Urban grönstruktur är en viktig komponent för både ett trivsamt och hälsosamt samhälle. Eftersom 85% av Sveriges befolkning bor i städer och urbana miljöer påverkar stadsmiljöns utformning över 8,5 miljoner människors dagliga liv. Med flertalet politiska mål och krav om en god bebyggd miljö vilar ett stort ansvar på kommunernas planering och stadsutveckling. Idag finns flera forskningsrapporter kring grönskans effekt på folkhälsan och samtliga visar att urban grönstruktur exempelvis kan reducera stress, öka fysisk aktivitet och stärka den sociala gemenskapen. Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur grönstruktur kan planeras för att förbättra folkhälsan. Arbetet är avgränsat till den kommunala nivån och en fallstudie har gjorts på Lunds kommun. Underlaget till rapporten har inhämtats genom en dokumentstudie av ett av kommunens styrdokument samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och gällande nationella mål och riktlinjer. Studien visar att det finns många kopplingar mellan urban grönstruktur och folkhälsa och kunskapen om dessa börjar öka. I Lunds kommun är det dock främst på en strategisk och övergripande nivå som frågan om grönstruktur och folkhälsa tas upp. Implementeringen i det vardagliga och konkreta arbetet har ännu inte nått någon större utsträckning. Ett systematiskt arbete med frågorna saknas och de kommunala tjänstepersonerna identifierar en metodbrist och önskar ett tydligare ramverk som förenklar arbetssättet. En slutsats som kan dras är att grönstruktur och folkhälsa börjar få uppmärksamhet i Lunds kommuns planeringsarbete, men bör utvecklas vidare och implementeras mer systematiskt. / Urban green structure is an important component of a pleasant and healthy society. Since over 85% of Sweden’s population live in cities and urban areas, the urban environment affects over 8,5 million people’s daily lives. With a variety of political goals and requirements concerning the built environment, the local planning authorities carry a great responsibility to create cities and towns that make good living spaces for all citizens. Today there are many research papers on how greenery affects the public health, and all of them show that urban green structure for example can reduce stress, increase physical activity and strengthen the social community.The aim of this thesis is to acquire a greater understanding of how green structure can be planned to increase public health. The study is restricted to the work by local authorities and Lunds Kommun has been chosen as study case. The report is based on a study of the municipality’s document “Grönprogram” as well as interviews with employees at Lunds Kommun. The results that were gathered have been analyzed using previous studies and national goals and guidelines. The findings show that there are many connections between urban green structure and public health, and the knowledge of these links are beginning to spread wide. However, in the work done by the municipality of Lund, greenery and public health is mainly dealt with on a strategic and general level. The implementation of it in practical, everyday work has not yet reached any further extension. A systematic work with these questions does not exist and the communal officers identify a lack of appropriate methods to do so. They wish for a clearer and more practical guide to facilitate their work. A conclusion that can be made is that green structure and public health is starting to get attention by the local authority’s planners but should be developed further and be used more systematically.

Personer med ADHD riskerar ohälsa i högre grad än befolkningen i stort. Såväl matvanor, som hälsolitteracitet kan ha signifikant inverkan på individers hälsa. Syfte med studien var att undersöka sambandet mellan matvanor och nivån av hälsolitteracitet hos personer med självrapporterad diagnostiserad ADHD, samt kontrollera för demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på sociala medier med hjälp av en digital enkät under vecka 9–13, 2023. Svar från 191 personer, (156 kvinnor, 35 män) samlades in och analyserades med logistisk regressionsanalys. Den beroende variabeln matvanor erhölls genom sammanställning från åtta enskilda matvanor: intag av grönsaker, frukt, fullkorn, socker, salt, kött/chark, kvalitet av matfett och fetthalt av mejeriprodukter. Variabeln kunde anta värden bra och mindre bra matvanor. Den oberoende variabeln hälsolitteracitet kunde anta tre nivåer. Ålder, kön, utbildning och socioekonomiska faktorer var dikotomiserade confounders. Resultat: Högre nivå av hälsolitteracitet och ålder&gt; 35 år var associerade med hälsosammare matvanor. Personer med problematisk och tillräcklig nivå av hälsolitteracitet hade 8,3 (p &lt;0,008), respektive 14,8 (p &lt;0,001) gånger högre sannolikhet att ha bättre matvanor, jämfört med personer med otillräcklig nivå av hälsolitteracitet. När de olika matvanorna analyserades enskilt var högre intag av grönsaker (OR=2,93 [1,29–6,63]), frukt (OR=3,68/3,20 [1,32–10,26/1,18–8,53]) och bättre kvalitet på matfett (OR=2,94 [1,35–6,39]) associerade med högre nivå av hälsolitteracitet. Slutsats: Högre nivå av hälsolitteracitet och högre ålder (&lt;35 år) var associerade till sämre matvanor bland personer med ADHD. Det krävs vidare forskning kring hälsolitteracitet, matvanor och ADHD, samt vilka interventioner behövs. / <p>Betyg i Ladok 230606.</p>

