Author: Moa di Zazzo Eilertsen Title: “Children should not grow up like that. They may turn out the same”: Social workers, working with foster care investigations, reasoning about family and family structures of foster homes. [translated title] Supervisor: Annika Staaf Assessor: Norma Montesino There has been a change in family structure which shows that the nuclear family, which is still the main form of family pattern, is becoming less frequent nowadays. Same-sex couple families, single parent families and reshaped families are some of the family forms which are becoming more common in modern society. Some argue that, despite these changes, most people still consider the nuclear family as the norm and the ideal. The aim of this study was to understand how social workers, working with foster care investegations within the Swedish social sevice, reason about family structures in spring 2009. I wanted to understand how these social workers view family, and different forms of family patterns, in the context of foster homes. Does their reasoning reflect the new family structures or the traditional nuclear family? My theoretical approaches of choice were the theory of social constructions, the queer theory term heteronormativity and Hirdmans gender theory about the gender contract. The method I used was qualitative and consisted of five semi-structured interviews carried out with five social workers in three different Swedish communities. The results I came up with illustrated that the interviewed social workers mostly considered the presence of siblings in a family constitution to be a positive factor. All of the interviewed social workers said they believe it is important to have a father- and a mother figure while growing up. The results also showed that, even though the social workers defined the term family as wide and including different kinds of possible family constellations, heteronormative values were thoroughly expressed and the nuclear family was idealized by the social workers regarding foster care and children’s needs.     Key words: Family structure, family ideal, foster care investegation, social service.

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare från tre olika kommuner. Alla intervjupersonerna var socialsekreterare som arbetar med familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar enligt Föräldrabalken 6 kap. 8 §. År 2003 infördes en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga (LVU) som innebar en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Vår problemformulering och syfte handlar om hur socialsekreterarna hanterar lagens återföreningssyfte respektive vårdnadsöverflyttning och vilka faktorer socialsekreterarna anser har betydelse eller är avgörande för att en vårdnadsöverflyttning ska vara aktuell. Resultatet visar att kommunerna vi valt ut har olika tillvägagångssätt i arbetet med vårdnadsöverflyttningar och möjligheter att stödja och följa upp en vårdnadsöverflyttning. Resultatet visar att en vårdnadsöverflyttning inte genomförs om det strider mot barnets bästa. Vi har funnit gemensamma faktorer som påverkar bedömningen vid ett övervägande eller överflytning. Vi analyserar resultatet med hjälp av anknytningsteorin och tidigare forskning. Socialsekreterarna vi intervjuat upplever många svårigheter med både familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar. Vi har inte kommit fram till om vi anser att det borde genomföras fler eller färre vårdnadsöverflyttningar. Allt beror på det enskilda barnet och omständigheterna i familjehemmet.</p>

<p> </p><p> </p><p>Author: Moa di Zazzo Eilertsen</p><p>Title: “Children should not grow up like that. They may turn out the same”: Social workers, working with foster care investigations, reasoning about family and family structures of foster homes. [translated title]</p><p>Supervisor: Annika Staaf</p><p>Assessor: Norma Montesino<strong></strong></p><p>There has been a change in family structure which shows that the nuclear family, which is still the main form of family pattern, is becoming less frequent nowadays. Same-sex couple families, single parent families and reshaped families are some of the family forms which are becoming more common in modern society. Some argue that, despite these changes, most people still consider the nuclear family as the norm and the ideal. The aim of this study was to understand how social workers, working with foster care investegations within the Swedish social sevice, reason about family structures in spring 2009. I wanted to understand how these social workers view family, and different forms of family patterns, in the context of foster homes. Does their reasoning reflect the new family structures or the traditional nuclear family? My theoretical approaches of choice were the <em>theory of social constructions</em>, the queer theory term <em>heteronormativity </em>and Hirdmans gender theory about the <em>gender contract</em>. The method I used was qualitative and consisted of five semi-structured interviews carried out with five social workers in three different Swedish communities. The results I came up with illustrated that the interviewed social workers mostly considered the presence of siblings in a family constitution to be a positive factor. All of the interviewed social workers said they believe it is important to have a father- and a mother figure while growing up. The results also showed that, even though the social workers defined the term <em>family</em> as wide and including different kinds of possible family constellations, heteronormative values were thoroughly expressed and the nuclear family was idealized by the social workers regarding foster care and children’s needs.</p><p> </p><p> </p><p>Key words<strong>: </strong>Family structure, family ideal, foster care investegation, social service.</p>

