This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.

Att arbeta som socialsekreterare inom socialtjänsten innebär att ha ett visst handlingsutrymme. Det handlingsutrymmet möjliggörs och begränsas genom ett antal faktorers påverkan. Syftet med denna studie är att ta reda på hur socialsekreterarna ser på och beskriver sitt handlingsutrymme när det gäller att få till ett så bra umgänge som möjligt utifrån barnets bästa, när barnet är placerat i ett familjehem. Genom att belysa hur handlingsutrymmet påverkar placerade barns umgänge med sina föräldrar hoppas jag komma fram till en djupare förståelse för komplexiteten i umgänge och socialsekreterarens handlingsutrymme. För att få fram socialsekreterares upplevelser av den egna påverkan vid umgänge för barnets bästa vad gäller bedömningar och beslut har jag intervjuat socialsekreterare verksamma inom familjevården. Familjevården är den del inom socialtjänsten som arbetar med familjehemsplacerade barn och då med umgänge mellan barnen och deras föräldrar.  Resultatet synliggör socialsekreterarnas stora möjligheter till påverkan som innebär att de har ett stort handlingsutrymme. Resultatet visar också att det finns ett antal påverkande faktorer som försvårar och begränsar arbetet med umgänge. Detta är det som gör att handlingsutrymmet till viss del kan ses som begränsat.  Vad gäller barns delaktighet är detta inte heller något som är helt enkelt. Att göra barn delaktiga anses som en självklarhet bland intervjupersonerna men hur det görs skiljer sig åt till viss del. Anses exempelvis barnen som informerade om informationen om ett beslut ges av familjehemmet istället för socialsekreteraren? Är barnet delaktig om information samlas in från de vuxna runt om barnet om hur barnet reagerat inför, under och efter ett umgänge? För att det ska bli så bra som möjligt för barnet är intervjupersonerna överens om att barnet behöver känna sig trygg och för att få fram vad som gör barnet trygg behöver barnet konsulteras och få komma med önskemål.

Syftet med denna studie är att studera socialsekreterares och familjehems erfarenheter av sammanbrott och samarbete samt identifiera viktiga komponenter i samarbetet för familjehemsplaceringar. I en kvalitativ intervjustudie har det sökts svar hos sex olika informanter, varav tre är familjehem och tre är socialsekreterare. Utöver informanternas erfarenheter och upplevelser har tidigare forskning och övrig litteratur som ansågs relevant för det valda ämnet använts. Resultatet analyserades med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade på att plötsliga oplanerade avslut, så kallade sammanbrott, är ett vanligt förekommande fenomen. Socialsekreterarna upplever att de flesta sammanbrott sker på initiativ av ungdomen själv, medan familjehemmen upplever att de flesta sammanbrott sker på initiativ av de biologiska föräldrarna. Vidare framkom tre sammanfattande teman som uppkommit i analysen av materialet för denna studie, dessa är samarbete, kommunikation och relation. I dessa teman går att urskilja att de viktigaste komponenterna för ett gott samarbete mellan familjehem och socialsekreterare förutsätter en öppen och ärlig kommunikation mellan parterna. Att samtliga parter tar tid för varandra och att det finns en förtroendefull relation där en känsla av delaktighet och teamkänsla är viktiga faktorer samt vikten av att samtliga parter tar till sig och, framför allt, lyssnar till varandras perspektiv.

En placering sker för att ett barn är i behov av att låna en familj för att få en trygg uppväxt och i detta kan det finnas biologiska barn. Vad händer med dem? Tidigare forskning presenterar en brist på uppmärksamhet åt de biologiska barnen från både forskare och yrkesaktiva. Syftet med denna studie är att undersöka biologiska barns upplevelser i att ha haft föräldrar som varit familjehem under deras uppväxt men även hur de ser på den egna kontakten med socialtjänsten. I en kvalitativ intervjustudie har vi sökt svar hos fem olika personer som idag är mellan 21-47 år men som under sin uppväxt hade föräldrar som var familjehem. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat resultatet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien bekräftar en brist av uppmärksamhet från socialtjänsten gentemot de biologiska barnen som den tidigare forskningen visat. Det framkommer även att intervjupersonerna har olika upplevelser men gemensamt har de tagit med sig positiva erfarenheter av detta. Resultatet av denna studie är att olika upplevelser kan ge samma erfarenhet.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge. / This project illustrates the fosterhome as a phenomenon from the perspective of the families that function as fosterhomes themselves and the socialworkers who work together with them. A disucssion of the highly sensitive and often complicated relationship between a fosterhome and the biological parents, is presented in a theoretical point of view based on the role as a mother and father.

•Bakgrund: I en studie skriven 2006, angående förekomsten av övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980, har 32 personer av totalt 53 intervjuade som befunnit sig på fosterhem vid den aktuella perioden berättat om övergrepp och kränkningar i fosterhemmet. Syfte: Att ta reda på hur socialtjänsten arbetar med familjehem i Sverige och undersöka eventuella brister i utredningar och uppföljning av familjehemsplaceringar som kan leda till vanvård. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer, varav tre är med socialsekreterare och tre är med familjehemsföräldrar. Resultat: I Sverige används främst Kälvestensmetoden för att utreda blivande familjehem och då uppföljningsmöten genomförs. Utredningen går ut på att matcha ihop ett barn som behöver placeras med ett familjehem som kan tillgodose barnets behov. Kontakten tillgodogörs oftast via telefon och vid uppföljningsmöten. För att eliminera vanvården av barn och ungdomar i familjehem är familjehemsutredningen viktig likaså uppföljningen av vården i familjehemmet. Det är även viktigt att ha en god samverkan mellan socialtjänst och familjehem. Slutdiskussion: Familjehemsvården idag verkar vara mycket mer grundlig än vad den var för 30 år sedan. Uppföljningsmötena tycks vara striktare och utredningarna mer ingående.

En familjehemsutredning är komplex och svår eftersom det görs bedömningar kring personers föräldraförmåga, risk och skyddsfaktorer men även barnets behov, faktorer i en familj och miljön (Rasmusson & Regnér, 2013). Hur detta görs är genom utredningar på familjer eller personer som söker sig till att bli familjehem. Det är socialtjänsten i varje kommun som har skyldighet att utreda familjer och personerna. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare använder sitt professionella omdöme samt vad som möjliggör och hindrar användandet i en familjehemsutredning. Kvalitativ ansats, där studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem. Analysen är gjord med hjälp av grundad teori där tidigare forskning samt Bornemarks (2020) definition av professionellt omdöme använts för att förstå materialet. Analys och resultat presenteras genom olika kategorier. Resultatet i studien indikerar på att användningen av det professionella omdömet sker hela tiden men att utrymmet för det varierar, samt att det finns en kollektiv professionellt omdöme, resultatet tyder på att standardiserade metoder påverkar utrymmet för professionellt omdöme.

Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av stödet som ges till familjehem via en konsulentstödd verksamhet. Frågorna för studien var hur familjehemsföräldrarna och personalen upplever stödet. Tre familjehemskonsulenter och två familjehemsföräldrar intervjuades. Med en kvalitativ metod och en fenomenologisk inriktning kunde upplevelsen av konsulentstödet studeras. För att få en förståelse för intervjumaterialet användes två olika analys perspektiv i form av systemteorin och utvecklingsekologin. Resultatet visade i likhet med tidigare forskning att viktiga delar i stödet var tillgänglighet, information, relationer, utbildning, handledning och träffar med andra familjehem. Resultatet visade att båda familjehemsföräldrarna i studien var nöjda med konsulentstödet överlag. I studien framkom dock att verksamheten inte kunde erbjuda nya familjehem utbildning innan en första placering görs vilket familjehemsföräldrarna framhävde som väsentligt. Verksamheten hade även sämre möjligheter att erbjuda en bra kontinuerlig utbildning i form av föreläsningar. Studiens resultat tillsammans med tidigare forskning visade även att upplevelsen av ett bristande nätverk finns hos familjehemsföräldrar. / The purpose of this study was to investigate the experience of the support given to the family home through a consultant supported activities. The questions for the study was how the foster parents and staff feel the support. Three family advisers and two foster parents were interviewed. With a qualitative method and a phenomenological focus could be the experience of consultant support are studied. To get an understanding of the interviews, two different analytical perspectives in the form of systems theory and the development of ecology. The results showed, as in previous research that the key elements in supporting the accessibility, information, relationships, training, tutorial and meet with other foster homes. The results showed that both the foster parents in the study were satisfied with consultant support overall. The study showed, however, that the business could offer new foster training before an initial investment made which foster parents mattered significantly. Operations were also less able to offer a good continuous education in the form of lectures. The study's results together with previous research also showed that the perception of a lack of available network of foster parents.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever att de kan tillgodose barns behov vid familjehemsplaceringar. För att nå syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförts med socialsekreterare anställda på socialtjänsten vars arbete är kopplat till placeringsförfaranden. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att de inte kan tillgodose barnens alla behov, utan man behöver göra en bedömning om vad som är viktigast. Barns åsikter och önskemål blir lyssnade på men faller ofta bort då andra behov bedöms vara viktigare. Resultaten visar även att det är stor brist på familjehem vilket får socialsekreterarna att uppleva att de måste nöja sig med en matchning som är ”good enough” och hoppas på att placeringen blir bra ändå. Viljan att tillgodose barns behov finns medan möjligheten att göra det är begränsad. / The purpose of this study was to investigate how social workers experience their possibility to meet children’s needs in the work with foster home placement. Five qualitative interviews have been held with social workers within the social services, whose work is related to foster care placements. The results show that social workers experience that they are not able to meet all children’s needs, and therefore they have to value what need is more important than other. Children’s voice and requests are being listened to but are not always being considered as important as the other needs. The result also shows that there is a great shortage of foster homes which makes social workers feel that they have to settle for a match that is “good enough” and hope that everything goes well. The desire to meet every child’s needs is there, but the possibility to do that is limited.