<p>Målet med detta examensarbete är att ta fram en lösning som gör det möjligt att utforma fönster och bostadshus i olika stil och fortfarande kunna bygga enligt energihusprinciper. En röd stuga med vita knutar och fönster som ser likadana ut i alla väderstreck är ett exempel.</p><p> </p><p>I lågenergihus är väggar, golv och tak mycket väl isolerade, de har ett mycket lågt U-värde. Fönster och dörrar, som har ett jämförelsevis högt U-värde, bryter detta klimatskal, vilket gör dem till kritiska punkter för energiläckage. Fönster ger upphov till önskade och oönskade energiflöden, till exempel dagsljus, värmeförluster, strålningsvärme och luftutbyte. I energihus är det särskilt viktigt att kunna kontrollera dessa flöden för att uppnå komfort och minimera energiförlusterna.</p><p> </p><p>Arbetet resulterade i IsoSol, en utvändig jalusi som rullas upp ovan fönstret och döljs i väggkonstruktionen när den inte används. Ett flexibelt solskydd som i helt nerfällt läge mörklägger effektivt och isolerar tack vare materialval och inneslutna sidostycken. IsoSol är uppbyggd av en kombimatta sammansatt av tät väv och nålfilt. För att huset inte ska se igenbommat ut utifrån sitter horisontella ribbor i skummad polyuretan med trästruktur på den yttersta väven. Konstruktionen blir tät eftersom jalusins sidokanter sitter 10 cm in under fasaden. I över- och underkant finns gummilister som ökar tätheten. En automatisk styrning av upp och ner gång samt möjlighet till tidsprogrammering finns med hjälp av en motor från Somfy Home Motion.</p><p> </p><p>IsoSol ger fönsterkonstruktionen ett U-värde på 0,31 W/m²K jämfört med 0,98 W/m²K för enbart fönstret och ett g-värde, mått på solenergitransmittansen i procent, på näst intill noll, 54 % utan IsoSol. Lösningen passar alla sorters fönster, skyddar rutan från väder och vind och ger ett ökat skydd mot inbrott.</p> / <p>The objective of this project is to develop a solution that makes it possible to design windows and buildings in different styles and still be able to build according to the principles of energy-houses. A red cottage with white corners and windows that look the same in all directions is an example.</p><p> </p><p>In low-energy-houses are walls, floors and roof very well insulated; they have a very low U-value. Windows and doors, that have a relatively high U-value, break this climate shell, which makes them critical points for energy leaks. Windows give rise to desired and undesired energy flows, such as daylight, heat loss, radiant heat and air exchange. In energy-houses it is particularly important to be able to control these flows to achieve comfort and minimize energy losses.</p><p> </p><p>The project resulted in IsoSol, an exterior roller shutter that is rolled up above the window and hidden in the wall structure when not in use. A flexible solar control that in its closed position are an effective darker and insulator as a result of material choice and enclosed sides. IsoSol is made up of a combination carpet composed of impenetrable fabric and needle felt. In order to not make the house look closed from the outside there are horizontal bars of foamed polyurethane with wooden structure on the outer fabric. The construction is reducing the leaks because the side edges are integrated 10 centimetres underneath the facade. An automatic control of when to open and when to close and time-programming is possible by the use of a motor from Somfy Home Motion.</p><p> </p><p>IsoSol gives the construction of the window a U-value of 0,31 W/m²K, compared to 0,98 W/m²K entirely the window, and a g-value, measurement of the solar transmittance, close to zero, 54 % without IsoSol. The solution suits all kinds of windows, protects the window and provides increased protection against break-ins.</p>

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem. Teoretiska utgångspunkter var litteratur om arbetsmarknadens utveckling och arbetets förändring de senaste decennierna. Resultatet visade att den aktuella IT-verksamheten var en organisation med både stabilitet och flexibilitet. Cheferna belyste den föränderlighet organisationen verkade i. Flexibilitet förekom genom flextid, distansarbete och egen planering där villkoren formas av såväl arbetsgivarens krav som arbetstagarnas efterfrågan.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv. Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer. Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress. Modellen var signifikant och kunde förklara 37,8 procent av variansen avseende upplevd stress. I regressionmodell 2 kontrollerades effekten av upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer på upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Modellen var signifikant och kunde förklara 39,4 procent av variansen avseende upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Resultatet visade att upplevd flexibilitet har signifikant effekt på upplevd stress (b=-,026*). Det betyder att ju högre flexibilitet tjänstemännen upplever, desto mindre stressade känner de sig. Resultatet visade även att upplevd flexibilitet inte har betydelse för upplevd balans mellan arbete och övrigt liv. Att tjänstemännen själva kan välja när och var de utför ditt arbete, leder således inte till en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.

Syftet med denna rapport är att studera om det är möjligt att utforma planlösningar som går att bruka både som bostad och kontor enligt gällande regelverk, samt om det ses som ett bra koncept enligt brukare och aktörer inom byggbranschen. Resultatet visar att det är möjligt att utforma planlösningar som går att bruka både som bostad och kontor. Konceptet och planlösningarna har studerats av ett antal aktörer inom byggbranschen som tyckt att både idén och planerna varit bra. Genom en enkät riktad till brukare kom det även in många positiva tankar gällande att blanda bostäder och kontor fritt på alla plan i en byggnad med ett gemensamt trapphus. Något som kan vara ett hinder för detta sätt att utforma flerbostadshus är vad som står i detaljplanen. Det krävs också att ett bygglov lämnas in om en bostad eller en lokal ska byta användningsområde.

