<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006</p><p>Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena Svensson</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Prestationsmätning</p><p>En studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XY</p><p>Bakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer. Vi kommer även att ge förbättringsförslag till de nuvarande nyckeltalen för att man på ett bättre sätt ska kunna uppnå sina visioner och målsättningar.</p><p>Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till de interna processerna inom design och produktavdelningen på XY.</p><p>Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget XY. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning så har vi intervjuat personer med olika befattningar inom koncept och produktutvecklingsavdelningen. Den empiriska datan har vi lagt upp i samma struktur som teoridelen för att man lättare ska kunna jämföra dem mot varandra. Huvudpunkterna här är ekonomistyrning och prestationsmätning. Uppsatsens resultat och slutsatser har vi fått fram genom analysen vi har gjort av teori kontra empiridelen.</p><p>Resultat, slutsatser: Efter att ha gjort vår undersökning så har det visat sig att företaget i fråga har en bra kontroll och uppföljning inom sina finansiella prestationer som också är väl relaterade till företagets vision och strategi. När det gäller de icke-finansiella prestationerna så finns det mycket mer att jobba med. Brister ligger främst i att man inte har lagt tillräcklig energi på denna punkt. Vi anser att företag behöver jobba mer med att identifiera kritiska aktiviteter inom företag och därefter utveckla fler nyckeltal som stödjer företaget vision och strategi.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En jämförande studie mellan XY och andra företag inom samma bransch, samt mellan flera olika företag inom olika branscher för att se om det finns likheter eller skillnader i sättet man mäter sina prestationer och var man lägger sitt fokus.</p><p>Nyckelord: Prestationsmätning, ekonomistyrning, icke-finansiella nyckeltal, processer, värdekedja, vision och strategi.</p>

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy. The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity / Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd. Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden. Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag. Slutligen bestod det slumpmässiga urvalet av 31 konkursföretag och 31 friska företag som tillhör tillverknings- och industribranschen. Teori: Under teoriavsnittet beskrivs de modeller som används i denna studieforskning. Vidare redogörs för nyckeltalens betydelse vid bedömning av företags finansiella förhållanden. Slutligen beskrivs tidigare forskning inom konkursprognostisering. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på den svenska tillverknings- och industribranschen då dessa inte har presenterat tillförlitliga resultat på vår studie. Vi anser att en vidare revidering av dessa modeller behövs för att dessa ska kunna tillämpas på den svenska marknaden.

De höga beloppen och den växande populariteten associerade med företagsförvärv har lett till många försök inom forskningen att förutsäga vilka företag som blir förvärvade. Denna studie ämnar undersöka förvärvsmarknaden på Nasdaq OMX Nordic under tidsperioden 2002-2011. Syftet är att studera om marknadsvärdering, finansiella karaktärsdrag samt ägarstruktur påverkar sannolikheten att företag blir förvärvade. Populationen utgörs av 81 förvärvade företag under den studerade tidsperioden samt en kontrollgrupp av samma antal. Resultaten visar att marknadsvärdering och finansiella karaktärsdrag inte skiljer sig mellan förvärvade och icke-förvärvade företag och därför inte kan användas som instrument för förutsägelse av förvärvssannolikhet. Däremot kan vi, i linje med tidigare forskning på andra marknader, bevisa att företag där den grundande familjen är en stark ägare, med 10% av de röstberättigade aktierna som minimigräns, blir förvärvade i en lägre utsträckning.

