I mätningar som genomförts har svenska elevers läsförmåga de senaste åren visat sig minska (PISA, 2018). Därför har vi i vår studie granskat påverkansfaktorer på elevers läsförmåga. Det råder skilda meningar om hur undervisning inom läsinlärning bäst bedrivs därav har forskning kritiskt granskats i denna litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur forskare skildrar fonologisk medvetenhet, och mer specifikt besvara frågeställningen: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om fonologisk medvetenhet. Litteraturstudiens resultat och slutsats visade att det inte var vilken didaktisk metod i sig som användes som hade betydelse för elevers läsinlärning, utan att det var kunskap om den didaktiska metoden som användes samt en struktur i undervisningen som krävdes för att uppnå en positiv effekt hos eleverna. Utifrån resultatanalys och diskussion har vi även dragit slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Litteraturstudien visade även att det fanns stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det var av vikt att lärare såg elever som individer med olika behov och förutsättningar. Vid litteraturstudiens bearbetning upptäcktes vikten av lärares medvetenhet kring vilken didaktisk metod de kunde använda sig av till respektive elev, samt hur didaktiska metoder kunde användes i kombination av varandra som stöd för några elever. Därvid skapades implikationer till nästa examensarbete. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen om vad ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet innebär, likväl som att få djupare kunskaper inom morfologi och helordsmetoden.

Children with pronunciation difficulties are at risk of consequences later on, such as reading and writing difficulties. Problems with pronunciation could make a child less intelligible and affect their ability to discriminate between different speech sounds. To facilitate the assessment of pronunciation difficulties it is necessary to use appropriate and updated assessment tools suitable to analyze the children’s phonological development. The Swedish pronunciation test, Bedömning Av Fonologi (B.A.F.), has therefore been developed. This new test can be used by professionals to evaluate the phonological realisations of children. The purpose of this study was to gather normative data of 4 and 5 year olds for B.A.F. and to investigate if girls and boys performed differently concerning the pronunciation of the words in B.A.F. Furthermore, the intention was to investigate if there was any correlation in the performance of the words in B.A.F. with oral motor precision (by oral motor movements tasks), oral motor speed (by repeating syllables) as well as auditory perception (by repetition of nonwords). 63 children (36 girls and 27 boys) in the ages of 48 to 71 months participated in the study. The results showed that by using B.A.F. it is possible to see that the number of correctly pronounced words increases with age. Further, the results indicated that children in the ages of four and five had established /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ and /ŋ/ and all the vocals except /y:/ and /Y/. The only speech sound that did not prove to be established was /r/. Neither the 4 nor the 5 year olds had established consonant clusters containing /r/. A significant correlation was found between oral motor speed and correctly pronounced words in B.A.F. The children’s auditory perception also correlated with the number of correctly pronounced words in B.A.F. This study suggests that skills concerning auditory perception and oral motor speed have more effect on pronunciation skills than oral motor precision. The results gave no indication of a difference in pronunciation between girls and boys. / Barn med uttalssvårigheter löper risk för senare konsekvenser, som exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Problem med uttal kan göra ett barn svårförståeligt för omgivningen och kan påverka förmågan att särskilja mellan språkljud. För att underlätta bedömningen av uttalssvårigheter behövs uttalstest som är aktuella och anpassade efter barns utveckling. Därför har det nya uttalstestet Bedömning Av Fonologi (B.A.F.) producerats. Med hjälp av B.A.F. kan barns fonologi undersökas genom uttal av språkljud i ord. Denna studie syftade till att ta fram normativa data för testet hos 4- och 5-åringar. Studien syftade även till att undersöka om några skillnader mellan könen gällande prestationen på B.A.F. fanns samt om något samband mellan uttal av orden i B.A.F. och ett antal uppgifter som mätte oralmotorisk precision (oralmotoriska rörelser) och snabbhet (upprepning av stavelser), samt auditiv perception (repetition av nonord) kunde påvisas. I studien deltog 63 barn (36 flickor och 27 pojkar) i åldrarna 4;0 år till 5;11 år. Under analysen delades barnen in i grupper av halvårsintervall. Resultaten visade att man i B.A.F. kan se att antal korrekt uttalade ord ökar i linje med stigande ålder. Det påvisades även att barn i fyra- och fem årsåldern etablerat /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ och /ŋ/ samt alla vokaler utom /y:/ och /Y/. Det enda konsonantfonem som ej visade sig vara etablerat i dessa åldrar var /r/. Ingen av åldersgrupperna hade heller etablerat kluster innehållandes /r/. Ett signifikant samband kunde påvisas mellan oralmotorisk snabbhet och antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Även barnens auditiva perception korrelerade signifikant med antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Föreliggande studie tyder på att auditiv perception och oralmotorisk snabbhet har ett större samband med uttalet än oralmotorisk precision. Inga uttalsskillnader mellan könen framkom.

