Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.

Tidigare forskning gällande enhetschefer i socialtjänstens arbetssituation och hur de själva upplever den är begränsad, varpå ytterligare studier behövs. Studiens syfte är att undersöka enhetschefers upplevelse av stöd i sitt chefskap inom socialtjänsten, samt vilken inverkan det har på upplevelsen av att kunna hantera sitt arbete. Frågeställningar: Vilken typ av stöd erbjuds och efterfrågas av enhetscheferna i deras uppdrag inom socialtjänsten? Vilken typ av stöd använder sig enhetscheferna av i sitt arbete? Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har genomförts via en kvalitativ intervjustudie utifrån ett explorativt subjektivt icke-sannolikhetsurval med åtta handplockade respondenter. Det empiriska materialet analyserades utifrån den tidigare forskningen och Antonovskys salutogena synsätt och teori KASAM. Det empiriska materialet visade på en hög arbetsbelastning och brister i stöd från de organisatoriska stödfunktionerna och brister i stöd från chefer, vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Dock visade det empiriska materialet till skillnad från den tidigare forskningen, att enhetscheferna inom socialtjänsten upplevde att de hade koll eller kontroll på sitt arbete och att de upplevde att de har möjlighet att påverka arbetet både nedåt och uppåt i organisationen. Dessutom visade det empiriska materialet på att enhetscheferna upplever sitt arbete som meningsfullt på flera olika plan. Utifrån en analys med hjälp av tidigare forskning och Antonovskys salutogena synsätt och KASAM, visade enhetscheferna på en hög grad av meningsfullhet och begriplighet i förhållande till sitt arbetsliv, vilket även leder till en hög grad av hanterbarhet, via stark motivation till att skaffa sig de resurser som behövs för att kunna nå sina mål. Bristen på resurser i form av organisatoriskt stöd har de istället funnit i kollegialt stöd och tidigare erfarenheter. Enhetschefernas höga grad av KASAM och upplevelse av att ha det stöd som de behöver, leder således till en upplevelse av att kunna hantera sitt arbete på ett tillfredsställande sätt på den positiva sidan av graden av hälsa – ohälsa. / Previous research on first-line managers in the social services work situation and how they themselves experience it is limited, whereupon further research is needed. The aim of the study is to investigate first-line managers experience of support in their management within the social services, as well as the effect it has on the experience of being able to manage their work. Questions: What kind of support is offered and requested by the first-line managers in their assignment in social services?  What kind of support do first-line managers use in their work? The study is based on a social constructivist theoretical perspective and has been conducted via a qualitative interview study, based on an exploratory subjective non-probability sample with eight hand-picked respondents. The empirical material was analyzed based on the previous research and Antonovsky's salutogenic approach and theory KASAM. The empirical material showed a high workload, lack of support from the organizational support functions and lack of support from managers, which match the previous research. However the empirical material, unlike the previous research, showed that the first-line managers in the social services feels that they have control over their work and that they feel that they have the opportunity to influence the work both downwards and upwards in the organization. The empirical material also showed that the first-line managers perceived their work as meaningful on several different levels. Based on an analysis using previous research and Antonovsky's salutogenic approach and KASAM, the first-line managers showed a high degree of meaningfulness and comprehensibility in relation to their working life, which also leads to a high degree of manageability via strong motivation to acquire the resources needed to achieve their goals.  Because of the lack of resources from organizational support, they have found support in colleagues and previous experience instead. The high degree of KASAM and the experience of having the support they need, leads to an experience of being able to manage their work satisfactorily on the positive side of the degree of health – ill health.

Authors: Tova Andréasson & Sofia Andersson Title: Social work degree or other academic education that the employer considers equivalent - A quantitative study of first line managers' actions in elderly care. [Translated title] Supervisor: Lars Sörnsen Assessor: Kerstin Arnesson Previous research shows that first line managers in elderly care act in different ways and it can affect both employees and the elderly. The purpose of this study was to investigate why first line managers act differently in elderly care, by analyzing the relationships between education and first line manager's actions. We also wanted to investigate whether managers act on the basis of education or guidance documents. To achieve the purpose of this study, a quantitative approach was used. All first line managers in elderly care in Kalmar County, Blekinge County and Kronoberg County were given the opportunity to answer a survey online. We analyzed the answers by performing different analyzes with the program SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). To analyze the results of the study, concepts of leadership and profession were used. The study concluded that the first line managers with social education acted more alike than other professions. It also showed that first line managers with more experience used guidance documents to a greater extent than first line managers with less experience.

