family’s work as a foster family" have been written and executed by Annie Dahlbom. The purpose of this essay is to understand the biological situation within their family’s work as a foster family. How will the biological children react on their family’s mission? I want to gain knowledge about how these children’s participation takes place within the separate parts of their family’s work. Is there a need for shoring and help for foster homes own children according to their situation? The following questions have been asked to fulfill the purpose of this study: How do foster parents and professionals describe the biological children's participation and role? What experiences have biological children in the family's mission? Have biological children need support and help for their own part, and if so, how? This study is qualitative in nature and based on semi-structured interviews with professionals and foster parents.The results demonstrate that the biological children of the foster family have a significant role in the mission and is heavily involved in the daily care of the child is placed. The foster family’s own children have no involvement in meetings or in contact with social services. The experiences of serving as foster homes are both positive and negative character where lost time with parents as well as good and useful knowledge is examples of such. All respondents believe that some form of group activity would be a good forum for the biological children.

The aim of this study was to understand the contact between foster homes and social workers, by doing a comparison of the social workers and the foster homes experiences of the cooperation that is between them. We started from three main questions to get an answer to our aim, how the foster homes and the social workers experience the organization of the foster care in the Social Service as an impact of the cooperation, what does the foster homes and the social workers experience as a important fact of a successful placement and finally, how does the foster homes and the social workers experience the supporting and controlling contact that is between them. To get our results we based our study on interviews whit four foster homes and whit four social workers. The analysis was based on one theoretical perspective, Skaus (2007) analytical approach for power and help. As a conclusion we have found out, that the organization of the Social Service has significance for the contact between social workers and foster homes. The social workers and the foster homes have different opinions of how the Social Service should be organized, so that the contact should be as good as possible. The social workers saw the ground work as an important fact for the placement to be successful. Both social workers and foster homes saw the confidence between them, as an important fact for the placement to be successful. All four foster homes and two of the social workers saw the controlling part of the contact as a good and necessary thing. The other two of the social workers saw the controlling part as a complicated assignment.  The social workers saw the controlling part as an inadequate thing in the foster care today. Both foster homes and social workers experience that the supporting contact between them are working well.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt. Familjehemsföräldrarna upplever att de själva och deras biologiska barn fått ett annat synsätt på livet. Familjehemsföräldrar upplever svårigheter kring att få tag på socialtjänsten och att socialsekreterare ofta byts ut under uppdragen. Möten med de placerade barnen och deras nätverk ger upphov till mycket glädje, men de kan också ge upphov till känslor av frustration och otillräcklighet. Familjehemsföräldrarna använder sig av olika copingstrategier för att hantera egna känslor som uppkommer kring uppdraget. Resultatet visar också att både formell och informell stöttning är viktigt. / This study examines how foster parents and their families are affected by the foster care commitment. The study also examines how foster parents handle their own emotions, and what support they receive. A qualitative method was used where seven foster parents from four foster families were interviewed using a semi structured interview guide.The participant’s answers were analyzed through a theoretical approach that included system theory, coping theory, development ecology and theoretical concepts. The result shows that care commitment takes much time and energy,which affects everyday life, foster parents and their biological children in a number of ways. Foster parents experience that themselves and their own children received a new perspective on life. Foster parents experience difficulties around getting hold of the social services, and that social workers are being replaced during commitment. The encounter with the placed children and their network generates a lot of joy, but can also cause feelings of frustration and inadequacy. Foster parents are using various coping strategies to manage their own emotions that emerge related to the foster care commitment, the result also shows that both formal and informal support are important.

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child’s attachment, the child’s fundamental needs and consent from the involving parties in the case. The study also concluded that some of the difficulties with the process involve a contradictory law and the lack of support to the child´s new family after the custody transfer has been implemented.  Some of the positive aspects with custody transfer within the foster care, that the study showed, includes that the child get to live with the family the child regards as his or her own, and a reduced amount of concern and stress, to the benefit of a more stable and safe environment. The analysis was based on two different perspectives: the attachment theory and Maslow´s theory on the hierarchy of the human´s needs