En ökning av forskningsbelägg kring naturens hälsoeffekter har bland annat medfört nya riktlinjer av vardagsnära natur från både WHO och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt har Green prescriptions börjat införas i allt fler länder. Grundteorierna bakom ämnet belyser vikten av människans biologiska behov av naturen för att främja hälsoeffekter som reducering av stress, återhämtning, förbättrad psykisk hälsa och kognition. Till följd av exempelvis urbanisering har dock majoriteten av världsbefolkningen inte tillgång till vardagsnära natur. Detta tillgänglighetsproblem skapar i sin tur behov av alternativa lösningar som tar naturens hälsoeffekter till befolkningsgrupper som inte kan ta sig till naturen. Tidigare forskning har undersökt huruvida det går att uppnå liknande hälsoeffekter som verklig natur i en artificiell naturmiljö, vilket indikerat på synergieffekter när två sinnen inkluderas. Ett antal studier har sedan tagit den ökade inkluderingen av sinnen vidare genom att undersöka hälsoeffekterna av minst tre artificiella naturintryck och därmed skapat en multisensorisk upplevelse. Baserat på det ökade forskningsunderlaget kring artificiella multisensoriska naturmiljöer (AMN) finns det anledning att undersöka nuvarande forskningsläge. Syftet med litteraturstudien var att undersöka och beskriva den hälsomässiga upplevelsen av artificiella multisensoriska naturmiljöer hos friska individer. Studien har utformats likt en litteraturstudie, där data samlats in från primärkällor i form av vetenskapliga artiklar. Åtta artiklar valdes ut genom systematisk sökstrategi som sedan kvalitétgranskades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att en ökad inkludering av sinnen, i form av multisensation, med mindre uppmärksamhetskrävande naturintryck främjade hälsa mest gynnsamt. En behaglig naturdoft och trivsam upplevelse av miljön hade även en stor betydelse för att åstadkomma god hälsopåverkan. Sammanfattningsvis indikerade resultatet på god potential för en framtida implementering av AMN inom exempelvis vård- och omsorg, på arbetsplatser, i storstäder och som alternativ behandlingsmetod vid Green prescriptions där naturen inte finns tillgänglig. / An increase in research evidence regarding the health effects of nature has, among otherthings, led to new guidelines of a nature exposure in everyday life from both the WHO and The public health authority in Sweden. At the same time, Green prescriptions have started to be introduced in more countries. The basic theories behind the subject illustrate the importance of humans' biological need for nature to promote health effects such as stress reduction, recovery, improved mental health and cognition. As a result of, for example urbanization, the majority of the world's population does not have access to nature exposure in everyday life. This accessibility problem, in turn, creates a need for alternative solutions that bring nature's health effects to population groups that cannot get to nature. Previous research has investigated whether it is possible to achieve similar health effects as real nature in an artificial natural environment, which indicates synergistic effects when two senses are included. A number of studies have taken the search of senses further by investigating the health effects of at least three artificial natural stimuli and thus created a multisensory experience. Based on the increased research base around artificial multisensory natural environments (AMN), there is a reason to examine the current state of research. The aim of the literature study was to investigate and describe the health-related experience of artificial multisensory natural environments in healthy individuals. The study has been designed like a literature study, where data has been collected from primary sources in the form of scientific articles. Eight articles were selected through a systematic search strategy, which were quality audited and analyzed using qualitative content analysis. The result showed that an increased inclusion of the senses, in the form of multi-sensation, with less attention-demanding natural stimuli, promoted health most favorably. A pleasant natural scent and experience of the environment were also of great importance in achieving a good health impact. In summary, the results indicated good potential for a future implementation of AMN in, for example, healthcare, workplaces, big cities and as an alternative treatment method for Green Prescriptions where nature is not available.

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem med stora ekonomiska kostnader som påföljd. Den enskilda individen som utsätts riskerar att drabbas av bland annat psykisk ohälsa och drogmissbruk. I en svensk undersökning uppgav 44 procent att de hade blivit utsatta för våld, men det finns troligen ett stort mörkertal. Det finns brist på forskning gällande våld mot barn, särskild gällande sexuell utsatthet. Vidare bedöms svensk sjukvårdspersonal inte upprätta orosanmälningar i den utsträckning som det hade behövts, och samtidigt utreds få anmälningar. För att systematisera detta arbete och för att i högre grad upptäcka barn som far illa har screeningverktyget SUBFI (Screening för att Upptäcka Barn som Far Illa) introducerats på akutmottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus. Verktyget består av sex frågor och kan vara en vägledning för att identifiera barn som far illa. Akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus är Sveriges största barnakutmottagning dit barn upp till 16 år kan söka vård vid akuta besvär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta barn som far illa, se vilka utmaningar som föreligger, samt belysa folkhälsorelevans i relation till screeningarbetet. Metod: Detta arbete utgick från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes under november 2021 med sjuksköterskor på akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus. Kvinnliga sjuksköterskor i åldern 35 - 56 år deltog i intervjuerna. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier och fjorton underkategorier. Huvudkategorierna bestod av “Att ta sig an en utmaning”, “Samverkan i och utanför avdelningen” och “Arbetet i det stora hela”. Sjuksköterskorna kände tvivel och oro kring att möta barn som far illa. Bidragande faktorer var osäkerhet kring rutiner, bristande kunskap i att möta barn med psykisk ohälsa och att det i dagsläget inte är möjligt att upprätta anonyma orosanmälningar. Andra utmaningar med att identifiera barn som far illa var enligt sjuksköterskorna bristande förutsättningar: det finns ingen möjlighet att undersöka patienters tidigare historik innan mötet. COVID-19 har dessutom försvårat upprätthållandet av screeningrutiner eftersom många barn endast genomgår en undersökning utomhus. Sjuksköterskorna betonade vikten av stöttning vid svåra händelser och menade att det finns stöd att få, både från kollegor och socialtjänsten. Att identifiera barn i tid kan förbättra folkhälsan. En öppen dialog kring barn som far illa bidrar till att fler barn får hjälp. Slutsatser: Sjuksköterskor som möter barn som far illa upplever känslor i form av bland annat oro och otillräcklighet. Verktyget SUBFI fungerar över lag bra i avdelningen, emellertid har pandemin försvårat för screeningarbetet. Stöd från kollegor vid möten med barn som far illa är betydelsefullt. Att uppmärksamma barn i tid har en potential till att bidra till ökad folkhälsa. En öppen dialog kring barn som far illa bidrar till att fler barn får hjälp och därför är det viktigt att rutinmässigt arbeta med screeningverktyg på landets akutmottagningar. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka om gymnasieelever når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet samt undersöka om det fanns några skillnader mellan eleverna. Den primära frågeställningen undersökte skillnader i fysisk aktivitet mellan könen. Det har också arbetats med två sekundära frågeställningar, dessa analyserar socioekonomi samt skillnader mellan årskurserna kan vara möjliga faktorer till gymnasieelevers fysiska aktivitetsnivå.  Metod  Under arbetet av studien har syftet och frågeställningarna undersökts och besvarats med hjälp av en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Jämförelser har gjorts mellan grupper då det studerats om skillnader i fysisk aktivitet på elever i gymnasiet. Det var totalt 164 elever mellan åldrarna 15-19 år som deltog i studien där sju klasser var medverkande. Av deltagarna var 57,3% kvinnor och 42,7% män. Enkäten som konstruerades omfattar frågor kring fysisk aktivitet och tillhörande socioekonomiska frågor, två av Folkhälsomyndighetens enkäter står som grund för studiens enkät.  Resultat  Vid analyseringen och beräkningen av statistiken kunde fler signifikanta resultat visas. Det gjordes fynd där skillnader i fysisk aktivitet mellan könen kunde fastställas samt signifikanta skillnader mellan socioekonomi. Män var mer fysiskt aktiva än kvinnorna (p=0,004) där medelvärdet för männen låg på 280,4 min per vecka medan kvinnorna låg på 143,5 min per vecka. Elevernas hemkommuner visade sig vara avgörande när det kom till den fysiska aktivitetsnivån där signifikanta skillnader i fysisk aktivitet kunde fastställas mellan grupperna.  Slutsats  Forskningen som finns kring fysisk aktivitet visar på goda hälsoeffekter. Ungdomar har blivit allt mer inaktiva och det är något som bör lyftas upp och arbetas med för att främja ett hälsosamt levnadssätt och för en framtid där färre människor drabbas av vanligt förekommande folkhälsosjukdomar. Det finns inte tillräckligt med forskning mellan årskurserna, men det verkar finnas flera anledningar till att gymnasieelever inte är tillräckligt fysiskt aktiva.

