Sammanfattning Engelskundervisningen i dagens grundskolor ska vara kommunikativ, det vill säga att kommunikation och interaktion ligger till grund för elevernas språkutveckling. En sådan undervisning kan vara extra utmanande för elever med ängslan inför att tala. Talängslan hämmar elevens språkutveckling och kan påverka den kunskapsmässiga bedömningen och betyget negativt. Därför är det viktigt att lärare är medvetna om talängslan, dess orsaker och hur de kan arbeta för att gynna dessa elever. Denna studie handlar om vad lärare i årskurs 4-6 anser är utmaningen med talängsliga elever. Den handlar vidare om hur deltagarnan uttrycker att de undervisar i den muntliga delen av engelska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar fyra lärare uppfattar finns med talängslan hos elever i åk 4-6, samt lärarnas roll i att ta sig an dessa utmaningar. Metod I denna studie använder jag mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, eftersom jag vill åt den enskilde lärarens uppfattningar/tolkningar av fenomenet talängslan i det engelskspråkiga klassrummet. Eftersom jag vill bygga en förståelse för hur andra människor uppfattar och tolkar, i detta fall lärarna i min studie, så är hermeneutiken en tolkningsmetod som ligger till grund för mitt arbete. Jag har använt mig av intervjuer med fyra lärare på fyra olika grundskolor i min studie. Respondenterna i intervjuerna är aktiva engelsklärare i åk 4-6. Resultat Av resultatet framgår att de deltagande lärarna i denna studie är medvetna om att talängslan finns bland eleverna. Deras uppfattning är att de på olika sätt kan se hur detta framträder hos dem. Talängslan syns via elevernas kroppsspråk, men också genom att de undviker situationer där de behöver tala engelska. Lärarna resonerar även kring de möjliga orsakerna som kan ligga bakom elevernas talängslan. Det kan bland annat handla om att eleverna inte förstår vad läraren säger, eller så kan de vara rädda för att säga fel inför lärare och klasskamrater. Vidare resonerar lärarna i min studie hur de bemöter talängsliga elever. I resultatet framgår det att en trygg kommunikativ miljö är en viktig aspekt; klassrumsmiljön ska vara sådan att alla elever vågar tala engelska. Detta innebär bland annat nolltolerans mot hån eller skratt i klassrummet när någon elev talar. Det framkommer även praktiska sätt de arbetar på med den muntliga delen. Resultatet visar att det ofta förekommer att lärarna växlar mellan svenska och engelska på lektionerna för att göra sig förstådda. Detta beror på vilken årskurs eller elevgrupp det handlar om.

There is very little research done on the use and perceptions of icebreakers, and even fewer researchers have focused on young learners in this regard. This study investigates which icebreakers English teachers in grade 4-6 use in Swedish primary classrooms, why they use them, and what their perception is of how icebreakers can affect students’ oral production. Five semi-structured interviews were carried out, containing twelve questions formulated with a focus on significant factors such as motivation, engagement, foreign language anxiety and willingness to communicate, which are addressed in the research on icebreakers. The interviews were transcribed, translated, analyzed (more than once) and thematically categorized to answer the research questions. This showed patterns, perceptions, and trends that English teachers in grade 4-6 have of icebreakers and their use. Most of the teachers who were interviewed had a knowledge of what icebreakers are and what affect they have, and use them daily. As a tool for improving oral performance, icebreakers were seen as well-functioning by most of the interviewed teachers, even though not all of them believed they had time to use them. Only one teacher believed there to be other more effective methods to use. The study showed that teachers perceive anxiety and fear to be reduced by using icebreakers during English lessons, something that is necessary to promote speaking. It may therefore be advisable for teachers to reflect on common classroom practices that induce anxiety, rather than viewing language anxiety as a disadvantageous characteristic of individual learners. The results call for in-depth studies of icebreakers and their effects on students’ learning experiences and speaking ability. Moreover, the study helps fill the gap of research in grades 4-6, with new perspectives on teachers’ perceptions of young learners in relation to icebreakers.

The study investigated the phenomenon of speaking anxiety in two groups of English learners and two groups of Spanish learners, studying in four different courses: English 5, 6 and Spanish 3, 4. The participants answered a background questionnaire, followed up with a modified foreign language anxiety scale. The students who wanted to also, participated in an interview where they gave more in depth answers about their experience with the phenomenon. The findings showed that students experienced speaking anxiety in relation to their language learning, but at different levels such as low, medium and high-level anxiety groups. In addition to this, possible remedies for speaking anxiety suggested by the participants was also presented in the study.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Esta investigación pretende investigar si hay un tipo específico de ansiedad relacionada al aprendizaje de lenguas extranjeras y también mostrar que esta ansiedad tiene un efecto en las maneras en que los alumnos aprenden y las notas que obtienen. Basándose en estudios previos, se realiza una investigación original que explora la combinación de estilos de aprendizaje y estilos de enseñanza y el efecto que pueda tener en las calificaciones de los alumnos. Se da a los alumnos encuestas sobre la ansiedad dos veces y otra encuesta sobre sus estilos de aprendizaje mientras se da a los instructores una encuesta sobre sus estilos de enseñanza. Se examinan los resultados de los cuestionarios juntos a las calificaciones globales al fin del curso para determinar si existe ansiedad en el aula y si había combinaciones apropiadas entre instructores y alumnos. Los resultados demuestran que la ansiedad de aprender lenguas extranjeras existe para una porción de alumnos, pero la mayoría de ellos no tenían experiencias con esta ansiedad. Los estilos personales de la enseñanza de las instructoras combinaron en una manera natural con los estilos del aprendizaje de los alumnos. Los alumnos tenían éxito en sus clases de lenguas extranjeras porque muchas de las calificaciones eran superiores a 80% para el semestre.