En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.

Denna studie präglades av ett explorativt angreppssätt, eftersom forskningen om ett påtvingat distansarbete fortfarande var knapphändig. Syftet var att undersöka om arbetstillfredsställelsen hade påverkats hos medarbetare som arbetat hemifrån till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Studien var retrospektiv. Deltagarna ombads göra jämförelser mellan sina upplevelser av arbete före och efter pandemins utbrott. 16 distansarbetande individer (nio kvinnor och sju män), från varierande yrkesgrupper, deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer varefter data genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att ett påtvingat distansarbete medförde både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna värdesatte olika aspekter av arbetet och påverkades också på olika sätt. Slutsatsen av studien blev att majoriteten av deltagarna önskade att ett traditionellt arbetssätt bör förändras till en kombination av distansarbete och arbete på plats.  Deltagarnas upplevelser har därmed potentiell betydelse för en bättre förståelse av framtidens arbetssätt.

Syftet med studien var att undersöka om utvalda aspekter av flexibelt arbete samvarierar medsjälvskattad produktivitet hos tjänstemän på ett privat industriföretag under Covid-19-pandemin. Pandemin har lett till en ökning av flexibla arbetsarrangemang vilket har lett tillnya utmaningar för företag och medarbetare. Därför finns ett intresse att undersöka omflexibelt arbete samvarierar med självskattad produktivitet. En enkät innehållande frågor ombakgrundsvariabler: kön, ålder, anställningstid, förväxlingsvariabler; hemmaboende barn,antal barn, sömnkvalitet och hemmakontor samt frågor om flexibelt arbete och självskattadproduktivitet skickades ut till 881 anställda med en svarsfrekvens på 39%. Frågorna omflexibelt arbete var baserade på en validerad och reliabilitetstestad enkät översatt till svenska.Självskattad produktivitet samvarierade inte med flexibelt arbete (rₛ=-.047, p&gt;.05) menseparat med delskalorna flexibelt arbete ”arbetsdag” (rₛ=.223, p&lt;.001) och ”utanför arbete” (rₛ= -.243, p&lt;.001). Förväxlingsvariabler korrelerade alla med produktivitet (p&lt;.05). Flexibiliteti var arbetet utförs, men inte när, förefaller gynna produktiviteten.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka huruvida de psykosociala faktorerna inflytande, ledarskapskvalitet, socialt stöd från överordnad, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap är relaterade till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Data samlades in utifrån en digital enkät där den generella arbetstillfredsställelsen mättes utifrån mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och de psykosociala faktorerna mättes utifrån mätverktyget Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III). Resultatet påvisade att samtliga prediktorer var positivt relaterat till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Det påvisades även att inflytande och socialt stöd från överordnad predicerar arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt. Således kan resultatet ses som en indikation på att organisationer bör ta inflytande och socialt stöd från överordnad i beaktning vid ett flexibelt arbetssätt för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse.

I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något  samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.

Antalet skilsmässor i Sverige har varit växande sedan senare delen av 1900-talet och idag har vart fjärde barn föräldrar som inte bor tillsammans. Denna utveckling innebär att familjer ser ut på olika sätt idag och det gör även deras sätt att bo på. Däremot har utformningen av bostäder inte följt med i utvecklingen och det ritas fortfarande familjebostäder främst åt den traditionella kärnfamiljen. För att alla samhällsgrupper ska känna sig inkluderade är det viktigt att tänka normkreativt och forma en hållbar stadsutveckling. De föräldrar som väljer att flytta isär och dela på vårdnaden av sina barn ställs många gånger inför en stor ekonomisk utmaning. Att gå från en delad ekonomi med två inkomsttagare till att ensam betala för hushållsutgifter är dyrt. Därför har separerade föräldrar ofta inte råd med en bostad som uppfyller deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det går att bygga bättre anpassade bostäder för separerade föräldrar med barn. För att uppfylla syftet har information samlats från tidigare studier och projekt, ur faktasamlingen togs ett antal skisser fram som testades i en intervjustudie. Målet var att ta fram ett förslag på planlösningar och visa på hur de kan bidra till att bostadspriset för den enskilde kan minska. Därefter utföra en analys med styrkor, svagheter, möjligheter och hot för konceptet utifrån ett investeringsperspektiv. Förslaget är applicerat på ett pågående projekt som ägs av Serneke. Företaget har fått en markanvisning avseende kvarteret Östra Terrassen som är en del av statsutvecklingsprojektet Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Området är utpekat som ett hållbarhetsprofilområde i Stockholm och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Exploateringskontoret i Norra Djurgårdstaden vill eftersträva variation och har en ambition att bygga nya kreativa boendeformer i området. För den särlevande föräldern är boendekonceptet som tagits fram i studien ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ. Barn och föräldrar i separerade familjer kan få en bättre boendesituation genom att turas om eller dela ytor. En viktig nyckel till att lyckas skapa en varierade och inkluderade bostadsmarknad är att forma innovativa koncept med funktioner som möjliggör att dela utrymmen och som dessutom är flexibla över tid. Flera aspekter pekar på att boendeformen har en marknad och det finns en tydlig ambition både från näringslivet och statliga organisationer att bygga mer normkreativt i framtiden