The Swedish government has stated an ambition that traveling by bicycle should increase. Therefore, Swedish municipalities are obliged to form strategies to promote bicycling. The aim for this paper was to examine strategies for promoting bicycling in Swedish municipalities and reveal its core content. Method: documents from 18 municipalities was identified and examined by using an established qualitative method. The examination took part in February and March of 2021. Result: Nine categories emerged which was sorted into five domains (continuous maintenance, promotion/influence, new construction, overall ambitions and follow-up) which constitute the main result. Conclusion: The content of the strategies tends to be of a quite general and overall nature with the potential to cover most aspects of the phenomenon bicycling. There is a lack of focus on behavioral changing measures and focus on specific tools or methods for evaluation can also improve / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar idag i världen samt i Sverige och genom hälsofrämjande arbete kan riskfaktorer och ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Det har föranlett införandet av riktade hälsosamtal till specifika åldersgrupper i flera regioner i Sverige och nu i Region Halland. Det är inte kartlagt hur hälsosamtalsledare upplever att leda riktade hälsosamtal utefter den regionövergripande rutinen i Halland. Syftet med studien var att undersöka samtalsledarnas upplevelser och erfarenheter av att leda riktade hälsosamtal med 40-åringar under pilotinförandet i Region Halland 2023. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet ledde till fyra huvudkategorier: Riktade hälsosamtal upplevs meningsfulla, Arbetsredskap som stöd i hälsosamtalet, Betydelsen av samverkan i team samt Påverkansfaktorer i arbetet med riktade hälsosamtal. Slutsats: Hälsosamtalsledarna upplevde riktade hälsosamtal som ett meningsfullt arbete. Den regionsövergripande rutinen med metodstöd upplevdes strukturerad och lätt att arbeta efter, det digitala verktyget webbstöd behöver förbättras för att underlätta arbetet samt öka patientsäkerheten. Kontinuerlig handledning och återkoppling i motiverande samtal (MI) skulle kunna bidra till ökad trygghet i metoden. Tydligt ledarskap, stöd från kollegor och tillräckligt med tid var viktiga påverkansfaktorer vid implementeringen av riktade hälsosamtal. Framtida studier bör fokusera på att utforska deltagarnas upplevelser av hälsosamtalen samt utvärdera om implementeringen lyckats. / Lifestyle-related diseases are increasing in the world and in Sweden. Through health promotion work, risk factors and unhealthy lifestyle habits can be identified. This has led to the introduction of targeted health dialogues to specific age groups in several regions in Sweden and now in Region Halland. It has not yet been mapped how healthcare worker's experience leading targeted health dialogues according to the region-wide routine in Halland. The purpose of the study was to investigate the healthcare worker's experiences of leading targeted health dialogues with 40-year-olds during the pilot phase in Region Halland in 2023. The method used was a qualitative interview study with an inductive approach. The results led to four main categories: Targeted health dialogues are experienced as meaningful, Supporting tools in the health dialogues, The importance of cooperation in teams and Influence factors in the work with targeted health dialogues. Conclusion: The healthcare worker's experiencedtargeted health dialogues as meaningful. The region-wide routine with the method was perceived as structured and easy to use, the digital tool “Webbstöd” needs to be improved to facilitate the work and increase patient safety. Continuous supervision and feedback in the Motivational interviewing (MI) method could contribute to increased security in the method. Clear leadership, supportive colleagues and sufficient time wereimportant influencing factors in the implementation of targeted health dialogues. Future studies should focus on exploring the participant's experiences of the health dialogues as well as an evaluation of whether the implementation was successful.