No description available.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material. Materialet vi använder är beslut från tingsrätten där de olika parterna får lägga fram sin talan kring adoptionen och där ett slutligt beslut fastställs. I förarbeten presenteras förslag till lagändringar vilka är inspirerade av rådande trender och opinioner inom samhälle och forskning. Därför anser vi att det som presenteras i förarbeten gällande adoption och som påverkar familjehemsbarn dels är utav samhällelig påverkan. När ett beslut fastställs är det viktigt att skälen till adoptionen har stöd i lagen. Om andra faktorer förutom gällande rätt spelar in på vad parterna åberopar kan dessa vara värda att uppmärksammas och lyftas fram som viktiga aspekter gällande adoption. Genom vår studie kunde vi utläsa fyra olika teman i de beslut vi granskade som vi inte kunde återfinna i 4 kap. FB. Dessutom kunde vi finna på motsättningar mellan de olika paragraferna och teman som vi kunde utläsa.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar.

Umgängesfrågan är en komplex del i arbetet med familjehemsplaceringar. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur socialarbetarna ser på sitt handlingsutrymme i umgängesfrågan och vilka hinder och möjligheter de beskriver påverkar umgänget. Studiens analysmaterial består av nio stycken kvalitativa intervjuer med socialarbetare där de delar med sig av sina upplevelser kring umgängesfrågan utifrån sin professionella roll. Den insamlade empirin analyserades utifrån begreppet gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och barnperspektivet. Resultatet redogör fem framträdande teman i intervjuerna som sammankopplas med uppsatsen frågeställningar. Resultatet av studien visade att socialarbetarna utgår från ett barnperspektiv där barnets bästa är i fokus men att de genom lagstiftningen inte alltid endast kan fokusera på barnet utan måste samtidigt förhålla sig till andra påverkande aktörer, främst föräldrar men även familjehemmet. Resultatet visade också att ett barnperspektiv inte alltid kan utgå från barnets bästa i stunden utan att eventuella framtida konsekvenser också måste tas hänsyn till. Platsen för umgänge lyftes av socialarbetarna fram som viktig och en brist i kommunen de arbetar i är avsaknad av lokal att ha umgängena i. Biologiska föräldrar och familjehemmet kan både möjliggöra och hindra umgänget beroende på deras inställning och beteende. Resultatet visade också att samarbete och ett tredelat föräldraskap mellan biologiska föräldrar, familjehemsföräldrar och socialtjänst möjliggör umgänge.

Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv. Ett familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a) Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet. För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor. Då informationen som kommer fram kan vara känslig så har vi valt att behandla informanterna med anonymitet. Resultatet visar på brister i både kommunikationen och informationsflödet och att familjehemmen är missnöjda med det. En av anledningarna till att det finns brister är att kommunikationskanalerna inte fungerar optimalt då familjehemmen har svårt att få tag på socialsekreterarna. I analysen kopplas teorierna ihop med resultatet, där vi kan se orsaker och anledningar till att familjehemmen upplever kommunikationen och informationsflödet på ett visst sätt samt vilka påföljder som kan uppstå av eventuella brister som till exempel varför kommunikationskanalerna inte fungerar optimalt och vad detta kan leda till. Sedan för vi en diskussion kring resultatet, kommer med förslag till förbättring samt diskuterar studiens validitet och reliabilitet. Vårt förslag till förbättring vore att ha ett informationssystem där familjehemmen och kommunen kan delge varandra relevant information som ett komplement till den muntliga kommunikationen. Avslutningsvis så kontrollerar vi om vi har besvarat syftet samt ger förslag till fortsatt forskning såsom att se på ämnet ur kommunernas perspektiv. / The aim of this study is to see how the communication and information flow looks between foster home and the municipality and how foster homes experience the communication. The reason we wanted to investigate this was because we were interested in the subject, that the media had pointed out problems with foster families and we did not find any previous research that had examined this. Since we were interested in how foster homes experienced the communication, we chose to perform the study form the perspectives of the foster homes. A foster family is a family that receives a child who cannot live at home with their parents on behalf of a municipality or a company who works for the municipality (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a). The theories that we have chosen to use to later analyze the results touches the topics communication and information. The reason we chose these theories was because they suited our purpose, and that misunderstandings and conflicts can be due to a lack of communication or lack of information flow. To perform this study, we used a qualitative approach in which we have interviewed three different foster families, one face-to-face and two by telephone. The interviews had a semi-open structure with an interview guide (see Appendix 1) with mostly open-ended questions. As the information that emerges may be sensitive, we have chosen to treat informants with anonymity. The results show deficiencies in both the communication and information flows and the foster homes are dissatisfied with it. One of the reasons that there are flaws is that the communication channels are not functioning optimally due to that the foster homes have a hard time getting ahold of their social workers. In the analysis the theories are connected together with the result, where we can see the causes and reasons for why foster homes experience communication and information flow in a certain way, and the penalties that may arise from any flaws such as why communication channels are not functioning optimally and what this can lead to. Later we discuss the results, make suggestions for improvement and discuss the study's validity and reliability. Our suggestion for improvement would be to have an information system where foster homes and the municipality can communicate relevant information to supplement oral communication. Finally we check to see if we have answered our purpose, and we give suggestions for further research such as to look at the subject from perspective of the municipality.

