A research report submitted in partial fulfilment of the requirement for the degree of Master of Artsin Political Studies by Creative Writing to the Faculty of Humanities, University of the Witwatersrand, March 2019 / Set in the context of a post-Apartheid South Africa, this research report constitutes a Foucauldian analysis of how state institutional support for SMME resonates with neoliberal governmentality and the consequent attempt to prompt the post-Apartheid subject. Relevant herein, are the state institutions that are mandated to further the states initiative of enterprise development. Primarily making use of archival analysis, policy data from these institutions were sought out and analysed. Analysing enterprise development from a historical perspective, it is evident that intentions have evolved with regard to two factors. Firstly, the ever-permeating growth in the promotion of ‘entrepreneurial culture’; and secondly, the differentiation of targeted subjects. Through studying these findings, it is argued that there is an attempt by the state to condition entrepreneurial subjectivities. It can further be argued that, as a consequent to the former, the agenda of the state is to outsource fiscal liabilities to informal markets. This research report ultimately constitutes a Foucauldian interpretation of these two cardinal findings. / NG (2020)

No description available.

This interdisciplinary dissertation, The Rhetoric of Wolves, attempts to answer a simple, yet broad question: What do we talk about when we talk about wolves? While even the “we” here is contentious, as there are many perspectives and positions through which the wolf is figured, there are also many kinds of wolves, but no “real” wolf. That is, this dissertation takes seriously the contention that has recently arisen in the environmental humanities and animal studies through the late work of Jacques Derrida and others that figurations of “the animal” matter, not only for multi-species relations and coexistence, but for how the subject and polity are constructed and normalized. As these discourses put “the animal” into question, that is, how the animal functions as a discursive resource in socio-political issues, so too does this dissertation question how “the wolf” functions discursively in contemporary socio-political issues in North America. To address these questions, this dissertation utilizes a Foucaultian-inspired genealogical analysis of the discourse around “the wolf” understand how rhetoric about wolves coalesces into what I call “rhetorical assemblages” that vie to become regimes of truth that are used to attempt to settle the identity of the wolf and human-“animal” relations through the productive capacity of various power/knowledges that are historically and materially grounded. To do so, this dissertation examines and analyzes the rhetoric of a series of case studies in North America where figurations of wolves produce “the wolf” variously as man-hunting machines, outlaws that disrupt the natural order, illegal immigrants threatening family and tradition, and always already potential terrorists who must be productively managed through a biopolitics that attempts to make good the expectations of the dominant neoliberal frame of contemporary social and political life. / Graduate / 2023-08-15

När förskolebarn föreställer sig att de är vilda mustanger som hoppar runt stolar och bord, brukar läraren ingripa i dessa lekar. Styrningen av barns lek är så djupt förankrad i förskolans dagliga rutin att den tenderar att ses som normal och legitimerad, vilket föranleder behovet av att studera denna förgivet tagna praktik. Syftet med denna uppsats är tvåfaldigt. Först så ämnar uppsatsen studera barns karnevaliska lek inom ramen för förskolan. Vidare så syftar den problematisera den vardagliga styrningen av sådan lek genom ett alternativt perspektiv, nämligen governmentalitet – synonymt med styrnings-rationalitet. För att uppnå dessa mål har barns lek studerats genom observationer, tytts som karnevalisk, och därefter analyserats. Regleringen av lek styrs genom styrningsstekniker såsom disciplinering, tid, övervakning, dokumentation, vallning, samt syndabekännelse. De syftar till att forma ett barn som följer rutiner och bekänner sina synder. Trots att karnevalisk lek utsätts för dessa diskreta styrningstekniker, gör den att förskolans ordning omkullvälts via sina element av transgression, absurditet och spontanitet.

Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete. Vi har besökt en förskola och sammanlagt har 19 barn, varav 11 flickor och 8 pojkar, i åldern 4- 6 år deltagit i studien. I teoridelen presenterar vi Michel Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och diskurser för att senare använda oss av dem i analysen. I kapitlet Bakgrund presenterar vi en generell bild av den rådande hälsodiskurs som är aktuell just nu med hjälp av en del av de råd som finns framskrivna av olika instanser.Resultatet tyder på att de handlingar hälsodiskursen skriver fram som “bra” för att främja en god hälsa finns, till viss del, internaliserade hos barnen. Av resultatet drar vi slutsatsen att den rådande hälsodiskurs har en central roll för hur barnen själva uppfattar och uttrycker sig om hälsa.

Reglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan.

