We live in a world constructed by predeterminations, divided by gender. It’s a masquerade that we’re all taking part in, men by their gaze and women by embodying it. I’ve investigated spaces where feminine attributes are interconnected to a female body, and aspects that shape the misleading mask. In my research I discovered that there are three areas where a woman and female attributes are merged: In media where the stereotype image of a woman is confirmed in glossy magazines and in reality shows. In the bathroom, a room that represents the starting point of the masquerade. And last in typical feminine rooms, beauty salons, where make-up and nail polish is applied to female bodies. By researching spaces I discovered that bodies are shaped by the exclusion of the other sex and by gender specific norms. Out from my own bodily perception I have investigated the feminine surface in the borderland between corpus and jewellery. In my process I shifted the perspective by creating wearable pieces that illustrate the undressing of femininity and by dressing traditionally masculine corpus in feminine materials. All together the objects make up a burlesque staging of a feminine scenography. It’s first when an object loses its initial function that we can create new reference points. It’s when lipstick is casted in the shape of soap and when a high heel is separated from the shoe that they become disconnected from the female body. / <p>The full thesis contains copyrighted material which has been removed in the published version.</p>

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan. Bilder målas upp av den objektifierade, passiva och underlägsna kvinnan och den överlägsna manliga beskyddaren. Teorierna som har använts i denna studie är Goffmans genusanalys från Gender Advertisements, Hirdmans stereotypa genuskontrakt, Butlers subversiva performativitet samt Connells hegemoniska maskulinitet. Metoden som har använts är semiologisk analys, där de denotativa och konnotativa analysverktygen är användbara för att studera TV-program. Sju stycken avsnitt av Gladiatorerna studerades och antecknades ner i detalj. Efter den semiologiska analysen tolkades och kodades datamaterialet utifrån de ovannämnda teorierna. Resultat och analysdelen redovisades utifrån teman som identifierades vid kodningen. Det framkom att Goffmans genusanalys var användbart för att belysa stereotypa framställningar av genus som förekom i programmet. Det förekom mönster av till synes uttänkta strategier från produktionens håll för att säkra det maskulina och betona det feminina. Ett överraskande resultat var att det förekom två kvinnliga karaktärer som uttrycker subversiv performativitet, en gränsöverskridande form av genus, samt att Connells hegemoniska maskulinitet förekom. Diskussionen fördes runt bilden av genus och Gladiatorernas roll i dess utveckling eller konservering. Förslag till framtida forskning identifierades.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

During the spring of 2014, I have investigated the visual culture of Lolita as practiced in Sweden and Japan. My focus has been on the performative aspect of Lolita. By looking and participating in this colorful subculture, I have met people who are living the Lolita lifestyle on a daily basis as well as former Lolita practitioners. My main concern has been how does one use Lolita. I’ve tried to investigate if it is possible to look at Lolita as being more than just a clothing style. Can it be seen as an everyday performance? Can it be seen as a kind of subversive counterpart to the images of femininity that we are being fed everyday from media and via tradition? In my text I argue for the opportunity to consider the Lolita movement as a post-structuralist version of the female masquerade. By enhancing many of the attributes that are traditionally linked to femininity in the West, the Lolita style highlights the conflicting aspects of the female gender role. With her doll-like silhouette the Lolita crosses, breaks down and defies everyday boundaries.   I have organized Lolita workshops in Stockholm and Tokyo. At these gatherings I and other participants have discussed the topic of Lolita while dressed in Lolita clothes. The participants have answered a survey, and the whole arrangement has been concluded with a tea party performance. I have recorded these sessions on film and with photography and written down my impressions afterwards. I have also met with people who are former Lolita practitioners in Sweden and Tokyo and interviewed them.   The visual portrayal of my work is a short film where I present the making and use of Lolita as a dreamlike vision; PERFORMING LOLITA, which was exhibited at the Konstfacks Spring exhibition 2014. In the movie I change the settings from Tokyo to Stockholm and back by using slow motion clips connected by transitions. The original soundtrack is made by Linus Hansson.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp. Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige. Studien var en del av en interventionsstudie med inriktning på livskvalitet. Resultat: Den sexuella aktiviteten förbättrades 12 månader efter ingrepp bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi. Kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi hade bättre kroppsuppfattning vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Det fanns samband av bättre kroppsuppfattning vid högre ålder vid inklusion samt 12 månader efter ingrepp. Det fanns även samband av bättre sexuell aktivitet vid lägre ålder under samma tidsperiod. Slutsats: Den sexuella aktiviteten förbättras 12 månader efter behandling med bröstbevarande kirurgi. Kvinnor opererade med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning strax efter ingrepp samt 12 månader efter ingrepp i jämförelse med kvinnor som genomgått mastektomi. Ålder har inverkan på kroppsuppfattning och sexuell aktivitet bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women in Sweden. The initial treatment is mainly surgical with breast conserving therapy or mastectomy. International research shows that women who have been treated with breast conserving therapy have a better body image and sexual activity compared to women who have been treated with mastectomy. Few studies have been done in Sweden regarding sexuality and body image with a time perspective over the first year after surgery. Objective: The study aim at investigating differences of sexuality and body image over time between women who had undergone breast conserving therapy compared to women who had been treated with mastectomy. Methods: A quantitative study design with a longitudinal design was used. The participants were women diagnosed with breast cancer who were treated with breast conserving therapy or mastectomy at three hospitals in the middle of Sweden. The study was part of an intervention study with focus on quality of life. Results: The sexual activity improved 12 months after surgery among women who had undergone breast conserving therapy. Women who had undergone breast conserving therapy had a better body image at inclusion and 12 months after surgery compared to women who had been treated with mastectomy. There were correlations of a better body image at higher age at inclusion and 12 months after surgery. There were also correlations of a better sexual activity at lower age over the same period of time. Conclusion: Sexual activity improves 12 months after treatment with breast conserving therapy. Women operated with breast conserving therapy have a better body image shortly after surgery and 12 months after surgery in comparison to women who have undergone mastectomy. Age has an impact in body image and sexual activity among women who have been treated with breast conserving therapy or mastectomy.

