Syftet med denna studie var att kartlägga olika former av kompetensutveckling för gymnasielärare på en lokal nivå. Huvudforskningsfråga som belyses är: Hur bedrivs och upplevs systematiskt arbete rörande kompetensutveckling för lärare i ett par undersökta skolor?Forskningsgenomgången visar att det råder en stor enighet om att tillgång till kompetenta lärare är en grundläggande förutsättning för en önskad skolutveckling och utveckling av undervisning. Lärarprofessionen balanserar dock ständigt mellan olika intressen och krav och får därmed svårigheter med att hävda rätten att göra egna professionella avgörande. Flera forskare påpekar nödvändigheten att skapa en gemensam kärna i yrkeskunnande samt formulera ett gemensamt yrkesspråk för att kunna utvecklas i sin lärarroll.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med representanter för kompetensutvecklingsinstanser utanför skola (Malmö högskola och Malmö stad) och fyra med representanter på två olika gymnasieprogram i Malmö, en yrkes- och en högskoleförberedande.Undersökningen visar att mognadsgraden gällande kompetensutveckling inom kommunen och på skolorna har blivit högre. Kompetensutveckling tas på allvar och skolorna försöker arbeta systematiskt med detta i den mån de kan göra det enskilt. Bland positiva trender kan lyftas fram att lärares isolation håller på och bryts och att det satsas framgångsrikt på lärarnas egen utvecklingskapacitet. Alla lärare är dock inte med på den här förändringsresan vilket skapar en polarisering i kollegiet. Skolan är vidare beroende av externa parter som sätter mål och utformar olika kompetensutvecklingssatsningar. Mängden mål som sätts på olika nivåer är omfattande och inte synkroniserad. Kompetensutvecklingssatsningar är inte sammanhängande och konkurrerar med varandra om lärarnas engagemang.Så även om det finns en hel del positiva trender går det inte att påstå att kompetensutveckling för lärare bedrivs systematiskt i sin helhet. Att förvandla läraryrket till en mer samarbetsbenägen och kollegial profession i syftet att förbättra elevernas lärande och välmående kräver en gemensam kraftsamling från alla berörda parter.

Skolans satsning på en-till-en undervisning har gjort att datorns plats i klassrummet har fått en allt mer självklar plats i klassrummet. I ett klassrum där varje elev sitter med en egen laptop eller surfplatta som tillhandahålls av skolan byggs en del problem automatiskt in. Förutom att nästintill varje elev sitter med en smartphone i fickan har de nu också ett lättillgängligt sätt att rikta sin uppmärksamhet på andra saker än lektionen eller sina uppgifter. Det finns en uppsjö av studier och rapporter som visar på att datorn i en-till-en undervisningen i många fall bidrar till att distrahera eleverna i klassrummet och det är något som både elever och lärare rapporterar om. Detta kan i många synvinklar ses som misslyckande i en-till-en satsningen, eller åtminstone ett ”kalibreringsproblem”. Lärarna som jag låtit svara på en enkät ger en bild av hur de ser på hur de ser på datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och vilken riktning de ser att utvecklingen med en-till-en undervisningen behöver ta. Skolan i undersökningen har kommit en lång bit på vägen i förändringsprocessen som en-till-en är för skolan, även om det fortfarande finns tekniska problem som påverkar skolarbetet på ett negativt sätt. Allmänt är dock attityden gentemot datorn som pedagogiskt redskap positiv samtidigt som det finns visioner om hur den i framtiden kan förbättras.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.

