Syftet med studien är att undersöka hur framställningen av femininitet och sexualitet hos unga tjejer porträtteras och hur denna porträttering kan kopplas till myter i samhället gällande femininitet och sexualitet. Detta med utgångspunkt i frågeställningarna: ”Vilka myter om unga tjejers femininitet och sexualitet framträder i filmen Snyggingar utifrån huvudkaraktären Amy?” och ”Hur iscensätts dessa myter i filmen och vilka betydelser får det för hur unga tjejers femininitet och sexualitet porträtteras?”. Studien kommer att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom den feministiska teorin vilka är objektifieringsteorin, Lolita, den manliga blicken och den kvinnliga blicken. Ramverket består dessutom av semiotiska analysverktyg som bland annat denotation, konnotation och myt. Den semiotiska och kvalitativa innehållsanalysen utfördes på totalt fyra scener från filmen Snyggingar från 2020.    Resultatet visade att filmens porträttering av karaktärerna, kameravinklarna, mise–en–scéne och hyperboler används som verktyg för att belysa problematiken kring objektifiering och sexualisering av unga tjejer. Filmen åskådliggör utifrån framställningen av karaktärerna även de krav och förväntningar som ställs på unga tjejer utifrån samhällets normer och värderingar. Amy porträtteras med en nästintill konstant strävan efter att nå den kvinnliga femininiteten och sexualiteten men hennes barnsliga beteende återspeglas även till viss del.

White nationalism is an ideology on the rise. Thus, it is important to understand why many men and women chose to engage with the ideology. This study aims to deepen the understanding of how women in online white-nationalist communities construct their gender through discursive practices, by using theories and concepts developed by Judith Butler and V. Spike Peterson. By researching this mostly uncharted phenomenon this study provides insight into how gender roles and white-nationalist ideas intersect and how the female users on Stormfront.org self express in relation to these ideas. Using netnography and thematic analysis the users' posts were presented in themes that illuminate different aspects of how they construct their gender. The key findings of this study reinforce earlier studies in emphasizing the role of motherhood and child rearing as essential parts of being a woman. They also show how femininity and white skin are constructed as inseparable, as women can not have one without the other. The need for a woman to have knowledge about white culture and to be educated is also a recurring theme. Lastly, the study also concluded that a renegotiation of the gender roles is taking place on the forum, where some users object to the overly traditional ideals of how a woman should be, requesting a more progressive way to view gender within white nationalism.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingsalternativen är cytostatika, kirurgi och antihormonbehandling som resulterar i påfrestande biverkningar. Behandlingarna påverkar kvinnorna på flera olika sätt och det kan leda till ett lidande och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden gällande omvårdnaden av patienten. Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling mot bröstcancer. Resultat: I analysen framkom fem teman 1) Förlorat bröst en känsla av vanställdhet, 2) självbilden och kroppsuppfattningen förändrades, 3) Förändrad sexuell hälsa, 4) Biverkningar och komplikationer påverkade den sexuella hälsan och 5) En önskan om öppenhet. Konklusion: Behandlingarna påverkade kvinnornas självbild, sexualitet och femininitet i olika grad vilket kan härledas till att alla upplevelser är individuella. En önskan om öppenhet kring samtal om den sexuella hälsan fanns. Med hjälp av information, stöd samt att inleda samtal om den sexuella hälsan och kvinnornas självbild kan det leda till att kvinnan upplever en god omvårdnad. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment options are chemotherapy, surgery and anti-hormone treatment that are carried out in stressful side effects. The treatment affects women in several different ways and can lead to suffering and reduced well-being. The nurse has several areas of responsibility regarding the care of the patient. Method: A literature review in which scientific articles with a qualitative approach were analyzed. Aim: The purpose was to describe women’s experiences of their sexuality during and after breast cancer treatment. Findings: The analysis revealed five themes 1) Lost breast a feeling of disfigurement, 2) self-image and body perception changed, 3) Changed sexual health, 4) Side effects and complications affected sexual health and 5) A desire for openness. Conclusion: The treatment affected the women’s self-image, sexuality, and femininity to varying degrees, which can be attributed to the fact that all experiences are individual. There was a desire for openness about conversations about sexual health. With the help of information, support and initiating conversations about sexual health and women’s self-image, it can lead to the women experiencing good care.

Uppsatsen menar att undersöka vilka aspekter av genus och makt som kan ses i händelseförlopp i bilderböcker som konsumeras av barn i åldern 0–6. Bilderböcker kan ha stor inverkan på barns syn på genus (Peterson & Lach, 1990) och eftersom en del av en förskollärares yrkesroll är att motverka traditionella könsmönster (lpfö 16) vill vi undersöka just hur genus som presenteras för barn i händelseförloppen samt hur makt mellan vuxna och barn framställs. Med stöd i Connell & Pearse (2015) genusteorier, Nikolajevas (2017) teorier om narrativ samt Kårelands (2013) teorier om maktkampen mellan barn och vuxna i barnlitteratur, undersöks tre böcker av den mest utlånade barnlitteraturen på Malmö stadsbibliotek under 2018. Arbetet har utförts genom en kvalitativ narrativanalys. Analysen visar att händelseförloppen i böckerna både kan ses som maskulina och feminina men en övergripande bild som utformas är vuxnas makt över barn samt en stark moralisk underton.

