Ever since Bengt Sigurd laid out the first comprehensive description of Swedish phonotactics in 1965, it has been the main point of reference within the field. This thesis attempts a new approach, by presenting a computational and statistical model of Swedish phonotactics, which can be built by any corpus of IPA phonetic script. The model is a weighted trie, represented as a finite state automaton, where states are phonemes linked by transitions in valid phoneme sequences, which adds the benefits of being probabilistic and expressible by regular languages. It was implemented using the Nordisk Språkteknologi (NST) pronunciation lexicon and was used to test against a couple of rulesets defined in Sigurd relating to initial two consonant clusters of phonemes and phoneme classes. The results largely agree with Sigurd's rules and illustrated the benefits of the model, in that it effectively can be used to pattern match against phonotactic information using regular expression-like syntax. / Ända sedan Bengt Sigurd lade fram den första övergripande beskrivningen av svensk fonotax 1965, så har den varit den främsta referenspunkten inom fältet. Detta examensarbete försöker sig på en ny infallsvinkel genom att presentera en beräkningsbar och statistisk modell av svensk fonotax som kan byggas med en korpus av fonetisk skrift i IPA. Modellen är en viktad trie, representerad som en ändlig automat, vilket har fördelarna av att vara probabilistisk och kunna beskrivas av reguljära språk. Den implementerades med hjälp av uttalslexikonet från Nordisk Språkteknologi (NST) och användes för att testa ett par regelgrupper av initiala två-konsonant kluster av fonem och fonemklasser definierad av Sigurd. Resultaten stämmer till större del överens med Sigurds regler och visar på fördelarna hos modellen, i att den effektivt kan användas för att matcha mönster av fonotaktisk information med hjälp av en liknande syntax för reguljära uttryck.

The aim of the study was to investigate whether there is a difference between Swedish learners of English in an at-home environment compared to Swedish learners of English who studied English abroad for a year, in their ability to distinguish between certain English phoneme. The method used to investigate was through a questionnaire where the informants had to identify words containing the sounds /z/, /θ/, /ð/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/, /dʒ/ and /w/. The results showed that the informants who had been abroad were more familiar with the sounds than the informants who had studied in a Swedish senior high school over the same period of time. It was found that the sound /z/ was the hardest sound to identify, followed by /ʒ/, for both groups of informants. / Syftet med studien var att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska elever som lär sig engelska under ett år i klassrummet eller under ett år genom utbytesstudier, när det gäller deras förmåga att skilja mellan vissa engelska fonem. Metoden som användes var genom en enkät där informanterna fick identifiera ord som innehöll ljuden /z/, /θ/, /d/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/, /dʒ/ och /v/. Resultaten visade att informanterna som hade varit utomlands var mer bekanta med ljuden än informanterna som hade studerat vid ett svenskt gymnasium under samma tid. Det visade sig att ljudet /z/ var den svåraste ljudet att identifiera, följt av /ʒ/ för båda informantgrupperna.

Yazghulami is a South-East Iranian language spoken in the Pamir area of Tajikistan by about 9000 people. This study gives an account of the phonology of the language by describing contrastive segments and their distribution and realizations, as well as describing suprasegmental features such as syllable structure and stress patterns. Field research was carried out in a community of Yazghulami speakers in Dushanbe, the capital of Tajikistan, by recording, transcribing and annotating spoken language. Yazghulami is analyzed as having 8 vowel phonemes of which one pair contrasts in length, and 36 consonant phonemes with a considerable display of palatal, velar and uvular phonemes, of which a set of three labialized plosives and three labialized fricatives is found. The syllable structure of Yazghulami allows for clusters of no more than two consonants in the onset and two in the coda; clusters in both positions do not occur in one and the same syllable. The stress generally falls on the last syllable of a word, although when nouns are inflected with suffixes, the stress instead falls on the last syllable of the stem. With these results, a foundation for further efforts to develop and increase the status of this endangered language is laid. / Yazghulami är ett sydöst-iranskt språk som talas i Pamirområdet i Tadzjikistan av cirka 9000 personer. Studien redogör för språkets fonologi genom beskrivning av dess kontrastiva segment och hur dessa distribueras och realiseras, samt en beskrivning av dess suprasegmentella drag så som stavelsestruktur och betoningsmönster. Fältstudier bedrevs bland yazghulami-talare i Dusjanbe, Tadzjikistans huvudstad, genom inspelning, transkribering och annotering av talat språk. Analysen visar på att yazghulami har 8 vokalfonem, där ett par kontrasterar i längd, och 36 konsonantfonem med en nämnvärd uppsättning av palatala, velara och uvulara fonem, varav ett set med tre labialiserade klusiler och tre labialiserade frikativor. Stavelsestrukturen i yazghulami tillåter kluster med upp till två konsonanter i ansatsen och två i kodan, men kluster förekommer inte i båda positioner inom en och samma stavelse. Betoningen faller generellt på den sista stavelsen av ett ord, men för substantiv böjda med suffix faller betoningen istället på den sista stavelsen i stammen. Dessa resultat kommer ligga till grund för vidare arbete med att utveckla och öka statusen av detta hotade språk.