Arbetet handlar om hur matematiklärare i Sverige upplever implementeringen av läromedlet Singma i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare verksamma i F-3 upplever implementering av ett läromedel från en annan kultur till sin matematikundervisning. I inledningen för den här uppsatsen presenteras utgångspunkter utifrån lärarnas manöverutrymme och från forskning för detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer har datamaterialet insamlats från åtta verksamma matematiklärare från olika skolor i Sverige. Materialet som samlades in vid intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studiens resultat visade att det går att implementera läromedlet Singma i undervisningen, men det kräver att lärare fattar intelligenta beslut i sitt manöverutrymme för att kunna bedriva undervisningen. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet, vilket leder till slutsats och relevans till lärarprofessionen. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och förslag på vidare forskning ges.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fortbildning erfars av verksamma lärare i grundskola och fritidshem. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats där semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare inom grundskola och fritidshem använts som metod för insamling av data. Lärares rätt till kompetensutveckling fastslås i skolans nationella styrdokument men det finns idag ingen tydlighet i hur och när denna fortbildning för lärare ska ske. Resultatet visar att lärare anser sig ha behov av fortbildning och önskar mer inflytande över innehållet i de fortbildningssatsningar som görs. Fortbildning måste enligt lärarna vara verksamhetsnära, utgå från en analys och vara relevant och motiverande för att förbättra lärarnas undervisningskompetens och därmed bidra till elevernas lärande. Lärarna önskar kollegialt lärande som fortbildning då de ser fördelar i att ta del av varandras kunskaper och att lära av varandra, vilket överensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Det visar sig i studien att det saknas likvärdighet mellan skolors förutsättningar att organisera för lärares fortbildning och kollegiala lärande. Denna studie kan bidra med kunskap som skapar möjlighet för rektorer och huvudmän att organisera för relevant och verksamhetsnära fortbildning som ökar lärarnas undervisningskompetens och därmed bidrar till högre måluppfyllelse. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.

Tidigare forskning visar att tekniken är ett lågt prioriterat ämne och att få lärare har behörighet i ämnet. Forskning visar också att elever har svårt att förstå helhetsbilden av tekniska system som är en del av teknikundervisningen i grundskolan och att det krävs mer undervisning om tekniska system. Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av progressionen inom tekniska system i grundskolan. På vilka sätt skapas progression i undervisning om tekniska system inom respektive stadie i grundskolan? Hur beskriver lärare progressionen i undervisningen om tekniska system genom de tre stadierna i grundskolan? Vilka faktorer har betydelse för möjligheten att skapa progression i undervisning om tekniska  system inom och genom de tre stadierna i grundskolan? Studiens metod utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare och två fokusgruppsintervjuer med tre lärare, en från varje stadie. Intervjuerna är gjorda i ett geografiskt utvalt område på två olika grundskolor i Sverige. Resultatet visar att undervisningen om tekniska system i grundskolan är bristfällig. Vid intervjuerna framkom att flera lärare har svårt att benämna vad ett tekniskt system är och lärarna vet inte hur undervisningen om tekniska system ser ut mellan stadierna. Studien visar även att det finns olika tankar kring progression och vem som är ansvarig för progressionen i teknikundervisningen. Lärare saknar fortbildning i teknikämnet men flera av informanterna önskar fortbildning inom olika områden. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems användning av digitala verktyg samt vilken utbildningsbakgrund lärare har inom området. Dessutom fokuserar studien på att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare står inför vid användning av digitala verktyg i undervisningen.  De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmets arbete och hur används dessa? Vilken typ av utbildning har lärarna fått inom användandet av digitala verktyg? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver lärarna med att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade interjuver med åtta lärare i fritidshem har använts för att samla in materialet till studien. För att analysera det inkomna materialet har en innehållsanalys använts. I resultatet framkommer det att lärarna i fritidshem behöver få mer utbildning kring digitala verktyg och att det även är något som lärarna själva vill ha mera utav. Lärarna uttryckte att mycket av det de använder sig av digitalt i sitt arbete har de inte tillräcklig kunskap i. Även om lärarna behöver mer utbildning inom ämnet ser de digitala verktyg som något positivt. Lärarna kan använda sig av de digitala verktygen som ett hjälpmedel och läromedel i undervisningen och något som kommer finnas kvar i skolans framtid.

