Family-centered care (FCC) focuses on considering the family in planning/implementing care and is associated with increased patient satisfaction. Little is known about factors that influence FCC. Using linear mixed modeling and Generalized Estimating Equations to analyze data from a cross-sectional survey of primary care practices in Ontario, this study sought to determine whether models of primary care service delivery differ in their provision of FCC and to identify characteristics of primary care practices associated with FCC. Patient-reported scores of FCC were high, but did not differ significantly among primary care models. After accounting for patient characteristics, practice characteristics were not significantly associated with patient-reported FCC. Provider-reported scores of FCC were significantly higher in Community Health Centres than in Family Health Networks. Higher numbers of nurse practitioners and clinical services on site were associated with higher FCC scores but scores decreased as the number of family physicians at a site increased.

Family-centered care (FCC) focuses on considering the family in planning/implementing care and is associated with increased patient satisfaction. Little is known about factors that influence FCC. Using linear mixed modeling and Generalized Estimating Equations to analyze data from a cross-sectional survey of primary care practices in Ontario, this study sought to determine whether models of primary care service delivery differ in their provision of FCC and to identify characteristics of primary care practices associated with FCC. Patient-reported scores of FCC were high, but did not differ significantly among primary care models. After accounting for patient characteristics, practice characteristics were not significantly associated with patient-reported FCC. Provider-reported scores of FCC were significantly higher in Community Health Centres than in Family Health Networks. Higher numbers of nurse practitioners and clinical services on site were associated with higher FCC scores but scores decreased as the number of family physicians at a site increased.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.

Bakgrund: Varje år vårdas en mängd barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där den allra största delen av patienterna är vuxna. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna vårda alla patienter med svikt i ett eller flera organ oavsett ålder och diagnos, samt vara beredd på snabba förändringar i patientens tillstånd. Det kan vara en ovan situation för intensivvårdssjuksköterskan att vårda barn. Vården av barn och vuxna skiljer sig åt på många sätt, vilket kan orsaka känslor av osäkerhet och stress hos intensivvårdssjuksköterskan. Barn som intensivvårdas har alltid familjen i sin närhet. Samspelet med barn och familj är en förutsättning för att vården ska fungera på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och deras familjer på allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 intensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.  Resultat: Analysen resulterade i fyra generiska kategorier: Att vårda barn är en ovan situation för intensivvårdssjuksköterskor, Familjen ses som en resurs, Att arbeta tillsammans med familjen mot samma mål samt Kunskap och erfarenhet har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda barn. Tillsammans bildade de en huvudkategori: Kunskap och erfarenhet hos intensivvårdssjuksköterskan kan bidra till ökat fokus på familjen Slutsats: Resultatet visar en osäkerhet och rädsla hos intensivvårdssjuksköterskor som vårdar barn och deras familjer på allmän intensivvårdsavdelning. Osäkerheten grundar sig i en känsla av brist på kunskap och erfarenhet. Resultatet visar också att intensivvårdssjuksköterskor ser barnets familj som en viktig resurs i vården av barnet. Intensivvårdssjuksköterskans osäkerhet brist på kunskap kan ta den tid i anspråk som kunde ha lagts på samspelet med barnet och dess familj. Utbildning och praktisk träning efterfrågas. / Background: In Sweden, a lot of children every year are cared for in general intensive care units where the most part of the patients are adults. The intensive care nurses are supposed to be able to care for every patient with failure of one or several organs regardless of age or diagnosis, as well as be prepared for rapid change in the patient’s condition. It can be an anusual situation for the intensive care nurse to care for children. Caring for children and adults differs in many different ways, which can lead to the intensive care nurse feeling insecure and stressed. A child in need of intensive care has always got their family nearby. The interplay with the child and its family is important to achieve the best possible care.  Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for children and their families in the general intensive care unit. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews with 12 intensive care nurses were conducted. Qualitative content analysis was used to analyse data.  Results: The analysis resulted in four generic categories: Caring for children is an unusual situation for intensive care nurses, Family is seen as a resource, To work with the family towards the same goal and Knowledge and experience are important for intensive care nurses´ experience of caring for children. Together they formed a main category: Knowledge and experience can contribute to increased family focus.  Conclusions: The result shows insecurity and fear among intensive care nurses who care for children and their families in a general intensive care unit. The insecurity is based on a feeling of lack of knowledge and experience. The result also shows that intensive care nurses sees the family of the child as an important resource in the child's care. The insecurity of the intensive care nurse and the lack of knowledge can take time that could have been spent on interaction with the child and their family. Education and practical training are requested.