The purpose of this qualitative study is to investigate how five Swedish teachers relates to the spelling education in grade 1 and 3. The material of this study consists of texts from students from grade 1 and interviews with 5 teachers in the Stockholm area. The study originates from the sociocultural theory and the zone of proximate development as well as a grammatical theory which consists of a phonology part and a morphology part. The result of this study shows that the teachers are positive to teach spelling and specific rules in grade 3 in general. The study also shows that the teachers doesn’t correct the student’s texts that much in grade 1 but they do in grade 3, because most students have learned how to write and spell better in grade 3. The study also shows that the most common spelling mistakes is double letters and vowel confusions. Further would the teachers focus on double letters and special spellings, as th eSwedish/ɧ/ sound for example while correcting the student’s texts.

<p>Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år. Jämförelser gjordes mellan prestationerna hos barnen med CI 2007, 2008 och 2009 samt mellan prestationerna hos barn med CI och normalhörande barn. Resultatet visade att barnen med CI hade en positiv utveckling av prestationerna i test av visuospatialt och komplext arbetsminne samt läsningens avkodningsdel. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av fonologiska representationer, fonologiskt arbetsminne, receptivt ordförråd samt läsförståelse. Den utplanande utvecklingen av fonologiska representationer kan vara en anledning till avsaknaden av positiv utveckling av fonologiskt arbetsminne och receptivt ordförråd.  Trots brister i fonologisk bearbetning kan barn med CI ha en positiv utveckling av läsning när det gäller avkodning. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av läsförståelse vilket kan bero på högre krav på arbetsminne och receptivt ordförråd. En grundlig utredning av varje barn bör göras för att upptäcka individuella styrkor och svagheter.</p> / <p>A Cochlear implant (CI) is a technical device given to individuals with severe to profound hearing impairment/deafness. CI can provide children with increased possibilities to develop cognitive and linguistic abilities. The purpose of this study was to investigate the development of cognitive and linguistic abilities in children with CI. This study is part of a longitudinal study previously carried out in 2007 and 2008. The participants were seven children with CI between the ages of 8;8 and 14;5. Comparisons were made both between the performances of the children with CI 2007, 2008 and 2009 and between the performances of the children with CI and the reference group of children with normal hearing. The result demonstrated that the children with CI showed a positive development of visuo-spatial and complex working memory as well as the decoding part of reading. This pattern of development was not seen in tests of phonological representations, phonological working memory, receptive vocabulary and reading comprehension. The poor development of phonological representations may be related to the poor development of phonological working memory and receptive vocabulary. Despite difficulties with phonological processing a positive development of the decoding abilities was seen. This pattern of development was not seen in reading comprehension which could be due to higher demands on working memory and receptive vocabulary. A thorough assessment of the strengths and weaknesses of each individual child should always be carried out.</p><p> </p><p> </p>

<p>The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.</p><p>The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used.</p><p>The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect.</p> / <p>Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse.</p><p>Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester.</p><p>Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.</p>

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år. Jämförelser gjordes mellan prestationerna hos barnen med CI 2007, 2008 och 2009 samt mellan prestationerna hos barn med CI och normalhörande barn. Resultatet visade att barnen med CI hade en positiv utveckling av prestationerna i test av visuospatialt och komplext arbetsminne samt läsningens avkodningsdel. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av fonologiska representationer, fonologiskt arbetsminne, receptivt ordförråd samt läsförståelse. Den utplanande utvecklingen av fonologiska representationer kan vara en anledning till avsaknaden av positiv utveckling av fonologiskt arbetsminne och receptivt ordförråd.  Trots brister i fonologisk bearbetning kan barn med CI ha en positiv utveckling av läsning när det gäller avkodning. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av läsförståelse vilket kan bero på högre krav på arbetsminne och receptivt ordförråd. En grundlig utredning av varje barn bör göras för att upptäcka individuella styrkor och svagheter. / A Cochlear implant (CI) is a technical device given to individuals with severe to profound hearing impairment/deafness. CI can provide children with increased possibilities to develop cognitive and linguistic abilities. The purpose of this study was to investigate the development of cognitive and linguistic abilities in children with CI. This study is part of a longitudinal study previously carried out in 2007 and 2008. The participants were seven children with CI between the ages of 8;8 and 14;5. Comparisons were made both between the performances of the children with CI 2007, 2008 and 2009 and between the performances of the children with CI and the reference group of children with normal hearing. The result demonstrated that the children with CI showed a positive development of visuo-spatial and complex working memory as well as the decoding part of reading. This pattern of development was not seen in tests of phonological representations, phonological working memory, receptive vocabulary and reading comprehension. The poor development of phonological representations may be related to the poor development of phonological working memory and receptive vocabulary. Despite difficulties with phonological processing a positive development of the decoding abilities was seen. This pattern of development was not seen in reading comprehension which could be due to higher demands on working memory and receptive vocabulary. A thorough assessment of the strengths and weaknesses of each individual child should always be carried out.

