I denna uppsats analyseras sju stycken framsidor på smoothieböcker publicerade mellan år 2007 och 2016. Syftet är att undersöka hur dessa riktar sig till en kvinnlig målgrupp genom sin formgivning. Uppsatsen grundar sig i ett genusvetenskapligt perspektiv som kompletteras med teorier kring semiotik, färg, typografi och bild. Analysen sker i två steg där en semiotisk analys följs av en diskursanalys. I denna kan tre stycken diskurser kring kvinnligheten och smoothietrenden urskiljas: 1) Nyttighet, 2) Lyx, avslappning och njutning och 3) Kvinnligheten. Dessa budskap förstärks även genom färg- och typografival samt titelformuleringar på framsidorna. Slutligen problematiseras dessa resultat genom en diskussion kring vad detta kan ha för konsekvenser på såväl samhälle som individen samt designerns ansvar i formgivningen.

The present study examined the relationship between fear of crime and masculinity respectively femininity. Furthermore, the relationship between different types of crime and masculinity respectively femininity were also examined. A web-survey measuring the degree of masculinity and femininity as well as fear of crime was developed. The types of crimes investigated were burglary, assault, robbery and sexual offenses. A convenience sample consisting of 164 university students at Örebro University between the ages 18-47 (M=23.4 SD=0.3). A total of 111 women (67,7%) and 47 men (28,7%) participated, as well as 6 participants identifying as other (3,6%). A linear regression analysis and a Pearerson's R correlation analysis were performed. The results showed a significant strong correlation between femininity and fear of crime. In addition, significant correlations were shown between femininity and fear of all types of crime, not least sex-crimes.  Based on previous research and the concept that masculinity and femininity are the result of social constructions, the results were discussed. In summary, the results show a relationship between masculinity respectively femininity and fear of crime. Gender should therefore be further explored and taken into account in the criminological field when examining fear of crime. / Föreliggande studie undersökte relationen mellan rädsla för brott och maskulinitet respektive femininitet. Vidare undersöktes även relationen mellan olika brottstyper och maskulinitet respektive femininitet. En webbenkät med syfte att mäta grad av maskulinitet och femininitet samt rädsla för brott utvecklades som datainsamlingsinstrument. Brottstyperna som undersöktes var inbrott, misshandel, rån och sexualbrott. Ett bekvämlighetsurval användes där urvalet bestod av 164 universitetsstudenter i åldrarna 18-47 (M=23,4 SD=0,3) på Örebro Universitet. Totalt deltog 111 kvinnor (67,7%) och 47 män (28,7%) samt 6 respondenter som identifierat sig som annat (3,6%). En linjär regressionsanalys samt en Pearsons R korrelationsanalys genomfördes. Resultatet visade ett signifikant starkt samband mellan femininitet och rädsla för brott. Utöver det visades signifikanta samband mellan femininitet och rädsla för alla brottstyper, inte minst sexualbrott. Utifrån tidigare forskning och konceptet av att maskulinitet och femininitet är ett resultat av sociala konstruktioner diskuteras resultatet. Sammanfattningsvis visar resultatet en relation mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott. Genus bör därför vidare undersökas och ta i beaktning inom det kriminologiska fältet vid undersökandet av rädsla för brott.

Euphoria is a popular tv-series that has become a part of popular culture with its dark imagery and strong characters. The characters became a big discussion in social media and mantras that people are taking inspiration from. The series has become a phenomenon in social media where people recreate the characters makeup and outfits. This study looked at how female characters are portrayed in Euphoria from a female stereotypic and gender identity perspective. And we wanted to see if the female characters are challenging heteronormativity that is reflected in our society. We used a narrative analysis and mise-en-scéne to analyze the chosen scenes, the theories we used were gender theory, gender role theory and queer theory. The result showed that three of the characters are shown as the typical female stereotype and two of them are not. The three females that are more like the stereotypes are portrayed in a sexualized way and their bodies are shown for entertainment and selling purposes. Meanwhile the two female characters that challenge heteronormativity are portrayed as norm breaking and they are not sexualized. The gender roles are shining through when some of the feminine women are acting from what is expected of a woman. They are seeking after what the ideals are and how they can be their most beautiful selves based on the stereotypes while some of them do not.