The United States is a host to several ethnicities that bring both their own languages and their own culture to an already large mixing pot. The children of the immigrants who grow up learning both English and their families' heritage language are called heritage language learners (HLLs). The first objective of the study was to find out whether foreign language anxiety had a relationship with reading and writing in Spanish for HLLs in high school. The second was to ascertain whether perception of ethnic identity also had a relationship with reading and writing in Spanish for heritage language learners in high school. Most studies have found that both foreign language anxiety and perception of ethnic identity has a connection with reading and writing in their heritage language (HL). A majority of the research, however, focuses on these students and their challenges while at the university level. As studies concerning high school students are rare, it is important to focus on a younger group of participants in order to understand their unique cultural and linguistic needs and implement strategies to help Spanish HLLs succeed. For this particular set of students, it is possible that ethnic identity and writing have a positive relationship. However, ethnic identity did not have a strong relationship with reading. Foreign language anxiety did not have much of a connection between either reading or writing.

Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning.

In classrooms all over the world, there are students who fear the attention of both teachers and peers alike. Anxiety is a cause for such fears and in foreign language classrooms it can be prevalent. Foreign language anxiety (FLA) is a concept developed by Horwitz et al (1986) to describe the unique anxiety that arises in a foreign language learning situation. Anxious students are less prone to use their target language and feel less motivated in their language studies, both of which have a negative effect on their learning. The aim of this study was to measure and compare anxiety levels among Swedish lower and upper secondary school students, identify major sources of anxiety and gain understanding of individuals’ perception of foreign language anxiety. 49 subjects from two classes participated in the study. Their anxiety was measured with the foreign language classroom anxiety scale (FLCAS) developed by Horwitz et al (1986). Interviews were used to gain insight into the subjects’ perception of foreign language anxiety. The results showed that a majority of the subjects were anxious and that students in the lower secondary school class were more anxious than the upper secondary school class. The identified major sources of anxiety were teacher-induced anxiety, fear of negative evaluation and general anxiety. / I klassrum över hela världen finns det elever som är rädda för både lärarens och sina klasskamraters uppmärksamhet. Nervositet är en orsak till en sådan rädsla och kan vara vanligt i främmandespråkklassrum. Språkängslan inför främmande språk är ett begrepp utvecklat av Horwitz m. fl. (1986) för att beskriva den unika nervositet som uppstår vid lärande av främmande språk. Nervösa elever är mindre benägna att använda språket de lär sig och känner sig mindre motiverade att lära sig och båda sakerna har en negativ effekt på deras inlärning. Syftet med studien var att mäta och jämföra nervositetsnivåer bland svenska högstadie- och gymnasieelever, identifiera de största källorna till nervositet och få förståelse för elevers uppfattning av nervositet. 49 elever från två klasser deltog i studien. Deras nervositet mättes med skalan för språknervositet i samband med undervisning i främmande språk, utvecklad av Horwitz m fl (1986). Intervjuer användes för att få insikt i deltagarnas uppfattning om språknervositet inför främmande språk. Resultatet visade att en majoritet av deltagarna led av språknervositet och att högstadieeleverna i högre grad var nervösa än gymnasieeleverna. De största källorna till nervositet som identifierades var lärarorsakad nervositet, rädsla för negativt omdöme och generell nervositet.