Syftet med denna studie är att ur ett styrningsperspektiv analysera pedagogernas tal om den goda fysiska inomhusmiljön. Vi vill genom denna analys synliggöra vilka olika föreställningar det finns om den fysiska inomhusmiljön och vilka olika typer av styrning som framträder som idealiska för den. Vi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer av pedagoger legat till grund för vår insamlade empiri. Vi valde att avgränsa intervjuerna till pedagoger som arbetar på en och samma avdelning på en förskola i Malmö kommun. Pedagogernas intervjuer kompletterade vi med intervjuer av förste förskollärare och förskolechef då de också har ett ansvar för utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan.Som teoretisk utgångspunkt har vi hämtat inspiration av Michel Foucaults sätt att se på makt och styrning. Eftersom Foucaults tankar om makt och styrning inte ursprungligen riktar sig specifikt till förskolan har vi som komplement tagit hjälp av forskning där forskarna använt sig av Foucaults tankar som ett analytiskt förhållningssätt till förskolans verksamhet. Dessa är bland annat Nordin-Hultman, Markström, Tullgren och Palla. Från Nordin-Hultman hämtade vi även begreppet Inrutning för att belysa hur styrning i förskolans fysiska inomhusmiljö kan komma till uttryck och hur detta begränsar handlingsutrymme för de som vistas i miljön. I vårt resultat framkommer det att det finns flera olika föreställningar om den goda fysiska inomhusmiljön. Det framgår även hur pedagogerna försöker styra miljön och de som vistas i den mot dessa olika önskvärda föreställningar. Denna styrning utgörs till största del av en reglering och arrangering av rum och material, men även genom pedagogernas observationer och förhållningssätt. / Pre-school's indoor environment in a governmentality perspective

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan – en avvikare? En studieav diskurserna inom en ovanlig arena. Lärarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskolahar öppet årets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet ocksåbarnomsorg under vad som brukar betecknas som obekväma tider; kvällar och helger.Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare från normen av vadbarn bör göra på kvällar och helger. Syftet är att redogöra för om, och i så fall hur, tvåolika OB-förskolor påverkas av denna norm, och huruvida de försöker etablera en egennormalitet. Syftet är också att kasta ljus över OB-verksamhet som företeelse, då ämnettidigare är behandlat i väldigt begränsad omfattning. Michel Foucaults tankar omdiskursernas påverkan har använts som teoretiskt ramverk. Undersökningen utgörs avintervjuer med två pedagoger på vardera förskola, vilket har följts upp med endiskursanalys av dessa utsagor. Resultatet visar att de två OB-verksamheternaeftersträvar att etablera en egen normalitet, dock på två olika sätt. Den ena baserar sinkvälls- och helgverksamhet på dagtidsverksamheten och följer de rutiner som råder där.Den andra strävar istället mot att efterlikna hemlika förhållanden. En slutsats blirdärmed att den sistnämnda kan anses påverkas av en norm som förespråkar en mysighemmamiljö och ledighetskänsla. Den förstnämnda tar emellertid avstånd från dennanorm och verkar istället vara influerad av en norm som eftersträvar professionalism ochseriositet i förskoleverksamheten.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsenbygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolaninspirerad av den foucaultanska diskursanalysen.Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen avLpfö98?Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av denreviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nyaoch den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nyaoch den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur oftaolika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexterbegreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiskaangreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt föratt analysera en text eller företeelse. Det genealogiska angreppssättet innebär att man tarfokus i den dagsaktuella debatten medan det arkeologiska angreppssättet innebär attman tar fokus i hur begreppet eller företeelsen växt fram historiskt.Djupläsning av läroplanerna visar att de huvudsakliga förändringarna mellan den nyaoch den gamla versionen av Lpfö98 var att det i den senaste versionen läggs en mycketstörre fokus på barns språkutveckling och tillägnande av en tidig ämneskunskap.Förskollärarna får huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten och det läggs enmycket större fokus på dokumentation och bedömning.

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete. Resultaten har jag fått fram genom diskursanalys som bygger på analys av talad text i transkriberad form för att hitta mönster i kategorier som redan finns. Några sätt att kategorisera framträder och de är diagnoser, könsrelaterad, kategorisering utifrån kunskapsnivå, kategorisering av större grupper, andra svårigheter som elever beskrivs utifrån och koncentrationsstörningar. De dominerande grupperna av kategorisering är kategorisering efter grupptillhörighet och andra svårigheter som elever beskrivs utifrån. Anmärkningsvärt är att lärare inte använder diagnoser i samma utsträckning som övriga kategoriseringar. Den institutionella diskursen är den dominerande, alltså den som handlar om hur arbetet på skolan bäst ska organiseras.