Incel-rörelsen blir allt mer uppmärksammad av media och forskare världen över. Gruppen associeras med ensamma unga män som begår våldsdåd och riktar hat mot kvinnor. Det relativt nya forskningsfältet om incels domineras av granskningar av dem som ett kollektiv och en sub­kultur. Forskarna undersöker sällan konsekvenserna av rörelsens språkbruk och handlingar gentemot kvinnor på ett djupgående plan. Syftet med den här studien är att utforska incel-rörelsens syn på kvinnor, kvinnohat och våld. Det empiriska materialet som studien bygger på består av konversationer och inlägg hämtade från det webb-baserade diskussionsforumet incels.is. Analysen utgår från kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella analys­modell som utgångspunkt. Den kritiska diskursanalysen fungerar även som teoretiskt ramverk i studien, tillsammans med genusteorier om hegemonisk maskulinitet och Hirdmans (1988) genus­system, samt begreppen eko-kammare och stigma. Resultatet visar att kommunikationen i forumet karaktäriseras av snedvridna uppfattningar av kön och jämställdhet, där kvinnohat förekommer i allra högsta grad. Diskussionerna präglas av misogynt språkbruk och avhumaniserande kvinnoskildringar, samtidigt som incels framställer sig själva som offer. Deras upplevda offerskap kan kopplas till positionen som underordnad maskulinitet, en roll som väcker frustration, som i forumet riktas mot kvinnor. Kommunikationen antyder att incels vill återerövra maktpositionen de anser sig ha berövats då kvinnor konkurrerar om samma utrymme i en könshierarki. Studien visar att det råder splittrade uppfattningar om kvinnor i forumet. Kvinnor gestaltas dels som makthavare och dels som objektifierande undermänniskor. Värderingarna som delas i forumet går att koppla till äldre kvinnofientliga värderingar som ämnar begränsa kvinnors rättig­heter och legitimerar våld mot kvinnor. / The Incel movement is currently experiencing increasing global attention from the media and in research. Incel is a term associated with lonely, misogynistic young men and violent acts against women. The research about this relatively new phenomenon is dominated by reviews of incels as a community and a subculture. Studies rarely present any thoroughly examinations of how the movement's actions and language affect women. This study aims to explore incels views of women, misogyny and violence. The data consists of posts published on the web-based forum incels.is. Fairclough’s three-dimensional analysis model is the main analytical frame­work, performed with critical discourse analysis as theoretical framework. Additionally, the critical discourse analysis is accompanied by gender theories of hegemonic masculinity and Hirdman’s (1998) gender system, as well as the theoretical concepts of eco-chambers and stigma. Our analysis shows that incels communication is characterized by distorted perceptions of gender and equality, where the presence of misogynistic beliefs is vastly noticeable. The discussions are characterized by misogynistic language and dehumanizing depictions of women, and victimized representations of incels themselves. Their self-proclaimed victim­ization can be linked to the subordinate position of masculinity, which raises a frustration that affects incels conversations about women. Incel’s communication implies that they want to regain a position of power, which they consider themselves to have lost, since women compete for the same hierarchical positions as them. In the forum, incel portrays women as matriarchs, but also as objectified sub humans. This representation shows that incels perception of women is shattered. According to the analysis, the values that incels express in the forum can be linked to older misogynistic beliefs that aims to limit women's rights and legitimizes violence against women.

Studies shows that youths today read books less frequently than before. This is, in my opinion problematic. This study aims towards an understanding in how the Harry Potter novels can enrich the teaching in upper secondary school in Sweden in the education of religions and ethics, for students to reflect, and discuss different topics of value. The novels are incorporated with lots of good options for values, including the equal value of people, feminism and masculism and cultural racism. The study is made with help of narrative analysis. The results show that this book offers a lot of value in teaching situations and therefore the conclusion is that fantasy novels can be used to discuss problematic issues in society by using the different examples in the books as allegories.

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För attanalysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe’s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson’s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen. Studien bekräftade vår tes att modemagasinet ELLE föreskriver en rad olika normer kring hur en kvinna bör vara, se ut och agera. Det blev tydligt att ELLE långt ifrån omedvetet konstruerar könen man och kvinna och visar upp en normerande vithet och heterosexualitet där fokusligger på framgång och lycka via heterosexuella relationer, klassisk femininitet och maskulinitet. Vi såg också en markant skillnad i hur tidningen porträtterar män och kvinnor. / The Purpose of this study is to examine and highlight the norms of femininity that the fasion magazine ELLE communicates through text and image. Through critical discourse analysis of the texts and semiotic analysis of the advertisements we intend to illustrate how the magazine constructs maskulinity and femininity from a gender perspective. To study this, we have used three methods; quantitative content analysis, critical discourse analysis and semiotic analysis. We used four different theories to analyze our results: Laclau and Mouffe’s discourse theory, Yvonne Hirdman’s gender system, Elwin-Nowak & Thomsson's making gender and Judith Butler's model of the heterosexual matrix. The study confirmed our thesis that the fashion magazine ELLE provides a wide range ofstandards on how a woman should be, look and act. It became clear that ELLE far from unknowingly constructs gender roles and presents a normative whiteness and heterosexuality where the focus is put on success and happiness through heterosexual relations, classic femininity and masculinity. We also saw a marked difference in how the magazine portrays men and women.