Problemområdet i vår studie är föreställningen om att barnlitteratur framställer pojkar och flickor på ett specifikt sätt utifrån deras kön. Detta görs inom barnlitteraturen när författarna framställer flickor respektive pojkar genom specifika attribut, kläder och personligheter som kopplas till de respektive könen. Få barnböcker utmanar denna föreställning och genusnorm. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt barnlitteratur re/producerar genus. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra vår syn på hur genus förmedlas inom barnlitteratur. Analysen utgår från Connell och Pearses (2015) genusteori samt Butlers (2007) begrepp performativt genus. Vi har använt oss utav en visuell textanalys och strukturerat analysen tematiskt. Barnböckerna valdes utifrån en lista av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun 2017 för åldern 3-6 år. Resultatet av studien blev att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Resultatet visar bland annat att de övervägande karaktärerna möter de förväntningar för maskulinitet och femininitet som finns. Den manliga dominansen inom barnlitteratur blir även påträffande i vårt resultat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

Analyzing character portrayals in picture books is a well-researched area in the humanities, not least in literature and gender studies. It fulfills an important function as these depictions can be seen as confirming or challenging hegemonic notions of gender and age. Specifically, this study concerns the picture book character Mamma Mu. She has been a subject of interest for academic studies before this one. However, there are no studies centered around her age and how this affects whether her actions can be considered intelligible or not. Placed in the intersection of gender, literature and girlhood studies, and from a skew theory perspective as presented mainly by Maria Margareta Österholm (2012), the aim of this thesis is to study how Mamma Mu as an adult feminine subject exhibits different age-related expressions of femininity, and how she relates to notions of accepted behavior in relation to adulthood. Based on the extremes of expected as well as adult and skewed as well as childish femininity, this thesis thus argues that Mamma Mu exhibits an oscillating movement between these extremes.

För dagens moderna organisationer är incitament ett centralt verktyg inom företagsstyrning. Med rätt incitament skapar det förutsättningar för organisationer att attrahera, motivera och behålla sin personal. Idag finns det dock mycket begränsad forskning som adresserar hur incitament är uppbyggda. Det finns mycket kunskap om incitamentens effekter och påverkan men mindre om hur de skapats och vad de bygger på (Anthony, et al., 2014). I och med att genus historiskt sätt haft en direkt påverkan på de organisationsstrukturer vi ser idag skapades ett intresse i att undersöka om incitament kan ha en koppling till maskulina normer (Elvin- Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Studien syftar därmed att undersöka om incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. Studien bygger på sex kvinnors upplevelse av incitament. Respondenterna arbetade samtliga inom den privata sektorn i medelstora, mansdominerade organisationer. En kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuform har använts vid genomförandet av undersökningen. Ett urval gjordes i val av incitament där tre monetära incitament; lön, bonus och aktier, och fem icke-monetära incitament; befordran, ansvar, självständighet, feedback och arbetsmiljö har analyserats. Incitamenten jämfördes därefter med elva olika maskulina och feminina normer. Urvalet av de maskulina och feminina normerna bygger på en sammanställning av normer presenterat i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. / For today's modern companies, incentives are a key tool in corporate governance. With the right incentive it creates the circumstances for companies to attract, motivate and retain their staff. Today, however, there is very limited research that addresses how incentives are created. There is a lot of knowledge about the effects and impact of incentives, but less about how they are formed and what they are based on (Anthony, et al., 2014). As gender has historically had a direct impact on the organizational structures we see today, it created an interest in investigating whether incentives can be linked to masculinity (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Thus, the study aims to investigate whether incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms. The study's analysis is based on six different women's experiences of incentives. The respondents all worked in the private sector in a medium-sized, male-dominated organization. A qualitative method and a semi-structured interview form have been used in the conduct of the study. A selection was made in the choice of incentives where three monetary incentives; salary, bonus and shares, and five non-monetary incentives; promotion, responsibility, independence, feedback and work environment were analyzed. The incentives were then compared with eleven different masculine and feminine norms. The selection of the masculine and feminine norms is based on a compilation of norms presented in the theoretical framework. The results showed that incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms.

Denna studie syftar till att genom en diskursanalys studera hur svenska media konstruerar och upprätthåller bilden av gärningskvinnan samt hur det i sin tur främjar upprätthållandet av samhällets rådande makt- och genusordning. Studien är av kvalitativ karaktär och innehåller ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt gentemot omvärlden. Medias rapportering av tre svenska mordfall där en kvinna mördat en eller flera personer har studerats och analyserats i förhållande till befintliga teorier. I analysen av det insamlade materialet har tre huvuddiskurser upptäckts; gärningskvinnan som offer, gärningskvinnan som psykiskt sjuk, och gärningskvinnan som ond. Inom ramen för dessa huvuddiskurser har ett flertal underdiskurser identifierats. Studiens resultat har kunnat påvisa att kvinnlighet och kriminalitet i media framställs som två motsägande och oförenliga begrepp. Därav tenderar media bortförklara grovt kriminella kvinnors handlande genom att beskriva dem som något annan än ”vanliga” kvinnor – exempelvis som offer, psykiskt sjuka eller omänskligt onda. Detta sätt att kategorisera kriminella kvinnor som något annat än kvinnor gör att samhället slipper ifrågasätta de traditionella föreställningar som finns om kvinnlighet vilket riskerar understödja upprätthållandet av rådande makt – och genusordning. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för gärningskvinnan som medialt konstruerad i förhållande till den normativa femininiteten.