The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research. The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used. The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect. / Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse. Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester. Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck &amp; Treiman, 1990; Caravolas, Hulme &amp; Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares &amp; Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle &amp; Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien &amp; Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, &amp; Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes. The study contained 150 pupils in grade 1 and 2 as well as pupils in remedial teaching due to reading and spelling difficulties in the same grades. In addition to spelling, all pupils were tested for reading ability, phonological awareness, nonverbal intelligence and auditory discrimination. Misspellings were analysed with three quantitative and one qualitative classification methods. Results showed that the spelling test based on analyse of medial phonemes captured misspellings to the same extent as the other quantitative classification method.  Pupils in grade 2 received significant higher results in the spelling test than pupils in grade 1. The group of typically developed pupils had significantly better results than the pupils with reading and writing disabilities. Results also showed that real words were significantly easier to spell than non-words. Moreover, significant correlations between spelling and reading ability, and spelling and phonological awareness, were found. The strong correlation between spelling ability and phonological awareness, and the fact that children with reading and writing disabilities performed poorly on spelling of non-words, lead to the conclusion that spelling and phonology are closely related, which is supported by the literature (Bruck &amp; Treiman, 1990; Caravolas, Hulme &amp; Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares &amp; Mota, 2007).

Sub-Saharan Africa is a multilingual environment and there is a lack of materials available for speech and language assessment in this area (Hartley &amp; Krämer, 2013). The norms for assessment material cannot be used for both monolinguals and bilinguals, since bilinguals may have different levels of knowledge in their languages (Kohnert, 2010). The Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) is an assessment that can be used to evaluate English as a second language (ESL) in Sub-Saharan Africa. The purpose of this instrument is an attempt to fill the gap of suitable speech and language assessment tools that can be used for all those involved in setting up clinics, schools or speech and language assessment tools (Hartley &amp; Krämer, 2013). The aim of the present study was to assess English as a second language for Kenyan children in primary school based on their result on the SLAP-R. The present study consisted of 68 participants with reported typically developed language and hearing that attended first or second grade in a public school in western Kenya. All participants were between six and nine years old, had a Bantu language as their first language and had been exposed to English for less than one year up to eight years. They had also attended preschool at their current school. The independent variables in the present study were grade, age and exposure to English. SLAP-R consists of six subtests that test expressive and receptive phonology, semantics and grammar. These parts constituted the dependent variables. In addition there is a part called ultimate expressive language skill (UELS) that consists of picture sequences where the participant should tell a story of what is happening in the pictures. The result indicated that grade had the largest effect on the participant’s performance in English as a second language. Grade two had significantly higher results regarding receptive phonology as well as expressive and receptive semantics and grammar than the participants in grade one. Most of the incorrect answers were made in the subtest expressive grammar. These answers were mainly incorrect due to other reasons than an answer in Kiswahili. / Sub-Sahara Afrika är en flerspråkig miljö och det finns en brist på material för tal- och språkbedömningar inom detta område (Hartley &amp; Krämer, 2013). Normerna för ett bedömningsinstrument kan inte användas för både enspråkiga och tvåspråkiga barn, eftersom tvåspråkiga barn kan ha varierande kunskapsnivåer inom språken (Kohnert, 2010). Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) är ett bedömningsmaterial som är avsett att utvärdera engelska som andraspråk i Sub-Sahara Afrika. Syftet med detta instrument är att försöka fylla tomrummet av lämpliga tal- och språkbedömningsmaterial som kan användas av samtliga inblandade vid att starta upp kliniker, skolor eller logopedmottagningar (Hartley &amp; Krämer, 2013). Syftet med föreliggande studie var att undersöka engelska som andraspråk för Kenyanska barn i grundskolan baserat på deras resultat i SLAP-R. Föreliggande studie bestod av 68 deltagare med rapporterad typisk hörsel och språkutveckling som gick i klass ett eller två i en kommunal skola i västra Kenya. Alla deltagarna var mellan sex och nio år, hade ett bantuspråk som förstaspråk och hade exponerats till engelska i mindre än ett år upp till åtta år. De hade även gått i den förskolan som tillhörde deras nuvarande skola. De oberoende variablerna i föreliggande studie var klass, ålder och exponeringstid till engelska. SLAP-R består av sex deltest som testar expressiv och receptiv fonologi, semantik och grammatik. De här delarna utgör de beroende variablerna. Det finns ytterligare en del som kallas för ultimate expressive language skill (UELS) som består av sekvensbilder där deltagaren ska berätta en historia om vad som händer på bilderna. Resultatet indikerade att klass var variabeln som hade störst inverkan på deltagarnas prestationer i engelska som andraspråk. Klass två hade signifikant högre resultat gällande receptiv fonologi, såväl som expressiv och receptiv semantik och grammatik än deltagarna i klass ett. De flesta felsvaren gjordes i deltestet expressiv grammatik och var i huvudsak på grund av andra skäl än svar på kiswahili.