Det fornsvenska fonemet /θ/ sammanföll någon gång under 1300- och 1400-talen med fonemet /t/. Under samma tidsperiod slutade man också att använda grafemet <þ>, och övergick i stället till att endast använda <t> eller <th>. Denna studie undersöker båda dessa övergångar närmare för att försöka fastställa dem kronologiskt. Undersökningen innehåller även en geografisk och en lexikalisk del, där syftet är att ta reda på huruvida ovanstående övergångar inträffade tidigare i vissa områden eller i vissa typer av ord. Studiens material består av en egenkonstruerad korpus om ca 60 000 fornsvenska ord med initialt <t> eller <þ>. Samtliga belägg har excerperats från svenskspråkiga originaldiplom i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (SDHK). I undersökningen framkommer att den fonologiska övergången /θ/ > /t/ sannolikt har inletts i Mälardalen under andra hälften av 1300-talet. Stockholm pekas ut som troligt novationscentrum, med det lågtyska språkliga inflytandet som bidragande faktor. Övergången sker även i övriga landskap, men är där påtagligt mindre utbredd. Grafemet <þ> är redan 1350 mindre använd än <th>, och har 1370 helt försvunnit i Mälardalen. I sydligare landskap är <þ> vanligare, och förekommer ännu i början av 1400-talet, även om beläggen efter 1370 dock är mycket fåtaliga. Undersökningen visar också hur ordfrekvens och ordklass inte tycks vara några egentliga kronologiska variabler vid övergången /θ/ > /t/. Det framkommer däremot väldigt tydligt att ord med initialt [ð] inte är delaktiga i övergången, och att skrivningen <th> i allt högre grad kommer att associeras till detta ljud när [θ] försvinner ur språket.

Ifølge observationer af Grønnum og Basbøll er der sket en ekspansion af stødets forekomst, hvor ord som ikke tidligere har haft stød er begyndt at få det. Disse nye stød forekommer både under kendte betingelser og nye betingelser. Formålet med denne opgave er at undersøge om stødforekomsten i københavnsk rigsmål er blevet forandret i retning mod flere stød. Dette undersøges gennem at analysere forekomsten af nye stød i et materiale bestående af indspil- ninger fra otte forskellige talere, hentede fra radioprogrammer og podcasts udgivet mellem 2018 og 2020. Konklusionen er at der ses en tendens til en forandring i stødets forekomst i retning mod flere stød, men ud fra dette materiale er denne forandring stadig i et tidligt stadie. Der ses en forandring mod flere stød i forhold til at ord som ikke tidligere havde stød fore- kommer med stød, men i forhold til andelen ord med stød generelt kan der ikke drages nogle konklusioner. Mængden materiale i denne undersøgelse er for begrænset til at der kan gives et ordentligt billede af forandringen.

Studiens syfte är att undersöka expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5-4;9 år som följer en atypisk tal- och språkutveckling och jämföra den med en åldersmatchad kontrollgrupp.  Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Elva barn med konstaterade uttalssvårigheter rekryterades från logopedmottagningar och språkförskolor i Stockholm och i Östergötland. Barnen testades i en för dem välkänd miljö med bedömningsmaterialet LINUS. Barnens svar audioinspelades och transkriberades och utifrån transkriptionerna gjordes en analys med utgångspunkt från icke-linjär fonologi samt beräkning av Percentage Phonemes Correct och Word Complexity Measure. Resultatet jämfördes sedan med kontrollgruppen. Åtta av barnen i studiegruppen testades även med PPVT-IV för att undersöka eventuella samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Resultatet visade att barnen i de båda grupperna uppvisade uttalsavvikelser från vuxet målordsuttal på ord-, stavelse och segmentnivå, stavelsenivån var den nivå där flest avvikelser förekom i båda grupperna, men att avvikelserna förekom i högre grad hos barnen i studiegruppen. På stavelse- och segmentnivå kunde signifikanta skillnader ses men inte på ordnivå mellan grupperna. På stavelsenivå förekom klusterreduktioner i större utsträckning än uteslutning av enskilda segment för båda grupperna. På segmentnivå uppvisade barnen i studiegruppen problem med samtliga särdrag (sätt, plats och ton), till skillnad från barnen i kontrollgruppen som endast uppvisade problem med särdraget plats. Barnen i studiegruppen fick lägre värden på såväl PPC och WCM. En signifikant skillnad sågs mellan PPC och WCM i studiegruppen men inte i kontrollgruppen. Inget samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga kunde påvisas i följande studie. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till alla fonologiska nivåer vid en bedömning och resultatet motiverar att ett icke-linjärt perspektiv kan vara till fördel vid planering av intervention. Då stavelsenivån ger upphov till störst svårigheter är det viktigt att ta hänsyn till detta vid fonologisk intervention. Studiens resultat kan ligga till grund för hur en icke-linjär analys kan användas inom klinisk verksamhet. / The aim of the study is to investigate the expressive phonological ability in children aged 3;5-4;9 following an atypical speech and language development and make a comparison to an age-matched control group following a typical speech and language development. A further purpose is to investigate whether there is a relation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. Eleven children with speech sound difficulties were recruited from Speech-Language Pathology clinics and preschool language units in Stockholm and Östergötland. The children were tested in a familiar environment, with the swedish phonological assessment material LINUS. The children's responses were audio-recorded and transcribed and based on the transcriptions, a non-linear phonology analysis and calculations of Percentage Phonemes Correct and Word Complexity Measure were made. The results were then compared to the control group. Eight of the children were also tested with PPVT-IV to investigate a possible correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. The results showed that the children in both groups had deviations at word-, syllable- and segmental levels, the syllable level appeared to be the most affected level in both groups, but that the deviations were more frequent in the study group. The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference at word level was not significant between the groups. At the level of syllable, cluster reductions occurred to a greater extent than the exclusion of individual segments for both groups. At the segmental level, the study group showed problems with all features (manner, place and tone), whereas the children in the control group only had problems with the feature place. The study group had lower PPC and WCM than the control group. A significant difference was seen between PPC and WCM in the study group but not in the control group. No correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability was found. The results of the study indicate that it’s important to address all phonological levels in assessment and motivate that a non-linear approach could be beneficial as basis for planning of treatment. Since the syllable-level is the most affected it is important to address it in intervention. The report could serve as a guide for clinicians when applying a non-linear analysis.

Studiens syfte var att undersöka stavningen i 20 elevtexter skrivna av elever som antingen var i eller utan lässvårigheter när de gick i årskurs 2. Undersökningen fokuserade på stavningens korrekthet och olika typer av stavfel samt jämförde likheter och skillnader mellan texterna skrivna av elever i och utan lässvårigheter. Materialet bestod av elevtexter som skrevs under den fria narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3. Tio av elevtexterna var skrivna av elever som var i lässvårigheter i årskurs 2 och tio texter var skrivna av elever utan lässvårigheter i årskurs 2. För att kunna besvara studiens första forskningsfråga skapades frekvenslistor som presenterade antalet korrekt och inkorrekt stavade ord. För att kunna besvara studiens andra forskningsfråga användes analysmetoden Spelling Sensitivity Score (Masterson & Apel, 2010) där varje ord i elevtexterna analyserades med avseende på korrektheten i fonem-grafem-korrespondensen genom poängsättning från 3–0. Ett korrekt stavat fonem fick 3 poäng. Fonologiska stavfel tilldelades 2 poäng, ortografiska stavfel 1 poäng och utelämnade/tillagda grafem 0 poäng. Resultaten visade att eleverna utan lässvårigheter skrev texter med en signifikant större andel korrekt stavade ord än eleverna i lässvårigheter och att eleverna i lässvårigheter skrev texter som innehöll en signifikant större andel fonologiska stavfel än eleverna utan lässvårigheter. Vidare visade resultaten att texterna skrivna av eleverna utan lässvårigheter uppvisade en marginellt större andel ortografiska stavfel och utelämnade eller extra tillagda grafem än texterna skrivna av elever i lässvårigheter. Sammantaget antyder våra resultat att det är viktigt att stärka den fonologiska medvetenheten hos elever i lässvårigheter för att utveckla deras stavningsförmåga.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different. The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences. Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested. The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes. The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.

<p>Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.</p><p>The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences.</p><p>Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested.</p><p>The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes.</p><p>The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.</p>

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.