Syftet med den här studien var att belysa samspelet, av familjehemsföräldrarnas erfarenheter och upplevelser till Individ och familjeomsorgen. Detta för att diskutera hur stöd och lärande har en inverkan på familjehemmet. Studien utformas av en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex familjehemsföräldrar i mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna baserades på semistrukturerade frågeställningar av flexibel karaktär där följdfrågor ställdes. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades, där det framträdde tre teman, vilka var: önskat behov av mentor, samspel och stöd, hjälp och feedback. Dessa teman genomsyrar resultatet i studien, och har analyserats utifrån centrala begrepp inom systemteorin och det transformativa lärandet. Familjehemsföräldrarna visade en likartad syn på relationen till Individ och familjeomsorgen. Resultatet av studien visade på att familjehemsföräldrarna önskade ha stöd och hjälp i form av ett mentorskap, som då skulle vara ett annat erfaret familjehem. Där de menade på att ett liknande mentorskap även skulle främja arbetet för de anställda på Individ och familjeomsorgen. Vidare uttryckte familjehemsföräldrarna en önskan om att bli sedda och uppskattade genom ett mer tillgängligt och äkta stöd av Individ och familjeomsorgen.

En placering i ett familjehem kan bli aktuellt för Kriminalvårdens klienter antingen vid utslussning från ett fängelsestraff eller som påföljd vid domen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Vid placering i ett familjehem bor klienterna hos en privat familj, där tanken är att den sociala gemenskapen i familjen ska ge möjlighet till en positiv förändring i deras liv. Kunskapsläget kring familjehemsvård för vuxna gärningspersoner är mycket begränsat då inga tidigare studier genomförts. Det är därför av stor vikt att genomföra studier kring ämnet. Denna studie bidrar till att bredda kunskapsläget genom att via semistrukturerade intervjuer undersöka vilka utmaningar familjehemmen upplever med placeringen samt vilken möjlighet de upplever sig ha att hjälpa klienterna till att förändra sitt antisociala beteende. Resultatet visar att familjehemmen upplever utmaningar för såväl sig själva som för klienterna med placeringen. Vidare uppgav familjehemmen att de känner sig ha möjlighet till att hjälpa klienterna förändra deras antisociala beteende förutsatt att klienterna själva är motiverade till en förändring. Faktorer så som klienternas kön, ålder, psykiska sjukdomar, boendetid i familjehemmen, viljan att samarbeta med familjehemmen och tid spenderad ihop med familjerna avgör också vilken möjlighet till påverkan familjehemmen har. Resultatet i denna studie skulle kunna användas för vidare forskning samt utveckling av familjehemsvården för vuxna gärningspersoner. / A placement in a family home can be possible for the clients of the Swedish correctional services either as reintegration arrangement from a prison sentence or as sanction when sentenced to probation with a special treatment plan. When placed in a family home, the clients live with a private family where the thought is that the social belonging in the family will give the clients possibilities for a positive change in life. The levels of knowledge about family homecare for adult offender are very limited since no previous studies have been made. It’s therefore of great importance to carry out studies on the subject. This study helps broadening the levels of knowledge by examining through semi-structured interviews what challenges the family homes experiences with the placement, and also which possibilities they perceive having to help clients change their anti-social behaviour. The result shows that the family homes experience challenges for both themselves and the clients during the placement. The family homes also stated that they are able to help the clients change their anti-social behaviour if the clients themselves are motivated to this change. Factors such as the clients gender, age, mental illness, time living with the family, the will to collaborate with the family home and time spent together with the family also determines which possibilities the family homes has to affect the client. The result of this study could be used for further research and development of family homes for adult offenders.