Tidigare forskning visar på att ett större antal börsintroduktioner sker under högkonjunkturer än vid lågkonjunkturer. Denna uppsats studerar fenomenet på de två största marknadsplatserna för börshandel i Sverige: First North och Stockholmsbörsen. Under högkonjunkturen 2014-2016 har listorna haft ett rekordhögt antal introduktioner trots att konjunkturläget tidigare varit högre. Uppsatsen inriktar sig dels på detta särskilda marknadsläge men jämför även bolag som noterats under låg- respektive högkonjunkturer mellan åren 2007-2016. Genom användandet av prospekt, delårs- samt årsrapporter har de nyintroducerade bolagens finansiella nyckeltal kunnat tas fram för att sedan undersöka om dessa tal kan kopplas till olika konjunkturlägen. Studien riktar sig främst till investerare, som genom uppsatsen får ta del av värderingar av nyintroduktioner. Detta är något som idag är av stort intresse eftersom aktiemarknaden blivit alltmer populär. Genom att värdera introduktionsbolagen och deras kvalité ges även en indirekt bedömning av introduktionsmarknadens riskläge. Detta kan vara användbart för investerare och kan förenkla bedömandet av riskläget samt investeringsmöjligheterna förknippade med marknaden för nyintroducerade bolag. Resultatet i denna studie visar på att nyckeltalen EV/EBITDA och RE har den största kopplingen till rådande konjunkturläge. De övriga nyckeltalen P/S, RT, rörelsemarginal och soliditet bedöms inte ha en lika tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Vad gäller 2016 års nyckeltal går det enbart att se särskilda skillnader för P/S-talet, som visar ett mycket högre värde jämfört med resterande år. Således anses inte några särskilda skillnader hos de nyintroducerade bolagens finansiella nyckeltal enskilt utgöra den avgörande förklaringen till de senaste årens höga antal börsnoteringar. Resultatet indikerar att även andra faktorer som dagens låga räntor samt introduktionsbolagens begränsade belåningsmöjligheter påverkar antalet introduktioner. / Previous studies shows that a larger number of IPO:s take place during periods of economic expansion compared to periods of economic recession. This paper focuses on studying this phenomena on the two largest marketplaces for stock trading in Sweden: First North and Nasdaq Stockholm. During the economic expansion 2014-2016 the two marketplaces had a record number of IPO:s even though the Swedish economy historically has been better. This paper investigates this market abnormality but also compares IPO:s throughout both economic recessions as well as expansions throughout the years 2007-2016. With the help of prospectuses, interim and annual reports the IPO companies financial key figures have been calculated and then investigated for potential connections to the state of the economy. The study is mostly directed at investors, who through the results of this paper can gain information about the valuation of IPO:s. This is something that currently is of large interest because of the stock markets increasingly popularity. By evaluating the IPO companies and their quality, an indirect valuation of the risk associated with the introduction market is also presented. This can also be useful for investors and can ease the valuation of the current risk as well as the current investment possibilities that are associated with the market for IPO companies. The result in this study shows that the key figures EV/EBITDA and RE have the greatest connection to the state of the economy. The other key figures P/S, RT, operating margin and equity ratio did not have a clear connection to the state of the economy. The only key figure with major differences exclusively associated with the IPO companies of 2016 was shown to be P/S, which had a substantially higher value compared to the rest of the years. It is therefore concluded that the last years high quantity of IPO:s cannot exclusively be explained by significant differences in the financial key figures of IPO companies. The result indicates that other factors such as the low market interest rates and the IPO companies limited opportunities of borrowing affects the number of IPO:s.