Bakgrund Hela familjen involveras när ett barn drabbas av en långvarig sjukdom.  Syskon har också ett behov av att bli lyssnade på och känna sig sedda och det är viktigt att syskon får känna sig delaktiga i vården.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn med långvarig sjukdom inom pediatrisk slutenvård. Metod Studiens design var kvalitativ där data insamlades från individuella intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna var barnsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor som arbetat inom pediatrisk slutenvård i minst tre år. Totalt deltog sex sjuksköterskor i studien. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat Resultatet visade att barnsjuksköterskor gav syskonen uppmärksamhet genom små handlingar, som att hälsa på syskonen och lära sig deras namn. De stöttade syskonen genom att ta sig tid att leka, lyssna samt gav syskonen individanpassad information. Barnsjuksköterskorna beskrev att det viktigaste var att syskon erbjöds att få vara fysiskt närvarande på avdelningen, men att de skulle få vara involverade i vården i den mån de själva ville. Dessutom beskrevs vikten av den familjecentrerade vården och det professionella teamets betydelse. Slutsats Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskonen till barn med långvarig sjukdom, för att syskonen inte ska känna sig bortglömda. / Background The whole family is involved when a child suffers from a long-term illness. Siblings also have a need to be listened to and feel seen and it is important that siblings feel involved in the care.  Aim The purpose of this study was to describe pediatric nurses' experiences of supporting siblings of children with long-term illness in pediatric inpatient care. Method The design of the study was qualitative where data were collected from individual interviews based on a semi-structured interview guide. The participants were pediatric nurses and undergraduate nurses who worked in pediatric inpatient care. A total of six nurses participated in the study. The interviews were analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results The result showed that pediatric nurses’ gave the siblings attention through small actions, like greeting the siblings and learning their names. They support the siblings by taking time to play, listen and gave them personalized information. The pediatric nurses’ described that the most important thing was that siblings were offered to be physically present in the ward, but that they should be involved in the care to the extent they want. They also described the importance of family-centered care and the professional team. Conclusion Pediatric nurses have an important role in supporting siblings of children with long-term illness, so they don’t feel forgotten.