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv / The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life

Syfte: Det finns en mängd studier som behandlar frivillig personalomsättning och vad dess orsaker är. Fler studier av fördjupande karaktär behövs för att få ökad förståelse över vad det är som orsakar frivillig personalomsättning. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur första linjens chefer inom vård och omsorgsbolag kan engagera sig i, och påverka medarbetare för att minska frivillig personalomsättning. För att uppfylla syftet ska studien besvara varför medarbetare överväger att säga upp sig, hur chefer kan vidta åtgärder för att minska övervägande av uppsägning bland medarbetare samt hur omsättning av första linjens chefer påverkar personalomsättning i organisationen. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie (enfall) genomförts på en organisation som är verksam inom vård och omsorgsbranschen. Huvudmetoden för att samla in data är semistrukturerade intervjuer (n=11) med individer i olika befattningar inom organisationen. För att få en djup holistisk bild av fallet kompletteras intervjuerna med en enkätundersökning genomförd av medarbetare (n=137), dokumentanalys samt observationer. Analysen av data har genomförts genom mönsteranalys och redovisningen av data har skett utifrån studiens forskningsfrågor. De som studeras är främst medarbetare och olika chefer inom organisationen. Resultat & slutsats: Flera orsaker till, och åtgärder för att minska frivillig personalomsättning har synliggjorts. Omsättning av första linjens chefer visade sig ha inverkan på samtliga orsaker som synliggjorts i studien.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse för vad som orsakar, och hur första linjens chefer kan minska frivillig personalomsättning. Vikten av balans mellan arbetsliv och privatliv har synliggjorts. Studien bekräftar tidigare forskning som framhäver betydelsen av omsättning av chefer i arbetet med minskning av personalomsättning.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att utforska orsaker i organisationer med låg personalomsättning inom samma kontext, hur lokalt engagemang kan ersätta organisatorisk engagemang och hur omsättning av första linjens chefer kan minskas för att motverka frivillig personalomsättning bland medarbetare. / Aim: There is a variety of studies that deal with the issue of voluntary turnover and its causes. More in-depth studies are required in order to gain increased understanding of what causes voluntary turnover. The aim of this thesis is to gain increased understanding of how first line managers in health and social care corporations can engage in, and influence coworkers in order to reduce voluntary turnover. In order to fulfill its purpose this thesis will answer why coworkers are considering leaving the organization, what actions managers can take to reduce turnover intentions among coworkers and what impact turnover among managers have on staff turnover within the organization. Method: In this thesis a qualitative case study (single case) was carried out on an organization that operates within the health and social care industry. The main method used to gather data is semi structured interviews (n=11) with individuals in various positions within the organization. In order to obtain a deep holistic view of the case the interviews are supplemented with a survey conducted by coworkers (n=137), document analysis and observations. The data was analyzed using pattern-matching technique and the reporting of data has been based on the study's research questions. The subjects in this thesis are coworkers, and various managers within the organization. Result & Conclusions: Several causes for, and actions to prevent voluntary turnover has been highlighted. Turnover among first line managers turned out to have an impact on all the causes highlighted in the study.  Contribution of the thesis: The thesis contributes with increased understanding of what causes, and how first line managers can prevent, voluntary turnover. The importance of balance between working life and privacy has been highlighted. The thesis confirms previous research that emphasizes the relevance of turnover among managers in order to reduce staff turnover. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to explore causes in organizations with low turnover within the same context, how local commitment can replace organizational commitment and how turnover among first line managers can be reduced in order to reduce turnover among staff.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration. I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Inledningsvis beskrivs Försvarsmaktens ”utsända” rollförväntning, därefter inhämtas plutonchefens upplevda arbetssituation och rollförväntning med en enkät till 141 plutonchefer (90 svar). Slutligen jämförs rollförväntningarna med varandra samt med teorin.  I empirin framkommer att plutonchefernas situation är pressad där upplevda tvingande administrativa arbetsuppgifter prioriteras före direkt ledarskap. Hälften (48 %) av plutoncheferna deltar i underställdas verksamhet mindre än 20 % av sin arbetstid och endast 20 % av plutoncheferna använder mindre än 20 % av arbetstiden till administration av underställda. Resultatet antyder att det finns en skillnad i rollförväntningar på plutonchefen mellan Försvarsmakten och plutoncheferna själva, främst kopplat till faktorn överbelastning av arbetsuppgifter samt yrkesrollidentiteten.

Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå. / Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.

Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.