No description available.

Syftet med studien är att synliggöra och få kännedom om kreativa processer och olika kreativa strategier för att, som lärare bättre kunna främja elevers kreativitet. Frågeställningen, ”Vad kännetecknar en kreativ process?”, undersöks med en autoetnografisk metod där en dokumenterad kreativ process jämförs med andras autoetnografiska dokumentationer av kreativa processer. De andra autoetnografiska dokumentationerna är skrivna av Madelaine Aleman och Virginia May. Vygotskijs definition av kreativitet används.  Med ett fenomenologisk och socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöks vad som kännetecknar fenomenet kreativitet. Svaret på frågeställningen är att en kreativ process kännetecknas av fri association, intuition och att kreativitet kan ha ett planerat eller ett spontant tillvägagångsätt. Gestaltningen består av en målning med titeln Förlora sig själv. Målningen är ett resultat av den kreativa processen som dokumenteras som autoetnografisk data i studien och visas på Konstfacks digitala vårutställning 2020.

Syftet med denna studie är att undersöka hur folk från landsbygden förhåller sig till begreppet och positionen som lantis. Studien har sin utgångspunkt i den fenomenologiska forskningstraditionen som tar avstånd från den i övrigt dominerande vetenskapstraditionen att eftersträva objektiv kunskap, och menar snarare att kunskap i första hand är något vi får genom kroppen och den levda erfarenheten. Hur vi upplever ett fenomen kommer vidare variera beroende på den kroppsliga och sinnliga erfarenhet vi har av fenomenet. Tillsammans med fem informanter som likt mig vuxit upp på landsbygden menar jag därför att undersöka hur den i övrigt belastade termen ”lantis” förstås när det kommer från en subjektiv plats, och hur denna förståelse påverkas av den kroppsliga och sinnliga erfarenheten som informanterna har av landsbygden. Det sammanfattade resultatet för studien är att ”en lantis” mer ofta än sällan könas till en man, vilket har gett informanterna olika upplevelser av att identifiera sig som det. Men viljan att identifiera sig som lantis påverkas även av vart informanterna befinner sig, där de menar att ”en lantis” i vissa rum, som exempelvis det akademiska rummet, är reserverat för en negativ stereotyp. Ett sätt att passera obemärkt blir då att dis-identifiera sig med den lantliga härkomst som man i andra rum menar är mer tillåtna. Även om informanterna har en splittrad relation till att identifiera sig som lantisar i och med att deras självbild inte alltid stämmer överens med omgivningens bild av en lantis, så finns det en annan och mer positiv förståelse för lantisen som är återkommande i deras berättelser. Min tolkning av detta presenteras vidare under de tre analyskapitlen den könade upplevelsen, den rumsliga upplevelsen samt den genuina upplevelsen.

Forskning om arbetsplatsmobbning utifrån svenska förskolesammanhang är knapphändig. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva och tolka tolv förskolepedagogers levda erfarenheter av detta fenomen. Med utgångspunkt i Edmund Husserls fenomenologiska ansats respektive interpretativ fenomenologisk analys (IPA) erhålls deras erfarenheter genom individuella semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på en sammantagen oförrättslivsvärld hos förskolepedagogerna. Inom ramen för denna livsvärld manifesteras arbetsplatsmobbning genom utfrysningar och osynliggörande, föraktfulla kommentarer och negativt skvaller. Mobbningen försämrar fysiskt och psykiskt välmående, arbetsprestationer, kollegiala samarbeten och pedagogiskt arbete med förskolebarn. Fenomenet beror enligt förskolepedagogerna på en generations- och utbildningsklyfta tillsammans med höga krav och ogynnsamma arbetsmiljöer. För att hantera mobbningen framhäver de relationsbyggande i personalgrupper. En slutsats som dras är att de tolv förskolepedagogerna upplever arbetsplatsmobbning som ett befintligt problem vilket på grund av en tystnadskultur sällan blir föremål för hantering utifrån deras erfarenheter. I relation till detta konkluderas att respondenterna inte upplever sig omfattas av demokrati-, likabehandlings- och värdegrundsarbete i samma utsträckning som förskolebarn.