Bakgrund: Det finns stora fördelar för både barn och föräldrar med vård hud-mot-hud. I akuta situationer har det länge varit norm med separation, trots en strävan efter nollseparation inom förlossnings- och eftervården.  Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter och tankar kring akut omhändertagande av nyfödda barn hud-mot-hud med modern inne på förlossningsrum.  Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av akut omhändertagande av nyfött barn hud-mot-hud med modern. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier: en strävan att inte skilja mor och barn åt, omgivande faktorer samt individuella förutsättningar hos den enskilda barnmorskan. Barnmorskorna som intervjuades upplevde att arbetssättet med neopelare gav fördelar för både barn och föräldrar i form av möjlighet till nollseparation, hud-mot-hud och sen avnavling. För att kunna använda arbetssättet i en högre omfattning och med mer trygghet krävs mer träning. Arbetssättet upplevdes generellt ta mer plats jämfört med barnbord och krävde mer anpassning av barnmorskorna. Det upplevdes vara svårare att optimera barnets position vid ventilering. Vid mycket dåliga barn ansågs barnbordet nödvändigt.  Slutsats: Den generella uppfattningen var att arbetssättet med neopelaren var fördelaktigt och kunde utvecklas för användning i högre grad. Barnmorskorna hade en gemensam strävan efter nollseparation. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning kring vinster med nollseparation och värdet av löpande utbildning för personal. Vidare forskning i ämnet kan ge ökad kunskap hos vårdpersonal vilket i framtiden kan hjälpa i arbetet med minskad separation. / Background: Both parent and infant enjoy many benefits from skin-to-skin care. The norm has previously been to separate the mother and infant in emergency situations, even though there is a consensus to strive for zero-separation during birth and postpartum care.  Aim: To explore midwives’ experiences about resuscitation of newborn infants skin-to-skin to the mother in the birthing room.   Method: A qualitative design. Semi structured interviews with nine midwives with experience of emergency care of newborn infants skin-to-skin. Data was analyzed with a qualitative content analysis.  Results: The content analysis resulted in three categories: a strive to not separate mother and infant, surrounding factors and individual prerequisites of the midwife. The midwives experienced benefits in the form of ability to practice zero separation, skin-to-skin and late cord clamping. More practice is needed to expand the use of the work procedure and sense of security. It was perceived as more space consuming and demanded adaptation. It was more difficult to optimize the infant’s position during ventilation. A separation was perceived as necessary when taking care of very sick infants.  Conclusion: The general comprehension was that the work procedure was beneficial and there was room for improvement. The midwives had a mutual strive for zero separation. The results of the study are consistent with earlier studies about the benefits of zero separation and continuous education for health workers. More studies on the topic can increase awareness among health workers, which in turn can help to reduce separation.

Introduktion: Hos barn med flerfunktionsvariation förekommer en medicinsk sårbarhet och ett ökat behov av intensivvård. Forskning visar att vid intensivvård av barn med flerfunktionsvariation bör familjen inkluderas i vårdteamet och ses som expert på barnet. Forskning visar även att familjecentrerad omvårdnad är viktigt för att främja hälsa och öka vårdkvalitén hos barn med flerfunktionsvariation och deras familj. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad tillsammans med familjen till barn med flerfunktionsvariation. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. För dataanalysen valdes teoridriven tematisk analys. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman: ”Familjen är en förutsättning för omvårdnaden” och ”Familjen distanseras från omvårdnaden”. Konklusion: Familjen var en förutsättning i omvårdnaden, då de var specialister på att ge omsorg till sitt barn. Samtidigt kunde familjen ibland distanseras från omvårdnaden. Det behövs ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv på IVA för att vårda barn med flerfunktionsvariation och deras familjer. / Introduction: Children with medical complexity (CMC) have a medical vulnerability and an increased need for critical care. Research shows that when CMC are being treated in the critical care unit, the family should be included in the care team and be seen as an expert of the child. Research also shows that family centered care is important for promoting health and increasing the quality of care for CMC and their families. Aim: The aim was to describe the critical care nurses’ experiences of nursing care with the family of children with medical complexity. Method: The study was a qualitative interview study with a deductive approach. Semi-structured interviews were conducted. For the data analysis, theoretical thematic analysis was chosen. Result: The result formed two main themes: "The family is a prerequisite in the nursing care" and ”The family becomes distanced in the nursing care". Conclusion: The critical care nurses’ described that the family is a prerequisite for the nursing care, due to the family’s specialist knowledge of their child’s needs. On the other hand, sometimes the family are distanced from nursing care due to various circumstances. In the nursing care of CMC and their families, a family-centered nursing perspective is required.