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas upplevelser av hur samspelet mellan människor och djur bidrar till återhämtning inom djurunderstödda insatser. Bakgrunden fokuserar på återhämtning var det hälsopromotiva perspektivet lyfts fram och användas som en riktning för att ge hälsopromotiva redskap. Inom de djurunderstödda insatserna används djuren som redskap eller hjälpmedel för att uppnå hälsofrämjande effekter. Metoden utgick från en kvalitativ ansats med ett induktivt förhållningsätt där semistrukturerade intervjuer gjordes för att besvara studiens syfte. Sju yrkesverksamma inom området intervjuades och materialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultatet visade att samspelet mellan människa och djur har ett stort värde för det återhämtande syftet. Där närvaro, lugn och trygghet var delar som uppkom i samspelet och som generade till återhämtning. Samspelet skapade även positiva känslouttryck som frambringade glädje och där djuren blev förebilder genom sitt varande. Individens förmågor stärktes och vikten av trygga relationer lyftes samt de hinder som försvårade interaktion. Slutsatsen visade att samspelet mellan människor och djur är bidragande till återhämtningen utifrån det resultat som framkom. Därmed skulle djurunderstödda insatser kunna vara till nytta inom hälsopromotion som ett användbart redskap för att främja hälsa. / The aim of the study was to investigate professionals' experiences of how the interaction between humans and animals contributes to recovery within animal-assisted interventions. The background focuses on recovery, where the health-promoting perspective is highlighted and used as a direction to provide health-promoting tools. In the animal-supported efforts, the animals are used as tools or aids to achieve health-promoting effects. The method was a qualitative study with an inductive approach where semi-structured interviews were conducted to answer the purpose of the study. Seven professionals within the chosen subject were interviewed and the material was analyzed using latent content analysis. Five categories with two subcategories could be distinguished in the analysis. The result showed that the interaction between human and animal has great value for the recuperative purpose. Where presence, calm and security were parts that arose in the interaction and that gives recovery. The interaction also created positive emotional expressions that produced joy and where the animals became role models through their being. The individual's abilities were strengthened, and the importance of secure relationships was lifted as well as the obstacles that hindered interaction. The conclusion showed that the interaction between humans and animals is contributing to the recovery, based on the results that emerged. Animal-assisted interventions could be useful in health promotion as a useful tool to promote health.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar. Skolan är den arena somkan skapa jämlika förutsättningar för en god psykisk hälsa hos målgruppen. Genom atterbjuda en trygg skola, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang kan etthälsofrämjande arbete i skolan främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos elever. Syftetmed studien var att undersöka rektorers uppfattning och erfarenheter av det hälsofrämjandearbetet avseende elevernas psykiska hälsa på fyra grundskolor i en mindre kommun i Sverige.I studien användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialetanalyserades genom en konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att psykisk ohälsaförekom bland eleverna i samtliga skolor och upplevdes ha ökat det senaste decenniet.Betygssystemet identifierades som en inre påverkansfaktor. Skolornas hälsofrämjande arbeteför elevernas psykiska hälsa vilade på enkätunderlag och inkluderade trygghetsarbete,lärarens roll och relationsarbete samt elevhälsans verksamhet. Stärkt samverkan och ökadepersonalresurser var förutsättningar som rektorerna lyfte fram för att utveckla dethälsofrämjande arbetet för elevers psykiska hälsa i skolan

Sveriges kommuner har ett stort ansvar för att informera om friluftsliv. Innehållet på kommunernas hemsidor avseende friluftslivets hälsoeffekter är tidigare relativt outforskat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kommuner kommunicerar friluftslivets hälsoeffekter via sina hemsidor. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats genom dokumentanalys och inkluderade tjugo svenska kommuners hemsidor med granskning av information i webbdelen, översiktsplaner och friluftsplaner. Analysen genomfördes med innehållsanalys och i analysprocessen söktes efter mönster och bärande innehåll för att identifiera hälsoeffekter av friluftsliv. Resultat: Temat var Friluftsliv - en hälsofrämjande resurs. Identifierade kategorier var psykiska, fysiska, sociala hälsoeffekter och preventiva effekter. Slutsats: Resultatet visade att kommunerna informerade om friluftslivets hälsoeffekter i större utsträckning i översiktsplaner och friluftsplaner än i webbdelen. Informationen i friluftsplanerna var något mer begränsad än i översiktsplanerna och i webbdelen på kommunernas hemsidor var informationen mycket begränsad. Det vore att rekommendera att kommunerna tillhandahåller tydlig information om friluftslivets hälsoeffekter i webbdelen så att den kommer invånarna till del. / <p>Betyg i Ladok 231130.</p>