Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.

Youths do not reflect over how it works but rather focus on how they can use the technology. Earlier research has studied if teacher acquires further education in there topics, not if knowledge about new technology can contribute to a better education. If teachers have good knowledge about new technology and forwarding it to the pupils, can it increase the interest for physics among the pupils? Didactic research has shown that pupils would like to see conjunction with the knowledge they receives and their natural world. Didactic research concentrates on how knowledge is forwarding and not on the subject for the education. Six teachers on six different schools has been interview. On three of these schools has also five pupils been interview on their opinion on if and how new technology has be taken up in their education. New technology is being taken up in the physics education, but it exist no recommendation on how. New technologies are being taken up on the teacher’s initiative, paramountly for that rouse interest at pupils or connect the physics to the pupil's reality. Pupils receive also explanations of new technology when they put questions about it during lessons. The teacher’s apprehension about what is new technology varies. Common for all teachers is that they request better knowledge of their subjects of teaching for that being able to take up new technology with the pupils. They pupils that have interviewed thinks that it is good if new technology is being taken up in the physics education, it gives a better connection to reality. / Ungdomar reflekterar inte i första hand över hur ny teknik fungerar utan fokuserar på hur man kan använda tekniken. Tidigare forskning har studerat om lärare behöver ämnesfortbildning, inte om kunskap om ny teknik kan bidra till en bättre undervisning. Om läraren har god kunskap om ny teknik och förmedlar det till eleverna kan det då öka intresset för fysik hos eleverna? Didaktisk forskning har visat att elever vill se samband mellan den kunskap de får och deras omvärld. Didaktisk forskning inriktas på hur kunskap förmedlas och inte på ämnet i undervisningen. Sex lärare på sex olika skolor har intervjuats. På tre av dessa skolor har också fem elever intervjuats för att ge sin syn på om de anser att ny teknik tas upp i undervisningen. Studien visar på att ny teknik tas upp i fysikundervisningen, men det finns inga rekommendationer på hur. Ny teknik tas främst upp på lärarens initiativ, främst för att väcka intresse hos elever men också för att koppla fysiken till elevens verklighet. Elever får även förklaringar av ny teknik när de ställer frågor om den under lektioner. Lärares uppfattning om vad som är ny teknik varierar. Lärare efterfrågar bättre ämneskunskaper för att kunna ta upp ny teknik med eleverna. De elever som har intervjuats tycker det är bra om ny teknik tas upp i fysikkurserna, det ger en bättre koppling till verkligheten.

The aim of this study is to examine the understanding, preschool teachers, have about their work related to energy conversion in the human body. Through individual interviews, answers have been sought to the following questions: What do the preschool teachers believe they need to know about the link between food and energy? What are the different methods preschool teachers use to workwith the area of energy conversion in the human body? The results show that preschool teachers have knowledge in terms of food and its nutrients as an energy source for the body to cope with. However the more thorough and detailed questions become all the more uncertainty there is about the topic. Preschool teachers on their own initiative do bring up the topic with the children and begin conversations as well as ask questions, perform experiments and demonstrations. However, there is still a demand for further education in this topic among preschool teachers, as well as requests on advice and ideas on how to work with children around the body’s energy. It is important that preschool teachers raise the subject with the children at an early age, in order to create awareness, understanding and interest in the children’s mind. With the children becoming older, also their understanding develops. This drives the importance of the preschool teachers’ performance and commitment in order to obtain meaningful work. Keywords: knowledge, work methods, interest, further education. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna i förskolan har kring sitt arbete med energiomsättningen i kroppen. Genom individuella intervjuer har svar sökts på följande frågor; Vad anser sig pedagogerna behöva kunna kring kopplingen mellan mat och energi? Vilka olika metoder använder pedagogerna sig utav för att arbeta med energiomsättningen i kroppen? Resultatet visar på att pedagogerna har kunskap vad gäller maten och dess näringsämnen som energikälla för att kroppen ska orka med. Ju mer ingående och detaljerade frågorna blir desto mer osäkerhet finns det kring ämnet. På eget initiativ tar pedagogerna upp ämnet med barnen och inleder samtal, ställer frågor, utför experiment och demonstrationer. Dock finns önskemål kring fortbildning i ämnet hos pedagogerna, liksom önskemål kring tips och idéer på hur man kan arbeta med barnen kring kroppens energi. Att pedagogerna tar upp ämnet med barnen redan i tidig ålder är betydelsefullt för att skapa medvetenhet och intresse. Med stigande ålder skapas även förståelse hos barnet. Pedagogernas insatser liksom engagemang och kunnande är betydelsefulla för ett givande arbete. Nyckelord: kunskap, arbetsmetod, intresse, fortbildning.