A picture says more than thousand words - an analysis of GQ Magazine´s cover images and ninth grade student´s views of them is an essay in media and communication studies covering 15 hp. This essay examines how men and women are depicted on the cover of GQ Magazine and how ninth grade students perceive these images. Our research questions are: How is gender presented in cover images? How do the students interpret these images? What possible differencies or similarities are there? Our theoretical framework is based on gender theory. Methods used are a survey conducted at Tegs Central school and a semiotic analysis of the cover images. We have to keep in mind that the cover images already have a stereotypical representation of the women and men, and that will automaticly affect the students answers. The essay shows that the semiotic studie describes profound thaughts on connotation terms. The survey studie shows that the students have the ability to analyse GQ Magazine´s cover images in a denotation level. Since the social problem is about what images says and what possible affect they have on the viewer. It is therefore important to have a critical mind when it comes to analyse images and be aware of these general representations of gender.

No description available.

There are different discourses about the dominance of the offensive, the offensive dominates in a small state like Sweden as well, especially in the tactical thinking, through the military culture and education. Yet it is proven that military culture consists of hegemonic masculinity. Sweden and its armed forces are at the forefront of gender equality work in relation to other states and armed forces, as can be seen with the Swedish armed forces gender manual, and that Sweden have the world´s first feminist government. But if a small state like Sweden, dominated by offensive tactics, have gendered the offensive and the defensive through its military culture, it is likely other states, that haven’t gone that far in their gender equality work, have gendered the offensive and the defensive. This could cause a problem if decisions are made upon the will to appear brave or aggressive instead of good judgement from intelligence. The study aims to examine how the offensive cult can be understood through masculinities theory. This study is conducted on the basis of group interviews with three groups of army officers in the Swedish armed forces, where the groups military culture, thoughts and experience about the offensive and the defensive were sought. This study examines that the offensive is given its dominance through gendering by the military culture in the army. By gendering the offensive as masculine, in terms of being brave, aggressive and historical successful offensive operations. While the defensive been gendered as feminine, in terms of passivity and cowardice. This makes the offensive as the accepted answer to its legitimacy, and the defensive is ought to be sub-ordinated.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kvinnliga mördare porträtteras i svenska kvällstidningar och om det finns återkommande mönster i nyhetsrapporteringen genom att jämföra två aktuella mordfall. Tidigare forskning har identifierat olika sätt att porträttera kvinnliga mördare på. Några av dessa är att i nyhetsmedia lyfta fram kvinnliga mördare som “mad”, “bad” eller som sexobjekt. För att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar kvinnliga mördare utgår denna studie från ett kvalitativ abduktivt angreppssätt. Materialet i studien består av 32 artiklar från två svenska kvällstidningar där materialet analyserats med en latent innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras som “mad” och/eller “bad” samt att de objektifieras och porträtteras som mindre moderliga med utgångspunkt i den normativa femininiteten. Slutsatserna av vår studie är att det finns mönster i hur de kvinnliga mördarna porträtteras i svenska kvällstidningar men att det också finns vissa skillnader i jämförelse med tidigare forskning. En av dessa skillnader är att en av de kvinnliga mördarna porträtteras som både “mad” och “bad”. Svenska kvällstidningar tenderar därmed att inte förhålla sig till att kvinnliga mördare är komplexa att beskriva, vilket återspeglas i porträtteringen av dem och upprätthåller således normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. / The aim of this study is to explore how female murderers are portrayed in Swedish tabloids. The study seeks to identify recurring patterns in how two current murder cases, in which the offenders were females, are presented in Swedish tabloids. Previous research has identified different ways the news media portray female murderers. In previous research, female murderers have been portrayed as “mad”, “bad” or sexobjects. To study how Swedish tabloids portray female murderers, this study applied a qualitative abductive approach. The current study analysed 32 articles from two Swedish tabloids employing a qualitative, thematic content analysis. The results of the analysis shows that female murderers are portrayed as “mad” and/or “bad” and that they are objectified and portrayed as less motherly based on normative femininity. Our result shows both similarities and differences regarding how female murderers are portrayed in previous research. In conclusion, in the portrayal of female murderers in Swedish tabloids, the complicity of female murderers and the reason behind the murderer are left out, maintaining normative beliefs about how a woman should behave.