The academic underachievement of looked after children is well known. By involving foster carers in a Paired Reading intervention a Swedish project tried to address this issue, replicating a successful British trial. The aim of my thesis was to study the variations in the foster carers’ experiences of this literacy intervention. Reading reports from 100 children were collected and qualitative interviews with 15 foster parents were analyzed using concepts from motivational psychology. The results revealed that although some had reported difficulties a majority of the participants had implemented the program in an acceptable way. Many carers had noticed improvements in the child’s reading ability and some reported improved relations, but in a few cases rigidly following the method had led to conflicts. The interviews showed that the completion of the literacy training was conditioned on the children’s pleasure/joy in reading which in turn may require adjustments in the day-to-day delivery of the intervention. Also carers had to see a purpose with Paired Reading in order to be able to arouse enthusiasm in the child. The results suggest that it is possible to engage foster parents in the improvement of foster children’s literacy skills.

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group. Remarkable in this study is the situation that emerge around unaccompanied children placed in the network, which are described here as network families. Despite finding that they do not take part of the education for the second family is obligatory. The front will also need more and clearer guidelines about the investigation process in relation to network families, as the respondents believes that neither the law, assessment procedure or basic demands tailored to this group. / Studien syftar till att undersöka hur professionella inom området familjehemsvård arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem inför mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att ta reda på i fall det finns särskilda behov som motiverar specifika tillvägagångssätt för att säkerställa att barnets bästa blir vägledande och tillgodoses. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare och socialsekreterare. En gemensam efterfrågan visade sig vara anpassad utbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn. Det motiveras med de behov och förutsättningar som barnen ofta har gemensamt. Det mest utmärkande resultatet i denna studie är de brister professionella vittnar om då det kommer till barn som placeras i sitt nätverk, vilka här benämns som nätverksfamiljer. Bristerna består i för lite resurser samt otillräckliga regelverk och rutiner runt utredningsprocessen. Det framkom också att nätverksfamiljer inte tar del av den utbildning som för andra familjehem är obligatorisk. Respondenterna menar att varken lagstiftning, utredningsförfarande eller grundkrav är anpassade efter denna grupp. Det ställer höga krav på den enskilde respondenten då det är där de svåra besluten ofta hamnar.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till homosexuella par som familjehemsföräldrar. Våra frågeställningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till homosexuellas lämplighet som familjehemsföräldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med målgruppen barn och familj, samt hur attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar ser ut beroende på de homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med ärenden som rör målgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhämtats med hjälp av enkäter som består av frågor och påståenden som är baserade på tidigare forskning. Vi har analyserat vår data i förhållande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet. Resultaten visar att socialsekreterarnas attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar är övervägande neutrala till positiva, även om det finns uppfattningar om att barn till homosexuella löper större risk än barn till heterosexuella att bli utsatta för mobbing och negativa attityder från den sociala omgivningen. Resultaten visar även att socialsekreterarna inte gör skillnad på homosexuellas lämplighet beroende på kön.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod. Analysen gav tre slutliga teman: kommunikationens betydelse inom familjehemmet och i dess kontakt med omvärlden utanför hemmet; familjehemsuppdragets positiva och negativa påverkan på grundfamiljens relationer inom och utom familjen och familjehemsuppdragets positiva och negativa effekter på personlig och psykologisk utveckling hos föräldrar och biologiska barn i familjehem. Kommunikation och är ett centralt begrepp i livsvärlden för de i studien deltagande familjehemsföräldrarna. Relationer och psykologisk utveckling påverkas både positiv och negativt. Resultaten i studien är i linje med tidigare forskning och kommunikation, gränssättning och empati visade sig vara användbara verktyg i uppdraget som familjehem för föräldrarna i studien. Uppsatsen generar en modell som fick namnet Familjehemsdynamik. Modellen beskriver vilka effekter uppdraget som familjehem kan ha på individerna i grundfamiljen. / The study was done in order to investigate how foster parents experience how foster care affects themselves, their biological children and their relationships. Focus group interviews were conducted with two groups of five foster parents in each group. The focus groups consisted of five women and five men between 33 and 61 years old. An interview guide and a smaller survey was created and used during the interviews that were recorded on audio files. Data processing consisted of a phenomenological, hermeneutic analysis. The analysis gave three final themes: the importance of communication within the foster home and in their contact with the world outside the home; the impact of foster care on the biological children and their parents' relations within and outside the foster home and the positive and negative impact on personal and psychological development on parents and biological children in foster homes. Communication is a central concept in the foster carers everyday life. Relationships and psychological development is influenced both positively and negatively. The results of the study are in line with previous research. Communication, boundaries and empathy are key elements in foster care. The paper generated a model named Fostering care family dynamics. The model describes potential effects of fostering on the individuals in the biological family.