<p>Youths do not reflect over how it works but rather focus on how they can use the technology. Earlier research has studied if teacher acquires further education in there topics, not if knowledge about new technology can contribute to a better education. If teachers have good knowledge about new technology and forwarding it to the pupils, can it increase the interest for physics among the pupils? Didactic research has shown that pupils would like to see conjunction with the knowledge they receives and their natural world. Didactic research concentrates on how knowledge is forwarding and not on the subject for the education. Six teachers on six different schools has been interview. On three of these schools has also five pupils been interview on their opinion on if and how new technology has be taken up in their education. New technology is being taken up in the physics education, but it exist no recommendation on how. New technologies are being taken up on the teacher’s initiative, paramountly for that rouse interest at pupils or connect the physics to the pupil's reality. Pupils receive also explanations of new technology when they put questions about it during lessons. The teacher’s apprehension about what is new technology varies. Common for all teachers is that they request better knowledge of their subjects of teaching for that being able to take up new technology with the pupils. They pupils that have interviewed thinks that it is good if new technology is being taken up in the physics education, it gives a better connection to reality.</p> / <p>Ungdomar reflekterar inte i första hand över hur ny teknik fungerar utan fokuserar på hur man kan använda tekniken. Tidigare forskning har studerat om lärare behöver ämnesfortbildning, inte om kunskap om ny teknik kan bidra till en bättre undervisning. Om läraren har god kunskap om ny teknik och förmedlar det till eleverna kan det då öka intresset för fysik hos eleverna? Didaktisk forskning har visat att elever vill se samband mellan den kunskap de får och deras omvärld. Didaktisk forskning inriktas på hur kunskap förmedlas och inte på ämnet i undervisningen. Sex lärare på sex olika skolor har intervjuats. På tre av dessa skolor har också fem elever intervjuats för att ge sin syn på om de anser att ny teknik tas upp i undervisningen. Studien visar på att ny teknik tas upp i fysikundervisningen, men det finns inga rekommendationer på hur. Ny teknik tas främst upp på lärarens initiativ, främst för att väcka intresse hos elever men också för att koppla fysiken till elevens verklighet. Elever får även förklaringar av ny teknik när de ställer frågor om den under lektioner. Lärares uppfattning om vad som är ny teknik varierar. Lärare efterfrågar bättre ämneskunskaper för att kunna ta upp ny teknik med eleverna. De elever som har intervjuats tycker det är bra om ny teknik tas upp i fysikkurserna, det ger en bättre koppling till verkligheten.</p>

