Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.

This study is based on a qualitative document analysis aimed at investigating stigma related to mental illness. Mental illness can affect individuals at different levels. This study has been conducted by a qualitative thematic analysis of virtual documents to understand how men and women understand and get affected by the stigma of mental illness. And the various outcomes that the diagnosis of mental illness entails for both men and women. The virtual documents that the study has used are personal stories from Mind. Mind is a website where people who have suffered or are suffering from mental illness write stories about their mental illness. The results of the study showed that most men and women with mental illness suffer from stigma, however there may be differences between how men and women relate to mental illness. Stigmatization and shame about mental illness can be contributing factors to the individual's propensity for help. According to the study, it turned out that there are different factors that can dictate how men and women relate to their mental state. / Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie med syfte till att undersöka stigma relaterat psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan påverka individer på olika nivåer. Denna studie har genomfört en kvalitativ tematisk analys av virtuella dokument där syftet är att förstå hur män och kvinnor uppfattar och påverkas av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, samt de olika utfallen som diagnosen psykisk ohälsa medför för män och kvinnor. De virtuella dokument som studien har använt sig av är personliga berättelser från Mind. Mind är en webbplats där personer som drabbats av eller lider av psykisk ohälsa skriver berättelser om sin psykiska ohälsa. Studiens resultat visade på de flesta män och kvinnor med psykisk ohälsa drabbas av stigmatisering, däremot kan det skilja sig mellan hur män och kvinnor förhåller sig till psykisk ohälsa. Stigmatisering och skam kring psykisk ohälsa kan vara bidragande faktorer till individens benägenhet till avsikter om hjälp. Enligt studien visade det sig att det finns olika faktorer som kan diktera hur män och kvinnor förhåller sig till det psykiska tillståndet.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser. Forskning har visat att heterogena styrelser samvarierar positivt med bolagens lönsamhet. Men det finns även forskning som visat negativa resultat eller ingen samvariation alls mellan heterogena styrelser och bolagens lönsamhet. Syfte: Studiens huvudsyfte är att analysera hur andelen kvinnor i svenska styrelser samvarierar med bolagens lönsamhet. Arbetet omfattar åren 2011, 2012 och 2013 för att visa hur utvecklingen har sett ut över tid. Studien syftar även till att jämföra tidigare internationella studier med svenska förhållanden, där den med hjälp av kulturdimensionsteori som försöker förklara de nationella kulturskillnader som föreligger. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats för att studera bolagens lönsamhet med hjälp av finansiella nyckeltal i årsredovisningar. Bolagens lönsamhet har mätts i räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. Vidare har heterogena styrelser och homogena styrelser jämförts genom t-tester och korrelationsanalyser, för att undersöka sambandet mellan variablerna lönsamhet och andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Analys och slutsats: Studiens resultat visade att det inte finns något samband mellan heterogena styrelser och lönsamhet i svenska börsbolag. Studien visade även att Sverige har en högre andel kvinnliga styrelsemedlemmar än andra länder i världen. Detta kan förklaras med hjälp av kulturdimensionsteorierna maktdistans samt maskulinitet kontra femininitet som visar nationella kulturskillnader i näringslivet. / Problem: Women have for a long time been underrepresented on corporate boards all around the world. Sweden is a country that promotes equality and is therefore considered as one of the most equal countries. The percentages of women in Swedish boards have increased markedly in recent decades, but they are still far from equal. To increase the percentage of women on boards it is sometimes advocated that more women on boards increases the company’s profitability. As a result of this many international studies have investigated if companies with heterogeneous are more profitable than companies with homogeneous board. Research has shown that heterogeneous boards are positively correlated with firm profitability. Research has also shown negative results or no correlation between heterogeneous boards and firm profitability.  Purpose: This study's main purpose is to examine how the percentage of women in the Swedish boards correlates with the companies' profitability. The study covers the years 2011, 2012 and 2013 to show the development of board members over the years. Furthermore this study aims to compare previous international studies with Swedish conditions by comparing national cultural differences.      Method: A quantitative method has been applied to study the company's profitability with the help of financial ratios in annual reports. The company’s profitability has been measured in return on assets and return on equity. Furthermore heterogeneous boards and homogeneous boards have been compared with statistic t-tests and correlation analyzes to examine the relationship between the variables of profitability and the percentage of women in Swedish company boards. Analysis and conclusion: The results of the study showed that there is no correlation between heterogeneous boards and firm profitability in Swedish listed companies. The study also showed that Sweden has a higher percentage of female board members than other countries in the world. This can be explained by cultural dimension theories, power distance and masculinity versus femininity showing national cultural differences.

