Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med studien är att göra en kvalitativ semiotisk analys av Försvarsmaktens rekryteringsfilmer mellan 2018-2021. Detta för att studera hur unga kvinnor representeras i Försvarsmaktens rekryteringsfilmer ur ett genusperspektiv, huruvida och i så fall på vilka sätt genusstereotypa kvinnliga representationer synliggörs och om motstridiga föreställningar kopplat till genus framkommer.  Den semiotiska analysen bygger på Barthes teori om denotation, konnotation och myter. I analysen av det empiriska materialet fann vi att Försvarsmakten använder sig av traditionella genusstereotypa föreställningar för att framföra ett budskap i rekryteringskampanjerna. Försvarsmakten utmanar till viss del traditionella kvinnliga genusstereotyper genom att presentera dagens unga kvinnor som mer aktiva och självständiga. Samtidigt som de använder sig av klassiska genusstereotyper som retoriska figurer för att bygga sina reklambudskap, fortsätter de också synliggöras och reproducerar således traditionella könsstereotypa föreställningar. Sökord: genus, stereotyp, semiotik, reklam, representation, maskulint, feminint / The purpose of this study is to analyze female gender representations in three of Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021. Using a qualitative approach, the empirical material was analyzed using semiotics as a method. The aim was to contribute to a deeper understanding of female gender stereotypical representations, whether and if so, in what ways they are made visible and if conflicting notions linked to gender emerge in the recruitment films. Using the theory of denotation and connotation we can conclude that the Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021 use traditional gender stereotypical representations to convey an advertising message. The Swedish Armed Forces’ challenge traditional gender stereotypes of young women by representing them as active and independent in their recruiting films. They reflect a new more modern version of young women that is closer to reality today. However, while using traditional gender stereotypes as rhetorical figures to build their advertising messages, they continue to reproduce traditional gender stereotypes by making them visible.  Keywords: gender, stereotype, semiotics, advertising, representation, masculine, femininity

This essay discusses the complex of problems relating to gender roles in correlationto the chosen novel The summer I turned Pretty written by Jenny Han. The essaycompares examples from the book based on different perspectives such asfemininity in comparison to masculinity, and how it consequently impacts theprotagonist in her actions and thoughts. Which also impacts her approach to therespective characters in the book. As a result of this the essay also discusses theimportance of looking at intersectionality in addition to the feminist perspective toinclude a wider perspective of social structures. Additionally, the result of theanalysis consists of an explanation that focuses on the feminine approach the bookexploits. It discusses how our view on femininity are focused on the male gaze andretails the details of the patriarchal structures we live after in the contemporarysociety. Due to this it also impacts the literary themes and trends such as thefeminine figure subjecting herself to the male gaze. Due to these themes and trendsthe essay demonstrates how women are obliged to follow the patriarchy andultimately shows how it can be highlighted in the chosen book.

I läroplanen för förskolan framgår det att förskolläraren bär ansvaret över arbetet kring attbryta traditionella könsmönster som skapar hinder i barns utveckling och lärande. Alla barn iförskolans verksamhet ska få samma möjligheter, oavsett kön, till lärande och utveckling(Läroplan för förskolan [Lpfö18] 2018). Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger introducerar och erbjuder material för barnen, samt hur olika genusperspektivsynliggörs i samband med erbjudandet. Vår studie genomfördes på sex olika förskolor för attfå en variation. Observationer genomfördes under fyra dagar, ungefär 3 timmar per dag. Vibefann oss på förskolorna under den tid den fria leken skedde. I analysen har vi utgått frånSandra Hardings (1986) genusteori och hennes nivåer om genus. Nivåerna har använts i syfteatt synliggöra pedagogernas interaktion med barnen genom ett genusperspektiv. I resultatet avstudiens första del presenteras pedagogernas interaktion med barnen vid användning avmaterial, där presenteras två teman, styrning och samarbete. De slutsatser som drogs var attde förskolor som observerades hade materialet en central del i barnens lek och lärande,materialet kan användas som en metod som ger stöd till utveckling genom olika former avinteraktion. Styrningen är en strategi som pedagoger använder sig av, där de bestämmer vadbarnen ska göra, utifrån observationerna kan styrningen se annorlunda ut ifall den är riktadmot en pojke eller flicka. I resultatets andra del presenteras interaktionen mellan pedagogeroch barn ur ett genusperspektiv, där kopplas händelser in i två nivåer från Hardings (1986)genusteori, symboliskt genus och strukturellt genus. Det identifierades även slutsatser av destrategier som pedagogerna använde utifrån genusperspektiv. Vi drar slutsatser att deomedvetna stereotyperna kan påverka våra handlingar, exempelvis att bemötandet av barnenkunde se olika ut samt att det kunde bli uppdelat mellan könen.