<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

This discourse analysis looks into discursive constructions of sexual acts as sexual crimes or as “regular” sexual practices in the media debate following the #metoo movement in Sweden. The analysis is focused on three cases of accusations of sexual crimes against famous men. By relating linguistic constructions of sexual acts to how the women and men involved are portrayed, the analysis shows how the meaning of sexual practices as crimes or not seems to be dialectically related to discursive constructions of men and women. The analysis shows that women inhabit three different positions in the material, that of the brave hero warning others of sexual criminals, that of the revenge artist mobilizing media storms and that of the active victim, who is partly responsible for the crimes committed against her. The men in the material inhabit three positions as well, the role of the sexual criminal, the role of the “asshole” and the role of the victim of harsh media storms and revengeful women. The findings shine light on the #metoo movement by showing there might be a preferred narrative involved. The analysis points to the female victims of sexual crime having to be heroes for the sexual acts to be linguistically constructed as actual crimes in the media reports. However, the results also show a contradicting story, that of small changes in narrative from earlier “rape myths” which may make possible small shifts in discourse being circulated throughout different institutions in society. The most important finding is that the juridical discourse seems to have a prominent place in the order of discourse surrounding sexual assault, since all discursive constructions of the acts, the men and the women relate in some way to the law and the justice system. Following this, there seems to be a need for other ways of talking about sexual acts that for some reason cannot lead to a conviction but still feels like violations to one of the parties involved.

Syftet med studien är att utifrån Maria Nikolajevas feministiska narratologi uppmärksamma och undersöka stereotypa könsroller i serien 13 Reasons Why. Dessa stereotypa könsroller analyseras med hjälp av en genusteori kring det sociala könet som socialt konstruerat som feminina och maskulina karaktärsdrag. Undersökningen bygger på en narratologisk analys som utgår ifrån fokalisering (synvinkel) och genuslekt (studier i språket relaterat till kön) och studerar därmed hur kön presenteras genom olika berättarperspektiv och språkmönster. Materialet som ligger till grund för undersökningen är serien 13 Reasons Why, som visualiserar könsstereotypa situationer som ligger till grund för undersökningens analys. Analysen visar att serien är starkt influerad av feminina och maskulina karaktärsdrag och att språket i serien innehåller stora könsskillnader. Vidare styrker studien tidigare forskning om kvinnan som objekt, eftersom det genom tv-seriens val av fokalisering är tydligt att flickorna är de som är betraktade i samtligt analyserade scener. Detta är problematiskt eftersom det frångår skolans mål om att elever ska uppmuntras att finna sin unika egenart utan fördomar om kvinnligt och manligt och påverkar deras bild av hur flickor och pojkar bör vara.

De senaste decennierna har utbudet av matlagningsprogram och kokböcker ökat dramatiskt, samtidigt som samhället blivit allt mer jämställt. Trots detta är de professionella köken fortsatt kraftigt mansdominerade platser som kvinnor aktivt exkluderas ifrån. Föreliggande studie utforskar därför, ur ett genusperspektiv, hur två vinnare av Sveriges Mästerkock konstrueras i sina kokböcker. Analysen utförs inom ramen för den kritiska diskursanalysen och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språk och makt. Studien intar även en feministisk ansats där Yvonne Hirdmans teori om genussystemet är den huvudsakliga utgångspunkten för förståelsen av samhällets förmåga att reproducera könsnormer. Materialet består av Erik Hammars bok Min franska matresa och Klara Linds bok Sydamerika – min matpassion som ges ut av Bonnier Fakta. Syftet är att undersöka hur Klara och Erik konstrueras i sina kokböcker och om böckerna bidrar till att upprätthålla dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket. För att åstadkomma detta används kvantitativa metoder från den systemisk funktionella grammatiken i kombination med kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att Erik konstrueras som en aktiv, framgångsrik kock till skillnad från Klara som framställs som mer passiv och familjeorienterad. Förekomsten av teman skiljer sig markant böckerna emellan där Eriks bok främst refererar till tävlingsprogrammet och franska rätter och tekniker vilket inte sker i Klaras fall. Detta bidrar tillsammans till att böckerna bidrar till att reproducera dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket.