Nio lärare har intervjuats om sina förväntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lärare och elever skall få tillgång till iPads i undervisningen. Ansatsen är livsvärldsfenomenologisk. Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse de nio lärarna som undervisar eleverna förväntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i så fall hur lärarna upplever att deras arbete i klassrummet förändrats efter att eleverna haft tillgång till iPads i undervisningen under några månader. Studiens frågeställningar är; ”Vilka förväntningar har lärarna på införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?” och ”Vilken betydelse upplever lärarna att iPad har haft för lärarna och eleverna i undervisningen?” Lärarna upplevde att med iPadens hjälp skulle de kunna arbeta på ett sätt som liknar det eleverna är vana att möta utanför skolan. Elever i behov av stöd förväntades gynnas. Lärarna upplevde en oro för att eleverna skulle tappa fokus från lektionerna, de skulle behöva mer fortbildning och det fanns farhågor om att problem med teknologin skulle uppstå. Efter att projektet pågått några månader upplevde lärarna att undervisningen huvudsakligen påverkats positivt. Eleverna hade alltid iPaden med sig och arbetade mer på raster och hemma, de tog initiativ till att hjälpa varandra och lärarna när tekniska problem uppstod. Möjligheten att använda e-böcker upplevs ha påverkat läsandet positivt och det blev lugnare i klassrummet.  Elever i behov av stöd påverkades positivt då allt studiematerial finns samlat i iPaden. Det har dock varit problem med att använda skolans lärplattform på iPaden. / Nine teachers have been interviewed about their expectations before and experiences during a project where teachers and pupils will have access to iPads in class. The thesis approach is phenomenological. The purpose of the study is to investigate which impact the nine teachers who teach the pupils expect that the introduction of iPads will have on the daily work in the classroom. Further is the study investigating if, and if that is the case, how the teachers experience that their classroom work have changed since the pupils have got access to iPads in class for a couple of months. The research questions of the study are; “Which expectations do the teachers have on the introduction of iPads in the daily work in school?”, and “Which impact do the teachers experience that the iPad have to the teachers and pupils in the classroom?” The teachers experienced that with the iPad they could work in a way similar to the way the pupils are used to outside school. Pupils with learning problems were expected to be benefited. The teachers were worried that the pupils would lose focus from class. The teachers experienced need for further education and they were worried about technological problems. After a couple of months with iPads the teachers experienced that class activities had changed for the better. The pupils always brought their iPad in class and they worked more during breaks and at home. They took initiative to help each other and the teachers when technological problems occurred. The teachers experienced that the pupils easy access to e-books benefitted reading and the classroom became calmer. Pupils with learning problems benefitted when all study material where gathered in the iPad. There have been problems with integrating the schools learning portal with the iPad.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld. Genom att barnen i vår studie använde sig av ett varierat sätt att kommunicera både kroppsligt och verbalt i dess sammanhang, kan vi förstå hur barns delade upplevelser visar sig och skapar en förståelig livsvärld för oss människor. Vi fann även att barnens inre känslotillstånd är förenligt med kroppen som fysisk del. För att det ska kunna ske ett ömsesidigt kommunikativt möte, blev det för oss tydligt att det kroppsliga yttre är betydelsefullt för att barnet som individ ska kunna tona in en annan individ. Det är betydelsefullt för att barnet ska kunna bilda sig en uppfattning om det bakomliggande känslotillståndet, vilket är en förutsättning för att skapa meningsfullhet. Vår slutsats är att det är först i det skedet möjligt att träda in i varandras livsvärldar och därmed dela en upplevelse med varandra.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum. Resultaten presenterades och analyserades med hjälp av s.k. narrativ analys där varje intervju presenterades som en berättelse. Föreliggande studie visar att yttre omständigheter påverkar personernas förhållningssätt och inställning till studier. Lärarens tro på eleven och utmaningar som är anpassade till elevens förmåga är två omständigheter som hade betydelse för deltagarnas utveckling av sunda förhållningssätt gentemot studier. En annan viktig aspekt var den sociala situationen och deltagarnas upplevelse av att vara med i ett sammanhang och ha kompisar. Fyra av deltagarna gick i en skola för personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vilket gav en möjlighet till inblick i denna typ av verksamhet utifrån frågeställningarna. Deltagarnas berättelser vittnade om en större upplevelse av inkludering i specialskolan. Uppsatsens titel är ett citat från en av deltagarna som gick i denna skola och anspelar på hur han i specialskolan inte upplevde sig behöva dölja något för de andra eleverna på det sätt som han gjorde innan han kom till den skolan. Segregeringen ledde till en större upplevelse av inkludering.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen. Det är därför mycket viktigt att moderna kunskapsorganisationer försöker hitta rätt former för utvecklingssamtal och därmed skapar förutsättningar för engagemang och motivation bland sina medarbetare.

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

The Migration period gold collars from Ålleberg, Färjestaden and Möne are three unique objects with a large amount of ornamentation. Ornamentation is often studied in a close perspective. This study goes from the normally used close perspective and studies the gold collars at a distance in their current museum environment at Statens Historiska Museum, SHM. The aim of the study is to nuance the research on gold collars ornaments by depriving from the perspective of museum. The main issue is how the collars appear at a distance and in motion and what knowledge the observation of the collars can contribute with. In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study the theory is phenomenology. This is also included in the method, which is focused observation. The essay also indirectly tests if phenomenology is possible to use in a controlled environment. The Research material is primarily based on the observations of the gold collars in Statens Historiska Museum. It is also based on previous research and literature studies. The conclusion of the essay was that all three gold collars ornamentation appear similar at a distance, although there was a small difference in the ornamentation. Another conclusion is that it is not possible to say anything new about the social function of the collars in their present context, but that it could provide evidence of a theory presented by previous researchers.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och insikt om hur förskollärare uppfattar begreppet bedömning och dess innebörd i förskolan. Studien utgår från fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare och dess teoretiska utgångspunkt är fenomenologin. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar att bedömning av barn är något som sker i förskolan trots medvetenheten om att det går emot läroplanens intention. Vidare framgår att bedömning kan ge både positiva och negativa konsekvenser för såväl barn som verksamhet men beror på den enskilde förskollärarens förståelse och fokus vid en bedömning. Resultatet visar att bedömning i förskolan är nödvändigt då den kan främja barns lärande och utveckling. Dock framgår det att förskolans läroplan behöver en reglering där det tydliggörs gällande bedömning, om vad som ska bedömas eller inte, eftersom det uppenbart finns olika synsätt och förståelser. I resultatet är en osäkerhet synlig hos förskollärarna där det till stor del handlar om att bedömning har en negativ klang och anses motsägelsefull gentemot läroplanen, vilket skapar osäkerhet och att begreppet därför undviks.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidslärares uppfattningar om surfplattor i den pedagogiska verksamheten i fritidshem. <ul type="disc">Hur beskriver fritidslärarna och eleverna användandet av surfplattan i fritidshemmet? Hur uppfattar och värderar fritidslärare och elever användningen av surfplattor i fritidshemmets pedagogiska verksamhet? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra elever och sex fritidslärare. Resultatet visar att eleverna och fritidslärarna uppskattar surfplattan i verksamheten. Detta framkommer i resultatet där det beskrivs att surfplattan kan användas både i ett socialt samt lärande syfte genom att eleverna kan använda den tillsammans och därmed utveckla kompisrelationer. Genom att eleverna får använda pedagogiska läroappar och spel på surfplattan så bidrar detta även till en personlig kunskapsutveckling.

Who is the Body? – the body as subject or object The character of this paper is partly a literature study and partly an empirical one. A philosophical, ontological level according to the French philosopher Maurice Merleau-Ponty is presented along with a theoretical level according to the neurologist Antonio R. Damasio and three different psychotherapeutic techniques, dance therapy influenced by Carl Jung, body psychotherapy and traditional verbal psychotherapy. The first part of the study forms the litterateur section and is presented as a background to the empirical study. The empirical part contain four interviews with a dance therapist, a body therapist, a verbal therapist and a scientist. The purpose of this study is to investigate the different therapeutic positions and their attitude towards the body / mind / soul problem. In the conclusion it shows how the bodily oriented therapies have a possibility to meet the hole lived body through interaction between client and therapist and the inner images that are created in the creative therapy forms give a potential to include the transpersonal in the therapeutic situation.

I denna studie undersöks grundskollärares erfarenheter av att arbeta med elever med Autismspektrumstörning (ASD) i den stora gruppen. Med den stora gruppen menas den vanliga grundskoleklassen. Studien bygger på en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer intervjuas fem grundskolelärare med erfarenhet att undervisa elever med ASD i den stora gruppen. Frågorna är desamma i alla intervjuer men genom att konstruera öppna frågor och följdfrågor kan uttömmande svar ges. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av att undervisa elever med ASD i den stora gruppen liknar varandra i flera avseenden. Lärarna upplever ett behov att prova sig fram till att hitta rätt anpassningar och undervisningsmetoder för eleverna med ASD. De finner tydlighet och rutiner viktigt, vilket manifesteras genom tydliga scheman och instruktioner samt genomtänkt placering av eleven med ASD. En utmaning i arbetet är att bygga relationer med eleverna med ASD. I denna utmaning blir tiden en faktor som hindrar eller möjliggör relationsbyggande då lärarna upplever att eleverna med ASD behöver mycket tid och uppmärksamhet vilket, om lärarna tar hänsyn till detta, begränsar tiden med övriga elever.