Studiens syfte är att undersöka vilka visuella representationer av genus som elever möter i bilder och leksaker på fyra fritidshem, samt analysera dess möjligheter och begränsningar för elevernas utforskande av könsidentitet och könsnormer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka representationer av genus möter eleverna på fritidshemmet? Vilken variation inom genus blir möjlig för eleverna att utforska genom de visuella representationerna? För studien används en kvalitativ metod, där empirin har samlats in genom systematiska observationer med hjälp av ett observationsschema. Tolkningen av de visuella representationerna har skett med inspiration av semiotik och resultatet analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet beskriver ett feminint, maskulint och neutralt genus, där variationer inom varje kategori förekommer, men inte är särskilt vanliga. Däremot understryker det visuella i många fall stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Detta diskuteras kritiskt utifrån vilka konsekvenser och hinder det kan medföra för elevernas utforskande av genus och fritidshemmets värdegrundsarbete. Författarna diskuterar vikten av att se det visuella materialet som ett pedagogiskt verktyg, men tar även upp aspekter kring studiens begränsningar, samt föreslår vidare forskning inom området.

<p>Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.</p><p>Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper.</p><p>Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.</p>

Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön. Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap. Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper. Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Inledning I skolan spenderar elever en stor mängd lektionstid med att arbeta med olika läroböcker. Det är just därför läroböcker behöver analyseras, för att ta reda på vad för värderingar och könsnormer som de förmedlar till svenska elever. Syfte Syftet är att utifrån ett genusperspektiv bidra med kunskaper om hur kvinnor och män framställs och förekommer i läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9. Metod Den metod som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bild- och textanalys. Metoden möjliggör både kvantitativa och kvalitativa resultat för att besvara studiens frågeställningar. Tre olika analysredskap användes för att analysera läroboken. Med hjälp av två analysredskap besvarades studiens kvantitativa frågeställning. Ett analysredskap användes för att besvara studiens kvalitativa frågeställning. Resultat Studiens kvantitativa resultat visar att kvinnor förekommer betydligt oftare än män på bilder, i dialoger och i övrig text. Studiens kvalitativa resultat är mer spridda. Resultaten visar bland annat att kvinnor och män båda framställs som idrottsutövare i text och bild, men även att kvinnor har stor möjlighet att arbeta med prestigefyllda yrken och typiskt maskulina yrken. Resultaten visar dock också på traditionella stereotypa framställningar för män och kvinnor. Exempelvis drivs män av rikedom och kvinnor kan ofta ses utföra hushållssysslor i läroboken.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur karaktärerna Katniss och Peeta framställs i romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins, utifrån ett genusperspektiv. Ett delsyfte har varit att undersöka vilka didaktiska möjligheter ungdomsromanen Hungerspelen har i klassrummet. Metoden som har använts i undersökningen har varit en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i en hermeneutisk tolkningstradition. Vid genomförandet av karaktärsanalysen har delar av Nikolajevas motsatsschema över kvinnliga samt manliga stereotyper i litteraturen tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten för analysen har varit Hirdmans genusteori om genussystemet, vilket grundar sig i dikotomi (isärhållande) och hierarki (rangordning). Resultat- och analysdelen visar att både Katniss och Peeta bryter samt bekräftar de traditionella könsmönstren som råder i det västerländska samhället. Det visar även på att båda karaktärerna är medvetna om de olika könsroller de väljer att träda ut ur och in i, när det är fördelaktigt för deras syfte. Resultatet kan tyda på en kritik mot rådande normer samt föreställningar kring huruvida individen ska agera utifrån könstillhörigheter och hur det hindrar samt problematiserar det jämställda samhällsidealet. Det kan även tyda på kritik mot de genuspositioner som Nikolajevas motsatsschema lyfter fram, dels som kritik mot isärhållandets logik som Hirdman diskuterar.