Bakgrund: I dagens volatila omgivning är organisatoriska förändringar något som företag ständigt måste arbeta med. På grund av detta är organisatorisk förändring något som av forskare fått mycket uppmärksamhet. Något som krävs för att genomföra dessa förändringar är förändringsagenter, en person som leder förändringen. Dessa individer beskrivs som mycket viktiga under organisatorisk förändring, och blir därför något värt att undersöka. Något som har undersökts i nära relation till detta är genus på arbetsplatsen, vilket gör att det finns ytterligare utrymme att undersöka dessa delar tillsammans. Det finns tidigare forskning som beskriver på vilket sätt förändringsagenter bör arbeta. Tidigare forskning finns även om stereotypiska könsegenskaper samt hur en förändringsagent bör agera i förändring. Däremot finns det färre studier som undersöker dessa saker tillsammans, vilket denna studie har gjort.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur förändringsagenter driver förändringar med ett genusperspektiv med fokus på könsspecifika egenskaper.    Metod: Det här är en kvalitativ studie som har haft ett hermeneutiskt perspektiv och en iterativ forskningsansats.  Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer hos åtta olika förändringsagenter som är verksamma inom IT-branschen.    Slutsats: Studien visar att sättet förändringsagenter väljer att arbeta med organisatoriska förändringar verkar vara hyfsat i linje med vad tidigare forskning har sagt, sammanfattningsvis används kommunikativa, informativa, inkluderade, tydliga och analytiska arbetssätt hos förändringsagenterna. Studien visar att förändringsagenter tenderar att arbeta på sätt där egenskaper som anses vara stereotypiskt feminina framkommer, men även stereotypiskt maskulina egenskaper lyfts fram. Framför allt verkar dessa egenskaper tillämpas i kombination med varandra. Oavsett vilket biologiskt kön en person har kan den arbeta som en förändringsagent, oberoende av den tidigare synen. Den här studien kan med dess resultat utmana den historiska bilden om vad som krävs för att arbeta med förändring och vad som anses vara stereotypiskt maskulint och feminint. / Background: In today’s volatile environment, organisational change is something that companies constantly must deal with. Because of this, organisational change has received attention from researchers in the past. Something that is required to implement these changes are change agents, individuals who lead the change. These individuals are described as crucial during organisational change, and therefore worth investigating. Another subject that has been researched in relation to this is gender in the workplace, which provides additional room to explore these aspects together. Previous research describes how change agents should work, and there is also existent research about stereotypical gender characteristics and how a change agent should act during change. However, fewer studies examine these aspects together, which this study has done. Purpose: The aim of the study is to create a better understanding of how change agents drive change from a gender perspective with a focus on gender specific characteristics. Methodology: This is a qualitative study that has adopted a hermeneutic perspective and an iterative research approach. The empirical material of the study has been collected through semi structured interviews with eight different change agents, working in the IT-industry. Conclusion: The study shows that the ways change agents choose to work with organizational change in ways that are reasonably aligned with what is stated in previous research. In summary, change agents employ communicative, informative, inclusive, clear and analytical approaches. The study reveals that change agents tend to work in ways where characteristics considered stereotypically feminine emerge, but stereotypically masculine characteristics are also highlighted. Above all, these characteristics seem to be applied in combination with each other. Regardless of a person’s biological gender, they can work as a change agent, regardless of previous perceptions. With the results from this study, the historical image of what is required to work within change and what is considered stereotypically masculine and feminine can be challenged.