Föreliggande studie har undersökt hur elever i årskurs 4 och 5 i den svenska grundskolan upplever användandet av svenska i undervisningen av engelska, samt hur användandet av svenska relaterar till eventuell foreign language anxietyhos eleverna. De forskningsfrågor som har besvarats är: 1) Hur upplever elever användandet av svenska i engelskundervisningen, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket? samt 2) Hur relaterar användandet av svenska i engelskundervisningen till elevernas foreign language anxiety, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket?Empiriskt material samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 elever i årskurs 4 och 5. Eleverna från varje klass grupperades i tre grupper med tre elever i varje grupp efter deras nivå av behärskning av engelska. Sociokulturell teori om lärande och barndomssociologi har utgjort de teoretiska grunderna för studien. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys, där centrala teman i elevernas intervjusvar analyserades. De viktigaste resultaten från undersökningen kretsar kring elevernas uppfattningar om det svenska språkets roll i undervisningen för deras förståelse och delaktighet, där den största delen av de intervjuade eleverna uppger hur de anser användandet av svenska är en förutsättning för både förståelse och delaktighet. De uppgav även att en undervisning som exkluderar svenska bidrar till svårigheter med att förstå lektionsinnehållet, vilket hindrar ett aktivt deltagande och en oro för att andra ska döma dem för deras svårigheter med att förstå. En mindre grupp elever med god behärskning skildrade emellertid hur de betraktar användandet av svenska som ett hinder för förståelse och deltagande, och att behovet av att ibland uttrycka sin förståelse på svenska kan utgöra en källa till oro. Implikationerna av resultatet kretsar kring vikten av att lärare är medvetna om konsekvenserna av sina didaktiska val, och de svårigheter som finns med att tillgodose individuella behov hos en elevgrupp när elevernas olika behov står i motsats till varandra. / The current study examines how pupils in the years 4 and 5 in Swedish compulsory school view the use of Swedish in the teaching of English, as well as how it relates to experiences of foreign language anxiety. The research questions we have aimed to answer are: 1) How do pupils experience the use of Swedish in the teaching of English, with regard to their proficiency in the target language? and 2) How does the use of Swedish in the teaching of English relate to foreign language anxiety with the students, with regard to their proficiency in the target language? Empirical data was collected with semi-structured focus group interviews with 18 pupils in the years 4 and 5 of the Swedish compulsory school. The respondents from each class were grouped in three groups of three pupils in each group, with regards to their proficiency in English. With socio-cultural theory of learning and sociology of childhood as the theoretical foundation, a thematic analysis was implemented on the collected empirical material, where central themes from the interviews were highlighted and analyzed. Important results from our study include how a large part of the interviewed pupils expressed a view of Swedish as a necessity for both their understanding and their active participation during classes. They also expressed how an education of English which excludes Swedish hinders their understanding of the lesson content, which in turn creates a barrier for participation and a risk of being negatively judged by others. A small group of pupils with greater proficiency did, however, express a view of how the use of Swedish could act as a hindrance for participation, and how the need to at times express their understanding in Swedish could be a source of anxiety. The implications of our results focus on the need for teachers to be mindful of the consequences of their didactical choices, and on the difficulties which can arise when trying to fulfill the individual needs of a group of pupils when their needs at times are incompatible.

This study aims to investigate the relationship between emotional intelligence skills and foreign language anxiety levels of students from Atilim University Preparatory School, in addition to looking at Foreign Language Anxiety (FLA) and Emotional Intelligence (EI) in relation to gender, high-school background, foreign language background and the level of exposure to English. In the data gathering process, 436 students from a private university preparatory school participated. The data were collected in three steps. At first, the participants were given a demographic inventory in order to get some personal information for the research questions. Then, they were asked to complete the Turkish translation of Foreign Language Classroom Anxiety Scale. Lastly, they were given the Turkish adaptation of Bar-On&rsquo / s Emotional Intelligence Quotient Inventory. The data were analyzed by the Statistical Package for Social Sciences. To find out the differences between the male and female / foreign language backgrounds / high school types, anxiety levels and level of exposure to Englishrelated tests were used. The results revealed that for students&rsquo / foreign language anxiety levels, there are significant differences in terms of gender, foreign language background and emotional intelligence skills. For students&rsquo / emotional intelligence skills, significant differences were found in terms of gender and high school backgrounds.

This degree project is an interview study investigating upper secondary EFL teachers’ perceptions of speaking anxiety in their classrooms. The aim of the study is to gain insight into how the teachers perceive the prevalence of foreign language speaking anxiety (FLSA) among their pupils, the factors contributing to FLSA and what methods they use to manage FLSA in their EFL classrooms. To achieve this aim, a phenomenological approach was applied, and six teachers were interviewed using semi-structured interviews in a mediumsized city in Sweden. Through the interviews, information of the teachers’ experiences in relation to the prevalence of FLSA, the contributing factors to FLSA and what methods they used to manage FLSA were gathered. The results showcase that the teachers perceive FLSA to be present in their EFL classrooms but to varying degrees. They perceived that the factors contributing to FLSA could be many, but the factors all the teachers named were fear of evaluation, having many people listening to your speech, being focused on correctness in the FL, and being inexperienced and afraid to make mistakes in the FL. To counteract this with methods of managing FLSA, the teachers perceived that positive reinforcement, communication, group division, individual adaptation, a focus on meaning over correctness, and showing understanding for the pupils’ feelings are suitable methods to manage FLSA in their classrooms. The most common of these methods was the usage of individual adaptations, where the teacher and pupil communicate to find the most suitable solution with reference to the knowledge requirements of the English subject and the pupil’s needs. Lastly, the results indicate that FLSA is a complex phenomenon in EFL education due to the variety of factors that might contribute to it and the variety of methods potentially useful in counteracting it.