Bakgrund: Ideella föreningar har inte som mål att maximera sin vinst, därmed går varje intjänad krona tillbaka till verksamheten och dess medlemmar. Trots det kan de ideella föreningarna inte gå med förlust och de måste generera intäkter för att förbättra verksamheten och för att säkerställa sin framtida ställning. Nyckeltal används som hjälpmedel för att få en överskådlig bild av en organisations hälsa och utveckling. Nyckeltalen fokuserar på de aspekter som är mest kritiska för en organisations nuvarande och framtida framgång. Dessa syftar till att underrätta gällande vilka handlingar som behöver genomföras för att öka prestationen inom en verksamhet.Syfte: Studien syftar till att utöka förståelsen för nyckeltal inom ideella föreningar. Vi har valt att studera fallet Friskis&amp;Svettis.Design/metod: I studien används ett abduktivt synsätt, vilket innebär att en induktiv och deduktiv ansats har kombinerats. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod, där vi har intervjuat informanter från sex olika Friskis&amp;Svettis föreningar. Empirin analyseras mot tidigare forskning inom det studerade området för att skapa bättre förståelse för resultatet.Resultat: Studiens resultat visar att Friskis&amp;Svettis mission är att bedriva och erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Det kan urskiljas att missionen är densamma både på central som lokal nivå. Utifrån studien framkom det att de nyckeltal som fastställs centralt är inpasseringsstatistik och medlemsstatistik. Inpasseringsstatistik hjälper till att anpassa utbudet och därmed uppnå målet med att få fler i rörelse. Medlemsstatisk visar vidare hurvida man lyckas med målet och kan användas som ett verktyg för att utvärdera och följa upp verksamheten. De nyckeltal som används lokalt är inpasseringsstatistik, medlemsstatistik, kortförsäljning, likviditet, intäkt per medlem, medlemsnöjdhet samt soliditet. Dessa varierar i mängd och användning mellan de lokala enheterna.Nyckeltal används som ett verktyg för att mäta huruvida målen uppnås. Vidare får uppfattningen att finansiella nyckeltal inte fyller en lika viktig roll för Friskis&amp;Svettis då det inom verksamheten inte finns ett avkastningsmål. Finansiella nyckeltal inom Friskis&amp;Svettis används därför främst för att säkerställa överlevnad. Det framgår även tydligt att dessa nyckeltal möjliggör åstadkommandet av de icke finansiella målen eftersom en god ekonomi hjälper till att förbättra verksamheten och öka medlemmarnas nöjdhet.Originalitet/Värde: Forskning som behandlar nyckeltal inom ideella föreningar är idag begränsad. Studiens resultat adderar mer kunskap inom ämnet som i framtiden kan användas för att utforska området ytterligare. / Background: The goal for Non-profit organizations is not to maximize the profit, therefore every earned Krone goes back to the organization and their members. In spite of that the non-profit organizations cannot run at a loss and they have to generate revenues to be able to improve the organization and secure their future position. A key performance indicator is used as a tool to get a perspicuous picture of the health and development of the organization. The key performance indicators focus on the aspects that are most critical to an organization's current and future success. The purpose with these is to inform which actions that needs to be implemented to enhance the performance within an organization.Purpose: The aim of the study is to increase the understanding of key performance indicators in Non-profit organizations. We have chosen to study Friskis&amp;Svettis, a Swedish Non-profit organization.Design/methodology/approach: This study uses an abductive approach, which means that we have combined an inductive and a deductive perspective. Research is based on a qualitative method where we have interviewed informants from six different Friskis&amp;Svettis organizations. The empirical data is analyzed against the existing research in the field of study to increase the understanding of the findings.Findings: The results of the study indicate that the mission of Friskis&amp;Svettis is to offer pleasurable and accessible training for everybody. The mission is the same both on central and local level. The study revealed that the KPIs, membership- and presence statistics, are the same and are set centrally. The presences statistics helps to adapt the supply and thereby achieve the goal to get more people in motion. Membership statistics shows whether you succeed with the goal (or not) and can be used as a tool to follow-up and evaluate the organization. The KPIs that are used locally are membership statistics, presence statistic, card sales, liquidity, revenue per member, member satisfaction and solidity. These KPIs vary in number and use in the local units.KPIs are used as a tool to measure how the goals are achieved. Furthermore, the notion is that the financial indicators do not fill an equally important role in Friskis&amp;Svettis when the organization does not have return of investment targets. Financial indicators in Friskis&amp;Svettis are therefore used mainly to ensure survival. It is also clear that these figures enable the realization of the non-financial targets because a good economy helps to improve operations and increase member satisfaction.IIIOriginality/value: The knowledge about key performance indicators in Non-profit organizations is today limited. The findings of the study add knowledge about the subject that can be used in the future for further research.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Varje år går tusentals företag i konkurs, vilket innebär förluster för samhället i stort och för de intressenter som på något sätt kan förknippas till företaget. För banken som lånar ut krediter till företag som går i konkurs innebär det kreditförluster om det inte finns säkerheter som täcker lånet. Därför är behovet av tidiga varningssignaler av stor betydelse för intressenter. Syftet med detta arbete är att teoretiskt analysera och empiriskt pröva varningssignaler för konkurser samt förklara signaler om förestående konkurs i kreditbedömning. Studiens resultat visar att risker för konkurser kan upptäckas med hjälp av finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Resultatet i denna studie visar att återbetalningsförmåga, vilket består av soliditet och likviditet är den viktigaste varningssignaler bland de finansiella nyckeltalen. Revisionsanmärkningar, bankens egna mätinstrument, erfarenhet och VD:ns ålder är de viktigaste varningssignalerna bland de icke-finansiella nyckeltalen. Resultatet visar även att dessa varningssignaler blir starkare desto närmare konkurs företaget är. / Every year thousands of firms file for bankruptcy, creating considerable loses for the society and stakeholders associated with the firm. A bankruptcy by a firm, that a bank have loaned money to, can also affect the bank considerably if there are not assets enough to cover the outstanding debt. Considering the negative consequences of a bankruptcy it is of paramount interest to be able to spot early warning signals. The study shows that bankruptcy risks can be detected with the help of the firm´s financial and non-financial key assessment indicators.  The purpose of this paper is to theoretically and empirically study warning signals of bankruptcies, in order to identify and explain the signals in the credit assessments before occurrence of the bankruptcy.  The result of this study shows that the refund assessment consisting of solidity and liquidity are the most important warning signals among the financial key assessment indicators. Remarks, the bank´s own measuring instrument, experience, and the CEO´s age are the most important warning signals among non-financial key assessment indicators. Additionally, results show that the warning signals become stronger the closer the company proceeds towards bankruptcy.

<p>Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.</p><p>Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.</p><p>Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen.</p><p>Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.</p>

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal. Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion. Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen. Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.