Vår kvalitativa enkätstudie behandlar frågan kring hur vikarier upplever bemötandet iförskolan samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att trivas och kunna utföra sittarbete. Förskoleverksamheten är beroende av de vikarier som finns i organisationen,och enligt forskning är vikariers arbetsmiljö sämre än övriga anställdas. Utifrånovanstående och egna erfarenheter, där vikarier uttrycker olika erfarenheter kring sintrivsel runt om på olika förskolor, valde vi att ta reda på hur de verkligen upplever.Syftet med vår studie är att skapa en insikt om hur vikarien upplever och erfarbemötandet i förskolan samt skapa en förståelse för vikariens förutsättningar i detrörliga arbetet. Vår förhoppning är att vår studie ska kunna bidra till en förståelse förvikarien, vilket i sin tur kan ge vikarien goda förutsättningar. Med hjälp avfenomenologi som teoretisk bakgrund, försöker vi skapa förståelse för och analyserainkommen empiri. Utifrån vald analysmetod (EPP-metoden), bad vi informanterna att besvara vår enkät så detaljerat och öppet som möjligt. Studiensresultat visar att vikarier överlag upplever att de bemöts på ett välkomnande sätt iförskolan, men även en motsats visar sig. Det framkommer i studien att bemötandetskiljer sig åt beroende på var vikarien arbetar, vilket grundar sig i olika faktorer. Istudien framkommer det att bemötande, inkludering och vägledning (i form avinformation), är tre faktorer som avgör huruvida vikarien kommer att trivas på den tillfälliga arbetsplatsen eller ej.

Elevers förmåga att kunna göra rimlighetsbedömningar i matematiken påverkas i stor utsträckning av vilken undervisning de möter. Rimlighetsbedömning är något som finns med i det centrala innehållet för samtliga årskurser i grundskolan. Tidigare forskning har visat att många elever som använder algoritmer vid beräkningar har svårt att se om svaret är rimligt samt att undervisningen inte prioriterar att lära elever rimlighetsbedömningar.Studiens syfte är att öka kunskapen om hur lärare som arbetar på mellanstadiet upplever att de undervisar elever i att kunna bedöma rimligheten av sina svar när de använder algoritmer. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: På vilka sätt uttrycker lärare att de arbetar med att utveckla elevers förmåga att reflektera över rimligheten i sina resultat vid algoritmräkning? Vilka utmaningar beskriver lärare att det finns i undervisningen för att elever ska kunna värdera om ett svar är rimligt vid algoritmräkning? Studien är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med lärareoch utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av Giorgis fem analyssteg för att fånga essensen av lärarnas upplevelser vilket har resulterat i fem teman. I analysen framkommer det att för de elever som har svårt att göra rimlighetsbedömningar i algoritmer finns det några gemensamma faktorer. Elever saknar ofta en god taluppfattningen, de har svårt att se syftet med rimlighetsbedömningar samt att algoritmräkningen ofta blir mekanisk. Lärarna använder olika strategier för att lyfta rimlighet med sina elever genom att använda konkret material, göra verklighetskopplingar och använder elevers felsvar för att diskutera rimlighet.Sammanfattningsvis finns det flera saker som visar sig i resultat som stämmer väl överens med tidigare forskning om elevers förmåga att använda rimlighetsbedömningar vid algoritmräkning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med naturvetenskap i förskolan samt förskoleklass. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är; Vad är naturvetenskap enligt förskolläraren? Hur arbetar förskolläraren med naturvetenskap i förskolan/förskoleklass? Vilken utbildning inom naturvetenskap har förskolläraren samt har förskolläraren tagit eget initiativ till att vidareutbilda sig inom ämnet? Studien är kvalitativ med sex semistrukturerade intervjuer, uppdelade på tre i förskolan samt tre i förskoleklass och med dessa ämnar den besvara samtliga forskningsfrågor. Den teoretiska bakgrunden för studien är fenomenologi med fenomenologisk design som analytiskt tillvägagångssätt. Resultatet visade att begreppet naturvetenskap inte ges en definition utan samtliga informanter tolkar begreppet olika. Naturvetenskap ses som ett stort och brett ämne, som innehåller begrepp som djur, natur, kemi och fysik. Övergripande visade resultatet att samtliga förskollärare arbetar med djur och natur, men förskollärarna i förskolan reflekterade även över ämnena kemi och fysik. Resultatet visar också på att i förskolan arbetar de varierande med biologi, kemi och fysik vilket skiljer sig från förskoleklassen där informanterna mestadels nämner biologi när de beskrev undervisningen. Resultatet visade på vikten av att följa barnens intressen vid utformandet av undervisningen samt att undervisningen skedde i varierade miljöer inom förskolan men i förskoleklass skedde det mestadels inomhus. Vidare visar resultatet att informanterna som intervjuats har olika minnen från undervisning av naturvetenskap under sin tid på universitetet. Resultatet visar också att samtliga informanter tagit eget initiativ till att vidareutbilda sig inom ämnet.