Bakgrund Det behövs ökade kunskaper om hur sjuksköterskan kan involvera familjen och utföra en familjecentrerad omvårdnad. Ett tydligt arbetssätt kring familjecentrerad omvårdnad kan underlätta utförandet av arbete i att involvera familjen i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver utveckla förståelse av vad familjen innebär för den sjuka barnet och ta det som utgångspunkt i familjecentrerat arbetssätt. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad till barn som är inneliggande på sjukhus. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Elva artiklar analyserades, åtta kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod från databaser PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskorna upplever att familjecentrerad omvårdnad, när den appliceras korrekt och med tillräckliga kunskaper, är positiv och gör att omvårdnadsarbetet blir av god kvalitet. Det framkommer också att relationen mellan sjuksköterskor och familjen förstärker kommunikationen och delaktighet. Däremot upplever sjuksköterskorna att de inte har tillräckliga kunskaper och tydliga rutiner vilket leder till att alla sjuksköterskor jobbar på olika sätt. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring familjecentrerad omvårdnad. Att involvera familjen har många fördelar och underlättar sjuksköterskornas arbete men det kräver att sjuksköterskorna har tillräckligt med kunskap om familjecentrerad omvårdnad. Om sjuksköterskan inte har tillräckligt med verktyg så upplevs det i stället som något negativt. / Background More knowledge about how nurses can involve the family and perform family-centred careis needed. A clear way of working around family-centred care facilitates the performance of work and nurses are positive about involving the family in caring. Nurses need to develop an understanding about the family´s importance to the sick child and take that as a starting point in family-centred work. Aim The aim it’s to describe nurse’s experiences of family centred care of hospitalized children. Method A structure literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. There’s a total of eleven studies, eight qualitative, two quantitative and one mixed methods from database PubMed and CINAHL. Results The nurses feel that family-centred care, when applied correctly and with sufficient skills, is positive and makes nursing work of good quality. Also, the relations-ships between the nurses and families enhances the communication and the participation of the families in the care. However, nurses experience that do not have sufficient knowledge and routines about family-centred care witch lead to every nurse work on different ways. Conclusions Nurses needs more knowledge about family-centred care. To involve family, have many benefits and facilitates nurse´s work but the needs at the nurse have good knowledge about how family-centred care. If the nurse does not have sufficiently tools is family-centred care experiences as something negative.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa hur föräldrar upplever en musikterapiinriktad samspels- och föräldrastödsgrupp på en neonatalmottagning. Forskningsfrågorna är: Vilka upplevelser beskriver deltagarna relaterat till samspels- och föräldrastödsgruppens verksamhet? Vilka uppfattningar har de om sessionernas innehåll? På vilka sätt använder deltagarna musik efter gruppens avslut? I bakgrunden ges en kort introduktion av musikterapi inom neonatalvård och tidigare forskning om musikterapi för föräldrar och deras barn presenteras. Metoden för denna studie är kvalitativ i form av kvalitativa intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenteras de tre kategorier som uppkommit utifrån innehållet i intervjuerna: Upplevelser av sessionerna, Sessionernas innehåll samt Musik efter avslut. I diskussionen kopplas studieresultatet till tidigare forskning under rubrikerna Musikterapi i grupp för föräldrar och deras barn bidrar till välbefinnande, Musikterapi och föräldraförmåga samt Musikterapi och anknytning. I sista kapitlet sammanställs även föräldrarnas tankar om verksamhetens innehåll och vad som kan utvecklas framöver. Några utvalda frågor gällande studiens metod diskuteras, och avslutningsvis framhålls föreliggande studies betydelse och förslag på framtida forskning framförs. / This thesis aims to explore parental experiences of a music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic. The background provides a brief overview of neonatal music therapy and highlights previous studies in the field. The methodology is qualitative interviews and content analysis. The result outlines three categories: Experiences of the sessions, The content of the sessions, and Music after participation. In the last chapter, the study’s result is discussed based on the themes: Music therapy in group settings for parents and children contributes to well-being, Music therapy and parental competence, and Music therapy and attachment. The parents’ thoughts on the group sessions as well as the content of the sessions as potential areas for development of the music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic, are discussed. Some questions concerning the methodology in the present study are raised, and finally, the significance of the present study is emphasized and suggestions for future research are put forward.