The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents.  Even how they perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration. That often grounded on the biological mother's lack of acceptance of the placement in the foster home. Aggression based on this lack of acceptance experienced by family homes to be something that the mother in the family home had to respond. By contrast, more children in the family home were something that the family home learns was positive and facilitated the integration of the placement. Furthermore, accountability of the role of foster parents experienced greater than accountability in the biological role of parents.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen. Studiens slutsatser gällande anknytningen och föräldrarollen är att det finns flera faktorer som påverkar dessa. Gällande familjehemsföräldrarnas anknytning till det placerade barnet påverkar faktorer såsom hur länge barnets anknytningssystem är påslaget, hur familjehemsföräldern närmar sig barnet, barnets ålder, barnets personliga egenskaper och familjehemsuppdragets utformning. Faktorer som påverkar familjehemsföräldrarollen visar sig vara barnets personliga faktorer, den bristande bestämmanderätten, komplexiteten i uppdraget, de gränser familjehemsföräldern och barnet sätter upp i relationen dem emellan samt på vilket sätt familjehemsföräldern ser på uppdraget. / Abstract The aim of this study was to examine how foster parents experience that their parental role and attachment to the foster child is affected by the fact that the child is placed in a foster home. In this study a qualitative method was used and eleven foster parents from eight foster homes were interviewed. To analyze the results of the study, attachment theory and general systems theory were used. The results showed that all of the interviewed foster families to some degree were affected by the complexity of the foster home commitment, which affected their parental role and attachment to the foster child. The conclusions of the study are that there are several factors that affect the attachment and the parental role. Factors that affect foster parents attachment to the foster child is for how long the child’s attachment system is activated, how the foster parent approach the foster child, the foster child’s age, the foster child’s personal qualities and the shape of the foster home commitment. Factors that affect the foster parent’s parental role were the child’s personal qualities, the lack of authority to make decisions, the complexity of the commitment, the boundaries the foster parent and the child set up in the relationship between them and how the foster parents view their foster home commitment.

Syftet med studien var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelser av stödet de fick från en kommuns socialtjänst. Centrala frågor bestod utav hur familjehemsföräldrarna upplevde tillgängligheten av stödet och det emotionella stödet de fick från socialtjänsten samt hur stödet från socialtjänsten upplevdes i kontakt med den placerades nätverk. I studien har tio familjehemsföräldrar från fem familjehem i en mindre kommun i mellansverige intervjuats om deras upplevelser av stödet de får från socialtjänsten. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån utvecklingsekologisk teori samt systemteori. Studiens resultat visade att familjehemsföräldrarna var nöjda med stödet de fick från socialtjänsten i form av telefonsamtal och besök, och för ett av familjehemsparen även via e-post. Dock fanns missnöje över att familjehemsparen inte fick tillräckligt med stöd från socialsekreterarna i början av placeringen vilken upplevdes som en mer oviss och krävande tid. Socialsekreterarna upplevdes många gånger som otillgängliga och svåra att få tag på via telefon. Annat som lyftes fram var svårigheter med att urskilja vilket ansvar som låg på familjehemsparen och vilket ansvar som låg på socialsekreterarna. Osäkerhet fanns kring vem det egentligen var som skulle ansvara för delar av familjehemsuppdraget. Starkast upplevdes detta i upprätthållandet av kontakten med den placerades nätverk som i vissa fall upplevdes som ansträngt. Trots vissa svårigheter upplevdes det totala stödet som bra av samtliga familjehemsföräldrar. / The purpose of this study was to examine foster parents experiences of the support they have received from a municipality´s social service. Essential questions in the study was how the foster parents experienced the availability of support and the emotional support they  have  received from the social service as well as  how the support was experienced in contact with the placed child´s network. In this study, ten foster parents from five foster homes in a smaller town in the middle of Sweden were interviewed about their experiences of the support they have received from the social services. The study has a qualitative starting point with ecological systems theory and system theory. Our results demonstrate that the foster parents were satisfied with the support they have received from the social services in forms of phone calls and visits, and for one of the families also through e-mail. However, there were some dissatisfaction regarding not getting enough support from the social service in the beginning of the placement, which was considered to be a more uncertain and challenging time, and that social workers often were inaccessible and that they could be difficult to get hold on by phone. Other issues identified were difficulties in distinguishing which responsibilities lied on the family and which responsibilities lied on the social welfare. There were uncertainties about who really was responsible for parts of the family home mission, especially regarding maintaining of contact with the child's network that in some cases were seen as strained. Despite some difficulties, the overall support was perceived as good by all of the foster parents.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar. Syftet med denna studie är att förstå hur fosterföräldrarna upplevde sin roll, och hur de samarbetade med de biologiska föräldrarna och vilken roll socialtjänsten hade i detta samarbete. För att få svar på detta så gjorde vi kvalitativa intervjuer med åtta familjehem. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv som belyser samspelet mellan olika aktörer. Fosterföräldrarna upplevde att de hade höga krav på sig själva, socialtjänsten och allmänheten. Resultatet visade att respondenterna hade olika erfarenheter, både positiva och negativa, av samarbetet med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten. Fosterföräldrarna påtalade att det många gånger var problematiskt att samarbeta med de biologiska föräldrarna och att socialtjänsten hade stor betydelse för att samarbetet skulle bli bra. Fosterfamiljerna lyfte fram att de upplevde det svårt att få en kontinuerlig kontakt med sina socialsekreterare. / Family home placement plays a contributing roll in social childcare. The demand is great for family homes and the need in finding new homes is ever increasing. The way in which family homecare is looked upon has changed and it is no longer regarded as a permanent replacement home but instead as a complementary home for the child. This means that the child who is placed in a family home must be encouraged to have contact and spend time with the biological parents in the aim that the child will return home. Therefore cooperation is necessary between foster parents and the child's biological parents. The aim of this study is to gain a better understanding of how the foster parents see their roll and how they interact with the biological parents, as well as the cooperation they receive from social services. In order to answer these questions we have implemented qualitative interviews with eight family homes. We chose to use Goffman's dramaturgical perspective as our theoretical basis in order to highlight the interplay between the different actors. Foster parents felt that they had high expectations of themselves, of the social workers and of the general public. The results of this study show that the respondents had different experiences, both positive and negative in regard to cooperation between the biological parents and the social services. Foster parents complained of difficulties working with the biological parents and that the social services played an important roll in making sure that cooperation between both parties was achieved. Foster families revealed that they found it difficult to uphold regular contact with their social secretary.