The purpose of this study was to examine teachers’ views on physics in general and physics in pre- school in particular. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with working pre- school teachers and child-carers in two different municipalities. This method was chosen in order to give the educators an opportunity to exemplify from their own experiences and thoughts regarding physics. The result show that only a small group of the teachers had been offered or received any further training in physics. They therefore considered themselves lacking inspiration regarding how they can work with this in pre-school, moreover they meant that simple activities could be of great importance. The results revealed that knowledge is not the key issue for performing meaningful ac- tivities with the children. Instead it is more about being co-scientists in the children’s learning, and to explore things together with them. Furthermore, the results show that pre-school physics to a lar- ge extent involves various experiments. The children’s spontaneous questions was also regarded as an important part of their exploration of the subject. / Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på fysik och fysik i förskolan. Genomförandet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare och barnskötare i två mindre kommuner i Mellansverige. Metoden valdes för att ge pedagogerna möjlighet att kunna berätta utifrån sina egna erfarenheter om sina tankar kring fysik. Resultatet visar att endast en liten del av pedagogerna hade fått gått eller någon gång blivit erbjuden fortbildning inom fysik. De ansåg sig därför sakna inspiration kring hur de kan jobba med ämnet i förskolan och menade att enkla aktiviteter kunde vara av stor vikt. Det framkom att kunskap inte är det viktigaste för att kunna genomföra meningsfulla aktiviteter med barnen. Det handlade istället om att vara medforskare i barnens lärande och ta reda på saker tillsammans med dem. Resultatet visade även att fysik i förskolan till stor del handlade om experiment. Barnens spontana frågor var även något som ansågs spela stor roll i deras utforskande av ämnet.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrätt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen från början var att underlätta för läkarna, framför allt på landsbygden där läkartätheten var låg. Socialstyrelsen genomförde år 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrätten användes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förändrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel i hemsjukvården samt deras uppfattning om förskrivningsrättens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen. Metod: Författarna valde att använda en kvalitativ metod i studien och som datainsamlingsmetod användes intervjuer med öppna frågor. Vid datanalysen användes en induktiv ansats där författarna bearbetade materialet med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskan upplever att förskrivningsrätten är en bra kompetens att ha och att den underlättar i det dagliga arbetet. Olika faktorer påverkar hur väl förskrivningen fungerar. Möjlighet till regelbunden fortbildning och kontinuitet i arbetslaget främjar förskrivningen. Däremot saknas till viss del funktionella IT-system som underlättar förskrivningen. Dessutom finns många av de läkemedel som får förskrivas redan att tillgå utan recept. Därför upplever distriktssköterskan förskrivningsrätten ibland som en otillräcklig resurs inom distriktssköterskeprofessionen som skulle kunna utnyttjas på ett effektivare sätt. / Background: Since the middle of the 1990’s district nurses in Sweden have had the ability to prescribe drugs. In the beginning the reason was to help the physicians. The Swedish Social Board monitored in the year 2000 how this prescribing was used. The authors wanted to investigate if and/or how the prescribing has changed and also how the prescribing is used in Sweden compared to other countries. Aim: The aim with the study was to describe the district nurses’ experiences of prescribing drugs in homecare nursing and their opinion of the future development of prescribing in their profession. Method: The authors chose to use a qualitative method in the study and the method of data gathering was interviews based on open questions. At the analysis of data an inductive approach was used and the authors processed the material using qualitative content analysis. Results: District nurses experience that the prescribing facilitates their daily work. Access to regular education and continuity in the working team promotes the prescribing. Some essential IT systems are missing which would facilitate prescribing. Furthermore a large amount of the drugs that can be prescribed are already available without prescription. Therefore prescribing drugs is sometimes perceived as an insufficient resource in district nurses profession that could be utilized in a more effective way.

Syftet med denna rapport är att återge en del av den verklighet IT-forensikern står inför och vilka utmaningar som hör till denna samt att producera ett övningsmaterial som kan användas när IT-forensiker nyanställs. För att åstadkomma detta brukas en variation av Case-metodik. Mer precist används ett fiktivt brottsfall som grund för ett virtuellt operativsystem. I detta system planteras information som är relevant för utredningen av det påhittade fallet. Övningen i sig består i att eleven, utifrån givna ledtrådar, skall söka rätt på tillräckligt mycket komprometterande data för att kunna stödja en misstanke. Utmaningen är att skapa en miljö som står nära verkligheten. Arbetet baserar sig dels på intervjuer med faktiska IT-forensiker men också på en samling rapporter och nyhetsartiklar ur webblitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens arbete med lärplattor i förskolan. Studien har tre frågeställningar; 1) Hur beskriver förskollärarna sin syn på lärplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med lärplattan? 3) Hur beskriver förskollärarna lärplattans tillgänglighet för alla barn? Studien genomfördes på en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollärare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform där det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten. Intervjuerna transkriberades för att senare bearbetas genom en tematisk analys ur vilket fyra teman framträdde som således utgör resultatet. Det mest framträdande resultatet var förskollärarnas positiva inställning till lärplattan samt deras uttryck för behov av fortsatt kunskap för att främja möjligheterna till utveckling av dess användande in förskolan. / The purpose of this research is to investigate the teacher’s work with digital notepads in preschool. The study has three questions: 1) How do preschool teachers describe their view of the digital notepad as a pedagogical tool? 2) How do preschool teachers describe their working with the digital notepad? 3) How do preschool teachers describe the availability of the digital notepad for all children? The research was conducted at a preschool in the middle of Sweden. Interviews with four teachers were conducted. The interviews were carried out through a semi-structured design; a form of interview where there is ample room to adapt the interview to the respondent. The interviews were transcribed in order to undergo a thematic analysis from which four themes emerged that thusly making out the result. The most prominent result was the preschool teachers’ positive attitude toward the digital notepad and their statements regarding further knowledge to promote the possibilities to develop its usability in preschool.