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares naturvetenskapsundervisning. Syftet med studien var att undersöka vad förskollärarna ansåg sig ha för kunskaper samt hur dem tillämpade kunskaperna i praktiken. Våra forskningsfrågor har varit: vilka didaktiska val gör förskollärare i förhållande till läroplansmålen för naturvetenskap? samt hur ser den ämnesdidaktiska kompetensen ut bland förskollärare?Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som underlag. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra åtta intervjuer med förskollärare, varav hälften arbetade med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Vi har utgått från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats i vår studie där vi analyserat resultaten utifrån de teoretiska begreppen livsvärld och intersubjektivitet.Resultaten av studien visade att majoriteten av förskollärarna har goda kunskaper i naturvetenskap men att de trots det kontinuerligt behöver fördjupa sig i de delar av ämnet de undervisar om för tillfället. Det framkommer även att hälften av förskollärarna främst fokuserade på biologin inom naturvetenskapsundervisningen. Vidare visar resultaten att samtliga förskollärare utgick från barnens intressen när de planerade och undervisade i naturvetenskap. Förskollärarna anpassade de didaktiska valen utifrån barnens ålder och kunskapsnivå.

Inom läroplansteori behandlas aspekter av effektivitet och utförbarhet inomskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är att undersöka gymnasieeleversuppfattningar och erfarenheter av koncentrationsläsning som undervisningsformoch dess utförbarhet i en samtida gymnasieskola. Inom arbetet läggs rampljusetgymnasieeleverna som går Estetiska programmet och därav omfattas bildämnetoch de kurser som ingår i programmet. Arbetet undersöker ramfaktorteorin irelation till undervisningsformen och vilka ramfaktorer som spelar roll i dessasammanhang. Studien genomförs med hjälp av intervjuer som sedan analyserasmed hjälp av en fenomenologisk infallsvinkel. Arbetet resulterar i olikaperspektiv på gymnasieelevers uppfattningar om konceptet tid, vad de har att sägaom koncentrationsläsning och vad en bra undervisning innebär för dem.

Syftet med denna etnologiska studie är att få en förståelse för hur föräldrar och vårdnadshavare upplever trygghet för sina barn i skolan. Genom intervjuer och enkätsvar undersöker studien hur föräldrars och vårdnadshavares känslor av bland annat oro, lugn och förtroende påverkar deras syn på skolan. Med en fenomenologisk ansats strävar studien efter att undersöka föräldrar och vårdnadshavares subjektiva upplevelser och perspektiv av skolan som en trygg eller otrygg plats för sina barn. Resultatet av studien synliggör komplexiteten och subjektiviteten i föräldrarnas och vårdnadshavarnas berättelser, där känslor, deras barns trivsel, skolans tydlighet och kommunikation spelar en viktig roll för att förstå deras upplevelse av trygghet.