<p>Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar. Syftet med denna studie är att förstå hur fosterföräldrarna upplevde sin roll, och hur de samarbetade med de biologiska föräldrarna och vilken roll socialtjänsten hade i detta samarbete. För att få svar på detta så gjorde vi kvalitativa intervjuer med åtta familjehem. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv som belyser samspelet mellan olika aktörer. Fosterföräldrarna upplevde att de hade höga krav på sig själva, socialtjänsten och allmänheten. Resultatet visade att respondenterna hade olika erfarenheter, både positiva och negativa, av samarbetet med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten. Fosterföräldrarna påtalade att det många gånger var problematiskt att samarbeta med de biologiska föräldrarna och att socialtjänsten hade stor betydelse för att samarbetet skulle bli bra. Fosterfamiljerna lyfte fram att de upplevde det svårt att få en kontinuerlig kontakt med sina socialsekreterare.</p> / <p>Family home placement plays a contributing roll in social childcare. The demand is great for family homes and the need in finding new homes is ever increasing. The way in which family homecare is looked upon has changed and it is no longer regarded as a permanent replacement home but instead as a complementary home for the child. This means that the child who is placed in a family home must be encouraged to have contact and spend time with the biological parents in the aim that the child will return home. Therefore cooperation is necessary between foster parents and the child's biological parents. The aim of this study is to gain a better understanding of how the foster parents see their roll and how they interact with the biological parents, as well as the cooperation they receive from social services. In order to answer these questions we have implemented qualitative interviews with eight family homes. We chose to use Goffman's dramaturgical perspective as our theoretical basis in order to highlight the interplay between the different actors. Foster parents felt that they had high expectations of themselves, of the social workers and of the general public. The results of this study show that the respondents had different experiences, both positive and negative in regard to cooperation between the biological parents and the social services. Foster parents complained of difficulties working with the biological parents and that the social services played an important roll in making sure that cooperation between both parties was achieved. Foster families revealed that they found it difficult to uphold regular contact with their social secretary.</p>

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats. Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn. Samspelet mellan familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna påverkar anknytningen och ibland uppstår situationer som är svåra att förhålla sig till för såväl familjehemsförälder, barn som de biologiska föräldrarna. Av familjehemsföräldrarnas resonemang framkommer att såväl barn som familjehemsförälder kan drabbas av separationsångest, vilket i sin tur påverkar anknytningens kvalitet. Barnets bakgrund och tidigare erfarenheter påverkar den anknytning som barnet skapar till sin familjehemsförälder. De uppföljningar som görs enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453), där socialnämnden minst var sjätte månad ska överväga om vården ska fortgå, menar familjehemsföräldrarna skapar svårigheter att knyta an till barnen fullt ut. Uppföljningarna skapar en oro för att separeras för både familjehemsföräldrar och de placerade barnen. / The aim of the study is to gain an understanding of foster parent's perspective on attachment and which opportunities and difficulties there is with the attachment for children in foster care. The study is also describes the way the relationship between the child and foster parent changes over time and how interaction between children and foster parents, child and the biological parents and the child's past experiences can influence the attachment. The study has a qualitative method and is based on interviews with six foster parents. Bowlby's attachment theory has been used to analyze the empirical material and the study has a hermeneutic approach. Foster parent’s experiences give us an understanding that children can create a secure attachment to them and that they can provide a safe base for the children. Foster parents believe that the secure attachment is the same for both younger and older children. The interaction between foster parents, child and the biological parent’s affects the attachment and sometimes situations arise that are difficult to relate to for foster parent, child and birth parents. It is found that children as well as the foster parents can suffer from separation anxiety, which can affect the quality of the attachment. The child’s background and past experiences affect the attachment that the child creates to the foster parent. The study also shows that the follow-ups that are induced by the Social Services Act (SFS 2001:453), every six months for the social services committee to consider whether the treatment should be continued, create difficulties for foster parents to fully attach to the child. It creates a fear of separation for both the foster parents and the children.