Fallstudien syftar till att studera relationen mellan kompetensutveckling och undervisning i ämnet teknik för årskurs 4-6. Metoden som används är stimulated recall, vilket i detta fall innebar en videoinspelning av ett undervisningstillfälle som forskaren tillsammans med intervjupersonen tittade genom. Fyra verksamma lärare utbildade för årskurs 4-6 deltog i studien. Med utgångspunkt i videoinspelningen fördes en samtalsliknande intervju där forskaren ställde frågor relaterade till videon och studiens syfte. Datamaterialet analyserades sedan med forskningsmetoden innehållsanalys. Studiens resultat visar på hur erfarenheter från kompetensutveckling tar sig uttryck i undervisningssammanhang. De kategorier som framträtt benämns Lärare kopierar, Lärare testar och utvecklar konkreta idéer, Lärare tar till sig och reflekterar och Inga tydliga avtryck i undervisningen. Resultatet på studiens andra forskningsfråga, som svarar på vad lärare anser vara det i kompetensutvecklingen som lett till förändring, kategoriseras även de i fyra kategorier. Dessa kategorier benämns Kollegialt lärande, Konkreta idéer och arbetsmetoder, Nya kunskaper och Inspiration. Den slutsats som går att dra utifrån resultatet är betydelsen av nya forum för kompetensutveckling för lärare, både vad sådana betyder för lärarna själva men också hur de påverkar och förändrar undervisningen. Ett betydande nätverk som framträtt tydligt i denna studie är grupper för lärare på Facebook.

Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas inom skolan kunskap om funktionsnedsättningen språkstörning. Med yrkesverksamma i skolan avser vi utbildningschefer, rektorer, speciallärare, tal- och språkpedagoger, specialpedagoger, klass- och ämneslärare, klass- och elevresurser/elevassistenter samt kuratorer och skolsköterskor. Enligt Skollagen har elever som har svårigheter med språkets olika delar har rätt till adekvat anpassning. De som besitter kompetensen kring språkstörning är logopeder, de arbetar både utredande och behandlande gällande elever i svårigheter på remiss. Vi ville undersöka hur både yrkesverksamma i skolan och logopederna ställer sig till att samarbeta – de yrkesverksamma i skolan med sin pedagogiska utbildning och logopederna med den medicinska utbildningen samt spetskompetensen om språkstörning. De yrkesverksamma inom skolan ser sin kunskap om språkstörning som bristfällig och önskar få upprepade fortbildningstillfällen. Logopeder i stort ser positivt på ett samarbete med yrkesverksamma inom skolan för att genom olika forum sprida kunskapen om språkstörning. Man ser att det skulle kunna möjliggöras genom att initialt fortbilda speciallärare, som då kan fungera som en länk mellan de yrkesverksamma i skolan och logopederna. Vi har valt är en kvantitativ metod för vår undersökning i form av en webbaserad enkätstudie som skickades via mejl till 1216 yrkesverksamma inom skolan, 75 yrkesverksamma logopeder och 36 forskande och/eller författande logopeder. Svaren från respondenterna sammanställer vi i stapeldiagram och kompletterar med citat utifrån de frågor där de kunde svara med frisvar. Våra teoretiska utgångspunkter och det teoretiska ramverket i vår studie är professionsforskning, professionell kunskap och personlig kunskap, epistemologi – kunskapsteori och slutligen sociokulturellt perspektiv. De centrala resultaten visar på att önskemål om samarbete finns från både yrkesverksamma inom skolan och logopeder. Kunskaperna bland yrkesverksamma i skolan är till stor del bristfällig eller saknas helt. Fortbildning om språkstörning är väldigt relevant, anser majoriteten av respondenterna i de tre yrkeskategorierna.