I takt med att intresset för true crime- och infotainment i media växer sig större ökar behovet av att studera nyhetsmediernas påverkan på skapandet av könsbaserade maktrelationer. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur maktrelationer produceras genom tryckt nyhetsmedias rapportering kring kvinnor som mördar. Fokus ligger på att identifiera vilka diskursiva strategier och uteslutningsmekanismer som används för att skapa dessa maktrelationer. Studien genomförs genom en foucaultiansk diskursanalys på 38 artiklar från svensk tryckt nyhetsförmedling som berör kvinnor som mördat. Vidare används ett teoretiskt ramverk bestående av genusperspektiv samt gestaltningsteori för att bidra till en djupare förståelse för analysens resultat. Studien fann att de diskursiva strategier som primärt används var klassificeringar, språkbruk och anspråk på galenskap. Genom dessa strategier identifierade studien vidare två diskursiva utrymmen för kvinnor som mördar - den “goda” och den “onda” mördaren. Studien fann att dessa två utrymmen var starkt kopplade till hur mördarens femininitet var porträtterad, där de “goda” blev porträtterade som feminina till skillnad från de “onda”. / As the true crime and infotainment industries grow larger, the need to study the news media's impact on the creation of gendered power relations grow larger. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how power relations are produced by news media in their reporting on female killers. Of special interest is identifying which discursive strategies and mechanisms of exclusion that are used in order create these power relations. The study achieves this by analyzing 38 articles from Swedish news media about female murderers using a Foucauldian discourse analysis. Furthermore, a theoretical framework consisting of gender theory and framing theory is used to further understand the findings. The study found that the main discursive strategies that were used were categorization, rhetorical strategies and similaes, and references to madness. From these strategies the study identified two discursive spaces for female murderers to populate - the ‘good’ murderer and the ‘evil’ one. These two spaces were found to be strictly linked with how the femininity of the murderer was portrayed, where the ‘good’ were portrayed as feminine and the ‘evil’ weren’t.

Denna analys undersöker representationen av genus i en våldsam spelkontext i fightingspel-serien Mortal Kombat, med fokus på spel 9, 10 och 11. Genom en semiotisk bildanalys med fokus på utvalda karaktärers visuella design och förändring framkommer teman i deras relation med genus. En betydande förändring där de kvinnliga karaktärernas design går från en hypersexualiserad och hyperfeminin gestaltning, till en mer funktionell och täckande utstyrsel. Samtidigt ökar de manliga karaktärernas hypermaskulina drag som tidigt etablerats. De senare spelen visar på en minskad överdriven och stereotypisk design där karaktärerna blir allt mer realistiska. Analysen belyser även hur karaktärers könsidentitet och normer används i relation till identitet inom “den heterosexuella matrixen” för att undersöka hur deras binära representation används. En sen acceptans inom forskningsfältet gör att spelindustrins största fightingspel-serie är intressant att undersöka. / This analysis examines the representation of gender in a violent gaming context within the fighting game series Mortal Kombat, focusing on games 9, 10 and 11. Through a semiotic image analysis, highlighting the selected characters visual design and changes, relating to their gender relation. A significant shift in the female characters designs, going from a hypersexualized and hyperfeminine depiction to a more functional and covering attire. Simultaneously, there is an increase in hypermasculine traits among the male characters, which were seen early on. The later games exhibit reduced exaggerated and stereotypical designs, leading to characters becoming more realistic. Additionally, the analysis sheds light on how characters' gender identities and norms are utilized concerning identity within the “heterosexual matrix”, examining the use of binary representations. A late acceptance within the research field makes the analysis of the gaming industry's largest fighting game series an interesting subject to explore.

The purpose of this study was to examine pornography consumption among men and women from different generations. By investigating this topic, the aim was to enhance the understanding of the potential negative effects of pornography on individuals and society as a whole, as well as from a postcolonial perspective. The aspect of how norms of heterosexuality influence pornography consumption and attitudes towards violence against women in heterosexual relationships was examined as well. To examine these areas a survey was administered. The target population for the survey was individuals aged 18 and above residing in Sweden. The data used in this study consists of the survey responses from a total of 22 participants. The five theories relevant to the analysis and conclusion of this study included: Judith Butler's theory of gender and sexuality, theories on femininity and masculinity within heteronormative heterosexual relationships, Karl Mannheim's concept of generations, postcolonial theory and the definition of Swedishness. By employing these theories, aspects of power and its impact on gender roles and different ethnicities were explored. The theories were also used to analyze stereotypical norms of masculinity and femininity in heteronormative relationships. Additionally, the material was connected to generational issues to analyze differences across generations. The results showed the complexand multifaceted nature of pornography consumption and its relationship with generations, gender, and postcolonialism. The results provide insights not only into individual consumption patterns but also highlight the broader societal context in which pornography both influences and is influenced by social norms and cultural values. It objectifies women, normalizes violence and power dynamics, and reinforces gender roles and sexual norms. The female participants expressed a critical view of pornography and highlighted the need for change in its portrayal and influence. Pornography doesn't only sexualize women, but it also involves sexualizing various ethnic groups. In terms of changes in pornographic habits across generations, the younger generation, growing up in the digital age, has a different perspective on sex and pornography compared to older generations.

