De senaste decennierna har utbudet av matlagningsprogram och kokböcker ökat dramatiskt, samtidigt som samhället blivit allt mer jämställt. Trots detta är de professionella köken fortsatt kraftigt mansdominerade platser som kvinnor aktivt exkluderas ifrån. Föreliggande studie utforskar därför, ur ett genusperspektiv, hur två vinnare av Sveriges Mästerkock konstrueras i sina kokböcker. Analysen utförs inom ramen för den kritiska diskursanalysen och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språk och makt. Studien intar även en feministisk ansats där Yvonne Hirdmans teori om genussystemet är den huvudsakliga utgångspunkten för förståelsen av samhällets förmåga att reproducera könsnormer. Materialet består av Erik Hammars bok Min franska matresa och Klara Linds bok Sydamerika – min matpassion som ges ut av Bonnier Fakta. Syftet är att undersöka hur Klara och Erik konstrueras i sina kokböcker och om böckerna bidrar till att upprätthålla dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket. För att åstadkomma detta används kvantitativa metoder från den systemisk funktionella grammatiken i kombination med kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att Erik konstrueras som en aktiv, framgångsrik kock till skillnad från Klara som framställs som mer passiv och familjeorienterad. Förekomsten av teman skiljer sig markant böckerna emellan där Eriks bok främst refererar till tävlingsprogrammet och franska rätter och tekniker vilket inte sker i Klaras fall. Detta bidrar tillsammans till att böckerna bidrar till att reproducera dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket.

In this essay, Hanya Yanagihara’s main characters from the novel A Little Life (2015) are analyzed, with the basis of gender stereotypes and with the help of Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity. It argues that the characters in question challenge the typical gender roles in the way that they are lacking in comparison to Connell’s theory of hegemonic masculinity and are portrayed with feminine attributes. Yanagihara’s portrayal of masculinity creates a depth to the characters in questions and a more complex view of masculinity. / I denna uppsatsen analyseras Hanya Yanagiharas fyra huvudkaraktärer i boken Ett Litet Liv (2015) utifrån könsstereotyper samt med hjälp av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Den argumenterar för att karaktärerna utmanar de typiska könsrollerna genom att de inte når upp till den hegemoniska maskuliniteten och visas med feminina attribut. Sättet Yanagihara visar upp maskulinitet skapar ett djup om karaktärerna och en mer komplex syn på maskulinitet.

<p>The national curriculum states that the school actively should promote that women and men have equal rights and opportunities and that there is a responsibility to counteract traditional gender patterns. However do research observations show that teachers often treat girls and boys differently. Studies show that the teachers are influenced by their conceptions and their expectations of gender behavior. The aim of this study is to examine how teachers in preschool and primary school discuss gender awareness and how they state that they work with gender awareness according to the curriculum goals of counteracting the traditional gender patterns.</p><p>The study is inspired by the phenomenographic research approach and the empirical material has been collected by qualitative interviews with eight teachers in preschool and primary school. The empirical material has together with earlier research and theories been analyzed and discussed in order to reach a conclusion. The results show that the interviewed teachers have different views in what gender and gender awareness means. This resulted in that the teachers stated different ways of working with and counteracting traditional gender patterns and with a different commitment. Despite the teachers commitment to gender awareness they admitted that they some times, even if they did not want to, treated the pupils differently based on their gender. They explained this by saying that they also were a part of a society affected by traditional gender patterns.</p>

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.

We have investigated the visual representation of men and women in Aftonbladet’s weight site. We have made a calculation of how many of the women and the men who were portrayed smiling/ not smiling, active/passive, looking into the camera/looking away from the camera and from which camera angle the picture is taken. We also kept statistic on the gender representation of the authors of the articles. Our investigation shows that Aftonbladet’s weight site has a distinct overrepresentation of women on their pictures, but also in terms of the authors of the articles. All of the authors were women and 78 percent of the pictures were pictures of women. Previous scientific results have shown that women often are depicted as passive, smiling and looking into the camera and men as active, serious and looking away from the camera. Our results were consistent with earlier scientific results, but in terms of activity and visual angle the results were not that different between women and men. As for the viewing perspectives, our study shows that the power relationship between the depicted and the viewer often is equal for both women and men. The power relationship is however more equal for women than for men, the power relationship for the men is more complex. The viewer both looks down on the men and looks up to them. Based on the theory of the viewing perspectives, Aftonbladet’s weight site portrays women as more equal to the viewer than men.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.

The national curriculum states that the school actively should promote that women and men have equal rights and opportunities and that there is a responsibility to counteract traditional gender patterns. However do research observations show that teachers often treat girls and boys differently. Studies show that the teachers are influenced by their conceptions and their expectations of gender behavior. The aim of this study is to examine how teachers in preschool and primary school discuss gender awareness and how they state that they work with gender awareness according to the curriculum goals of counteracting the traditional gender patterns. The study is inspired by the phenomenographic research approach and the empirical material has been collected by qualitative interviews with eight teachers in preschool and primary school. The empirical material has together with earlier research and theories been analyzed and discussed in order to reach a conclusion. The results show that the interviewed teachers have different views in what gender and gender awareness means. This resulted in that the teachers stated different ways of working with and counteracting traditional gender patterns and with a different commitment. Despite the teachers commitment to gender awareness they admitted that they some times, even if they did not want to, treated the pupils differently based on their gender. They explained this by saying that they also were a part of a society affected by traditional gender patterns.

The purpose of this study is that through a discourse theoretical perspective, analyze young girls 'statements about living with self-injuring by sexual behavior. The aim is to locate the discourses that surround them, visualize how discursive constructions affect these young girls' identity as victims and/or actors in relation to self-injury, the sexual violence and in meetings with the professionals within the health authorities. In addition discourse theory as an analyze method, the authors also use Nils Christie's (2001) theory of the ideal victim and Ingrid Landers (2003) theoretical perspectives on normative femininity. The authors of the study show a diversity of discourses that surround the young girls. All discourses contain normative actor- and victim’s positions that young girls constantly are obliged to relate to, which partially conflict with social constructions of the idea of victim and femininity. These positions are assigned, claimed or opposition to, and characterizes not only the young girls self-image, but also how professionals within the health authorities look at them and what support and assistance that’s offered or deprived. Finally, the authors argue for a broader approach to young girls who self-injuring by sexual behavior, they can be both victims and actors and advocates a questioning of oppressive norms to detect and identify the young girls who self-injure by sexual behavior, when it is a prerequisite to widen their options and discretion.

The aim of the study has been to examine women's participation in the reproduction of the system of heteronormative expectations of femininity and masculinity through narrative method, analyze books within the erotic women’s literature, as well as interviews with females. The study's focus was on the presentation and representations of the femininity(s) and masculinity(s). Through the questions , How represents heteronormative femininity(s) and masculinity(s) in the erotic women´s litterateur? How portray women, their views on femininity(s) and masculinity(s)? The study were linked with the radical feminist theory regarding the male patriarchate's role as a hegemony in society, as well as one of queer theory's definitions of the gender and heteronormativity. The study also included elements of feminist research on popular culture. On the basis of my purpose and the research question I have come to the conclusion that women are involved in the reproduction of the system of heteronormative expectations of femininity and masculinity. But the study also shows a shifting duality of " ideal woman" and "ideal man". / Studiens syfte har varit att undersöka kvinnors delaktighet i reproduktion av heteronormativa förväntningar på kvinnlighet och manlighet genom narrativmetod, analysera böcker inom erotisk kvinnolitteratur samt intervjuer med kvinnor. Studiens fokus handlade om samtidens framställande samt representationer av femininitet(er) och maskulinitet(er). Genom frågeställningarna, Hur framställs heteronormativ femininitet(er) och maskulinitet(er) i erotisk kvinnolitteratur? Hur framställer kvinnor sin syn på femininitet(er) och maskulinitet(er)? Studien kopplades samman med radikal feministisk teori rörande det manliga patriarkatets roll som hegemoni i samhället samt queerteorins definitioner av genus och heteronormativitet. Studien innefattade också inslag av feministisk forskning rörande populärkulturen. Utifrån mitt syfte samt frågeställning har jag kommit fram till att kvinnor är delaktiga i reproduktionen av heteronormativa förväntningar på kvinnlighet och manlighet. Men studien visar också på en skiftande dubbelhet rörande "idealkvinnan" och "idealmannen".