The purpose of this study is to examine what meaning foster parents give to their relationship with their foster children. The aim of the study is to answer the following questions: How do the foster parents describe their relationships with the foster children? What approach do the foster parents have to the fact that the foster placement is not meant to be permanent? What meaning does it have for the relationship between the foster parents and the foster children that the placement is not meant to be permanent?   The result of this study is based on eight qualitative, semi-structured, interviews that were held with people who are, or have been, foster parents. As a theoretical framework action theory was used. The result show that some foster parents view the foster children as their own, whilst others don’t. The foster parents thought that a good relationship to the foster child is essential for the child's present and future well-being. Further, some foster parents suggest that the fact that the placement were not meant to be permanent created a distance between them and the foster children whilst others claimed that it didn’t have any effect on the relationship. All foster parents said that they tried not to think about the fact that the child might move back with its biological parents.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om biologiska barns perspektiv på konflikter och konflikthantering samt att undersöka rollens betydelse för konflikter i och med ett familjehemsuppdrag. Behovet av studien baserades på att konflikter mellan biologiska barn och familjehemsplacerade barn är en vanlig orsak till sammanbrott. Uppsatsen har en kvalitativ ansats som utgått från semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i åldrarna 18-28 år. Respondenterna delar den gemensamma erfarenheten om vad det innebär att vara biologiskt barn i ett familjehem. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett barndomssociologiskt perspektiv och resultatet tolkades tematiskt och analyserades sedan med hjälp av konflikt-och konflikthanteringsperspektiv samt rollteori. Resultatet visar att de företeelser och situationer biologiska barn behöver förhålla sig till inom ramen för familjehemsuppdraget innefattar system-, mellanmänskliga-och individuella konflikter, där individuella konflikter visat sig mest framträdande i form av ambivalenta känslor och samvetskval. Studien visar också att biologiska barn hanterar konflikter på olika sätt. De synliga hanteringsstilarna är undvikande, anpassande, kompromissande och samarbetande, där undvikande och anpassande visat sig mest framträdande. Resultatet visar vidare att biologiska barn intar olika roller i familjehemsuppdraget som innefattas av ansvar och deltagande på olika sätt, vilket kan resultera i olika individuella konflikter. Respondenterna i studien berättar också att antingen mer stöd från familjen eller stöd utifrån hade gynnat deras upplevelse av familjehemsuppdraget. / The purpose of the study has been to increase the knowledge about biological children's perspective on conflicts and conflict management, as well as to study the importance of the role of conflicts in foster families. The need for the study was based on the fact that conflicts between biological children and foster children are a common cause of cancelation of fostering in foster families. The essay has a qualitative approach based on semi-structured interviews with eight respondents aged 18-28. Respondents share the common experience about what it means to be a biological child in a foster family. The study has its theoretical point of view in a childhood sociological perspective and the result was interpreted thematically and then analyzed using conflict and conflict management perspectives as well as role theory. The results show that the phenomena and situations thatbiological children need to relate to within the context of being part of a foster family include systemic, interpersonal and individual conflicts, whereas individual conflicts have been shown to be most prominent in terms of ambivalent feelings and compunction. The study also shows that biological children handle conflicts in different ways. The visible management styles are avoiding, adaptive, compromising and collaborative, where avoiding and adapting proved most prominent. The result further shows thatbiological children occupy different roles in the foster family, which is comprised of responsibility and participation in different ways, which can result in different individual conflicts. The respondents in the study also says that either more support from the family or support from outside would have benefited their experience of being a foster family.

Studiens syfte var att få bidra med en ökad kunskap om och förståelse för hur nu unga vuxna, biologiska barn, upplever att ha föräldrar som har haft familjehemsuppdrag och vilken betydelse det haft för dem. Syftet var också att undersöka om dessa barn haft behov av stöd samt vilket stöd de fått. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har vuxit upp med föräldrar som haft familjehemsuppdrag. Studiens resultat analyserades med Schultz Jørgensens familjeplansteori. Resultat och tolkningar visade att biologiska barn upplever sig delaktiga i familjehemsuppdraget och beskriver relationen till sina fostersyskon som syskon och vän. Biologiska barn beskriver att de hade lättare att skapa relationer till de yngre fostersyskonen än till de som är tonåringar eller jämngamla. Resultatet visade att informanterna upplever fler fördelar än nackdelar med att ha fostersyskon. De biologiska barnen beskriver också att de kände att de saknade möjligheten till stöd från socialtjänsten. / The purpose of the study was to help create a greater knowledge and understanding for now young adult biological children's experiences of having had parents being foster care parents and the meaning of it. The purpose was also to examine if these children had need of and what kind of aid they got. This study was based of five qualitative interviews with now young adults that’s been growing up with parents that were foster parents. The result in the study was analysed with Schultz Jørgensens familyplanetheory. Results and interpretations showed that biological children experience a participation in the foster care process and describes the relation to the foster children as that of a sibling and friend. Biological children describe that they have an easier time creating relations to younger foster siblings than to teenagers and children in the same age. The results showed that the informants experience more positive feelings than negative feelings with having foster siblings. The biological children also describe that they felt a loss of opportunities of aid from the social services.

Bakgrund: När ett barn behöver omhändertas är den vanligaste vårdformen placering i familjehem. Det är socialnämndens ansvar att för det placerade barnet skapa en gynnsam uppväxt med trygga förhållanden. Socialnämnden ansvarar också för att de familjehem som vårdar dessa barn får stöd, råd och hjälp vid behov för att klara uppdraget (Socialtjänstlagen). Syfte: Syftet med studier var att undersöka vilket stöd familjehemsföräldrarna erhåller från socialtjänsten och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av stöd och stödets betydelse för deras uppdrag som familjehem. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom sex semistrukturerade intervjuer med olika familjehemsföräldrar. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom analysmetoden IPA. I relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ram presenteras sedan resultatet. Resultat: Den här studien visar på hur stöd, eller bristen på stöd från socialtjänsten påverkar familjehemsföräldrarnas uppdrag. Vi har kommit fram till att de viktigaste komponenterna som utgör ett gott stöd är specifika utbildningar, att socialsekreterarna är lättillgängliga, att de får fullgod information om det placerade barnet innan det tas emot i familjehemmet, att socialsekreteraren tar en spontan kontakt med familjehemsföräldrarna och att relationen mellan familjehemsföräldrarna och socialsekreteraren är trygg och stabil.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk utgångspunkt belyser hur yrkesverksamma beskriver deras arbete gällande barnavårdsärenden samt hur de yrkesverksamma beaktar barnperspektivet, barns perspektiv och barns bästa. Via frågeställningar som lyder hur yrkesverksamma beskriver sitt arbete med placeringar av barn i familjehem och hur yrkesverksamma reflekterar över placerade barns känslor, mående och delaktighet under och efter placering, har vi erhållit följande resultat: Yrkesverksamma arbetar utifrån de riktlinjer och lagar som de uppmanas till. I deras arbete tar de hänsyn till barns perspektiv, barnperspektivet och barns bästa. Problematiken föreligger däremot i att yrkesverksamma måste bli tydligare i sitt arbete innefattande att delge information och inkludera barn i deras ärenden. Detta eftersom att barn inte förstår hur deras perspektiv, behov och bästa ligger till grund för beslutet av att bli placerad. Slutsatsen är att det utifrån detta är förståeligt att barn känner att deras rättigheter till viss del försummas.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur etnicitet tillskrivs betydelse i utredningar avfamiljehem. Vidare vill vi undersöka hur familjehemssekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme iutredningsarbetet. Syftet har besvarats med följande frågeställningar; (1) Hur aktualiseras etnicitet vidutredningar av familjehem? (2) Hur beskriver familjehemssekreterare sina erfarenheter avutredningsarbete av familjer med annan etnisk bakgrund än svensk? (3) Vilka utmaningar uppkommervid utredningar av familjer med en annan etnisk bakgrund än svensk? Socialstyrelsen anser att det finnsförbättringsåtgärder i familjehemsutredningar, främst gällande likvärdiga utredningsmodeller, men ävengällande den kompetensbrist som finns i socialt arbete vid bemötandet av utrikesfödda. I Sverige saknastidigare forskning kring familjehemsutredningar och etnicitet, det finns viss internationell forskning somfrämst utgår från adoption. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är socialkonstruktionism,etnicitet som teoretiskt begrepp samt gräsrotsbyråkrati. Vi har genomfört en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer och intervjuat sex familjehemssekreterare och en enhetschef. När vianalyserade materialet kom vi slutligen fram till tre empiriska kategorier; Att behandla alla lika iutredningarna, idealfamilj samt utredningsdilemman. Resultatet visar att etnicitet aktualiseras tidigt iutredningsskedet när familjehemssekreterarna kategoriserar att familjen har en annan etnisk bakgrundän svensk. Efterföljande utredning skiljer sig från en utredning genomförd på en svensk familj, vid dessautredningar används en annan utredningsmodell. Familjehemssekreterarna beskriver och använder sitthandlingsutrymme på olika sätt vilket innebär att det skiljer sig mellan familjehemssekreterarnasutredningar av utrikesfödda familjer. De utmaningar som familjehemssekreterarna står inför ärframförallt likabehandling där organisationen säger att de ska behandla alla lika, medan familjernaförutsätter att de utreds efter sina individuella förutsättningar. En annan svårighet gällernätverksplaceringar där barnets anknytning väger tyngre än nätverkshemmets brister. Detta kan i vissafall bidra till en intressekrock mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare därfamiljehemssekreterare får fatta beslut som strider mot riktlinjerna för när en familj ska bli godkänd.