Studiens syfte är att undersöka hur genus representeras i tidningen Cosmopolitan genom att analysera tidningsomslagen i en kvalitativ studie. Vi diskuterar även bakomliggande stereotyper och myter som finns kring män och kvinnor i vårt samhälle, och hur de förmedlas på tidningens omslag. Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys. Vi har valt ut femton omslag från respektive utgåva där de kvinnliga och manliga modellerna bär liknande klädkod som kostym, kavaj och skjorta. Anledningen till att vi valde en mer formell klädkod är för att kunna observera likheterna mellan de två könen – och även analysera varför skillnaderna är så omfattande trots samma typ av klädkod. I studien analyseras omslagen genom att ett teoretiskt perspektiv baserat på R.W. Connells och Judith Butlers genusteorier som hegemonisk maskulinitet och performativitet. Vi undersökte också representationen mellan de två könen i omslagen utifrån Stuart Halls representationsteori. Detta för att få en bättre bild av stereotyper som visas på omslag. Med tanke på att Cosmopolitan är en industri, är denna studiens teoretiska ram också baserad på David Hesmondhalghs teorier om kulturindustrierna. Det huvudsakliga resultatet i denna studie visar att män och kvinnor skildras olika i tidningar baserat på deras kön. Studien visar att media, särskilt reklam, spelar en stor roll i konstruktionen och reproduktionen av normativa stereotyper. / This study aims to examine how gender roles are represented in the magazine Cosmopolitan by analyzing the covers in a qualitative study. Additionally, we discuss underlying stereotypes and myths that exist around men and women in our society, and how they are expressed through the magazine covers.  The methodology used in this study is a semiotic analysis. We have selected fifteen covers from each magazine, where the female and male models are wearing similar dress codes such as suits, blazers, and shirts. The reason we chose a more formal dress code is to be able to observe the similarities between the two genders – and also to analyze why the differences are so significant despite the same type of clothing.  In the study the covers are analyzed by using a perspective based on R.W. Connell's and Judith Butler’s gender theories including hegemonic masculinity and performativity. We also examined the representation between the two genders in the covers based on Stuart Hall’s representation theory. This to get a better view on the stereotypes that displays on covers. Considering that Cosmopolitan is an industry, this study’s theoretical framework is also based on David Hesmondhalgh’s theories about the cultural industries.  The main findings in this study depicts that men and women are portrayed differently in magazines based on their gender. The study shows that media, particularly advertisements, manage a huge role in the construction and reproduction of normative stereotypes.

The aim of this thesis is to investigate the social role of women in the Viking Age on Gotland. The female jewellery articulated the Gotlandic identity on the island in the Viking Age, unlike the men's jewellery which expressed similarities with other places in Scandinavia. Therefore, the female jewellery can be seen as traces of an important cultural expression that distinguished the Gotlandic women from others. The understanding of which types of jewellery that are considered to be linked to the female gender during the Viking Age is based on a number of excavated graves. The jewellery in graves have been researched for a long time. However, there is another category that includes jewellery which have been neglected, namely hoards. Therefore, this thesis investigates female jewellery in graves to understand the composition of jewellery in hoards. The purpose of this is to interpret if the hoards can express a female gender identity, similar to the female gender identity in graves based on the composition of jewellery. This is realized through the use of performativity and embodiment theory. The similarities and the differences between the jewellery in graves and hoards are investigated through a correspondence analysis. The result show that the differences between the composition of jewellery in graves and hoards are meaningful. The graves consists of a more complete set of jewellery made of bronze, whereas the hoards are interpreted to consist of parts of a complete set or a larger number of the same type of jewellery. The hoards also contain more jewellery made of precious metals than the graves. The hoards are intrepreted as savings of vaiable jewellery that could be resumed and used again by women. The Guta Law is applied in this thesis to contribute to the understanding of who owned the jewellery that women wore. The result is that women did not own the jewellry individually. Instead it was owned collectively by the family but that women might have had the responsebility of the jewellery during their lifetime. It is interpreted that women, through the use of Gotlandic jewellery, had the social role in society to show off the family wealth and their Gotlandic identity. Therefore, it is argued that women played a crucial part in public gatherings and had an active role in the Gotlandic society in the Viking Age.

No description available.