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years. The collected data was analysed with respect to acquisition of phonemes and word structure processes. Percentage of correctly produced words (PWC), consonants (PCC) and vowels (PVC) were calculated.All phonemes, except /s/, were established in both age groups. The phoneme /s/ was found to be either substituted or distorted. Among the 5-year old children /s/ was established for 84%, substitutions of /s/ were found in 7% and distortions were found in 23%. Among the 6-year old children /s/ was established for 88%. Substitutions of /s/ were found in 3% and distortions in 16% of the 6-year old children. The phoneme /r/ proved to be a borderline case for acquisition in the younger age group (91%). The most common word structure process in both groups was assimilation. A significant difference between the two age groups was found for assimilation (p=0,022), with lower occurrence in the older group. Two-consonant clusters (CC) and three-consonant clusters (CCC) were not frequently reduced, although it was found that CC-clusters were reduced more frequently than CCC-clusters. Both the age groups had high percentages of correctly produced words, consonants and vowels. The analysis revealed the following results: PWC for 5-years olds was 93% and 6-years olds 97%. PCC for 5-year olds was 98% and for 6-year olds 99%. PVC for both age groups was 100%. An age difference was shown for PWC, but not for the other measures. No gender differences were found. / Ett nytt fonologiskt testmaterial, LINUS, är framtaget för svensktalande barn. I föreliggande studie har referensmaterial till den långa versionen av det nya testet insamlats bland barn 5-7 år i en mellanstor kommun i norra Kalmar län. Totalt deltog 124 barn (58 flickor och 66 pojkar) med svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Barnen delades upp i två åldersintervall, 5;0-5;11;31 och 6;0-6;11;31 år. Det insamlade materialet analyserades avseende etablering av fonem och konsonantkombinationer, samt förekomst av ordstrukturprocesser. Andelsmått för korrekt uttalade ord (PWC), konsonanter (PCC) och vokaler (PVC) beräknades.Samtliga fonem, utom /s/, var etablerade i båda åldersgrupperna. Fonemet /s/ realiserades med substitutioner eller kvalitativt marginella avvikelser (KMA). I 5-årsgruppen var /s/ etablerat för 84% av deltagarna. Bland 5-åringarna förekom substitutioner av /s/ hos 7% och KMA förekom hos 23%. I 6-årsgruppen var /s/ etablerat till 88%, och det förekom substitutioner hos 3% av 6-åringarna, och KMA förekom hos 16%. Fonemet /r/ visade sig vara ett gränsfall avseende etablering för den yngre åldersgruppen (91%). Den vanligaste ordstrukturprocessen för båda grupperna var assimilationer. Signifikanta skillnader mellan de två åldersgrupperna återfanns avseende assimilationer, p=0,022. Förekomsten av assimilationer minskade med stigande ålder. Tvåkonsonantskombinationer (CC) och trekonsonantskombinationer (CCC) visade sig ej vara påverkade av förenklingar i någon större grad. Dock visade sig CC-kombinationer vara mer utsatta för förenklingar än CCC-kombinationer. Båda åldersgrupperna hade höga andelar korrekt uttalade ord, konsonanter och vokaler. De två grupperna fick följande resultat: PWC för 5-åringar var 93% och 6-åringar 97%. PCC var 98% respektive 99% för grupperna. PVC var 100% för båda åldersgrupperna. Åldersskillnader kunde ses för PWC, dock inte för de andra måtten. Inga könsskillnader noterades.