Syftet med studien är att undersöka hur kollegial obligatorisk fortbildning erfars av erfarna och verksamma lärare i grundskolan. Genom den valda ansatsen livsvärldsfenomenologi problematiseras innebörder av hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan förstås inom ramen för deras kontext. Den vetenskapliga pedagogiska teorin är: god utbildning enligt Biesta (2005, 2009, 2011a, 2011b, 2015). Studiens metodansats är induktiv och kvalitativ. Undersökningen har empiriskt material med skildringar i självrapporter och intervjuer från sex deltagare. Resultatet visar att fortbildningarna, i lärarnas livsvärld, inte förankras genom att lärare saknar tillfälle att vara delaktiga, i någon del av fortbildningsprocessen. Försteläraren har en roll som utförare och kontrollör och har små möjligheter att påverka fortbildningar. Fortbildningar har svårt att implementeras, nya fortbildningar avlöser varandra. Lärare har obligatorisk kollegial fortbildning som är påbjuden i ett makt- och beslutsystem där ekonomi kan vara en faktor en annan är en normorganisation som tränger ut möjligheter för lärare att arbeta enskilt och kollegialt med god utbildning då arbetstiden inte räcker till. Detta inverkar på lärares möjligheter för en kultur med meningsskapande processer, subjektifiering, utveckling av professionen och därmed god undervisning.

Bakgrund: Inom intensivvård är Lungprotektiv Ventilatorbehandling (LPV) en viktig behandlingsmetod för att undvika uppkomst av allvarliga lungkomplikationer. LPV kräver att intensivvårdssjuksköterskor aktivt deltar i vården, vilket förutsätter att kunskap och förståelse kring behandlingen finns. Syfte: Var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor, på en intensivvårdsavdelning, bedömer sin kunskap och förståelse kring LPV för att kunna delta i ventilatorbehandlingen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Resultat: Det föreligger ej något signifikant samband mellan antal års erfarenhet av intensivvård och intensivvårdsjuksköterskors uppskattade kunskap och förståelse kring LPV. Respondenterna uppskattar sin kunskap och förståelse kring LPV som hög, 68 % anser att verksamhetens utbildning varit bra eller mycket bra, 90 % anser att vidare behov av utbildning finns. Diskussion: Trots bra utbildning kring LPV och hög uppskattad kunskap finns vidare behov av utbildning, vilket talar för en personal som är medvetna om LPV:s syfte och att ständig fortbildning krävs. Då det inte föreligger något statistiskt samband, överrensstämmer resultatet från analysen inte helt med Benner’s teori om hur sjuksköterskors kunskap utvecklas. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige anser att de har tillräcklig kunskap och förståelse kring LPV för att delta i ventilatorbehandlingen. Ett samband mellan antal års erfarenhet av intensivvård och uppskattad kunskap och förståelse kring LPV kunde inte påvisas i studien. / Bakground: To avoid lungcomplications, the Lungprotective Ventilationtreatment(LPV) is of great importance in the intensive care unit. LPV requires participation of theICU nurses, which in turn requires knowledge and understanding of the treatment. Aim:The aim of this study was to identify how ICU nurses, on ICU, assesses theirknowledge and understanding of LPV to participate in the treatment. Method: Aquantitative cross-sectional study in the form of a questionnare. Results: There is nosignificant correlation between years of experience in intensive care and selfestimatedknowledge and understanding of LPV. The respondents estimated their knowledge andunderstanding of LPV as high, 68 % consider previously given education about LPV asgood or very good, and 90 % consider additional internal education are necessary.Discussion: Despite good education about LPV and high estimated knowledge andunderstanding of LPV there remains a need for additional education. This demonstratethat ICU nurses are aware of LPV and it’s purpose, and that continuous education aboutLPV is necessary. The non existing correlation between years of experience in intensivecare and estimated knowledge and understanding of LPV can not fully be applied onBenner’s theory about how nurses knowledge develop. Conclusion: Nurses in a ICU insouthern Sweden consider themselves to have sufficient knowledge and understandingof LPV to participate in the treatment. A correlation between years of experience inintensive care and estimated knowledge and understanding of LPV could not beestablished in this study.